2011-12-09
Den bästa forskningsartikeln i Socionomens forskningssupplement 2011.
Den 6 december avhölls den traditionella Socionomgalan i tidningen Socionomens regi. Ett antal priser delades ut avseende årets artikel, årets c-uppsats vid Socionomutbildningarna, årets reportage och årets bild. Nytt för året var att man för första gången delade ut pris till årets forskningsartikel. Det är ett pris som går till den av en akademisk jury utsedda, bästa artikeln som publicerats i Socionomens forskningssupplement under 2011.
Priset gick till artikeln. ”När en ny organisationsmodell blir vardag – spridningen av specialiserad biståndshandläggning inom den kommunala äldreomsorgen och vad som hände sedan”, författad av Docent Staffan Blomberg, Socialhögskolan i Lund och professor Jan Petersson, Institutionen för Socialt arbete vid Linnéuniversitetet.
Juryns motivering:
Juryn har utsett artikeln ”När en ny organisationsmodell blir vardag – spridningen av specialiserad biståndshandläggning inom den kommunala äldreomsorgen och vad som hände sedan”, författat av Staffan Blomberg och Jan Petersson (Socionomen nr 1, 2011 s. 20-32, till årets bästa artikel.
Artikeln illustrerar, med exempel från den kommunala äldreomsorgen, den specialiseringstrend som för närvarande går som en röd tråd genom alla socialtjänstens områden. Artikeln har därför hög aktualitet både för det sociala arbetets praktik och för forskningen i socialt arbete.
Teoretiskt är artikeln intressant för att den visar på svagheter i den nyinstitutionella teoribildningen. Nyinstitutionell organisationsanalys är bra på att förklara hur spridningen av organisationsmodeller sker och hur de implementeras i olika organisatoriska kontexter, men har varit mindre inriktad på att förstå vad som händer i gamla organisationer när de nya organisationsmodellerna börjar tillämpas.
Ofta väcker nya organisationsmodeller stor uppmärksamhet just för att de är nya och de sprids från kommun till kommun. Det finns i organisationen en entusiasm för det nya och ett intresse för forskarna att kartlägga och förstå nya trender, hur nya metoder implementeras och konsolideras. Författarna bidrar till viktiga kunskaper om vad som händer när moderna sätt att organisera människobehandlande verksamheter införs i verksamheter där de historiska avlagringarna är starka. Vad händer när man bryter mot historiska traditioner och mönster? Vad händer det nya inte längre är nytt? Dessa frågor belyser författarna på ett förtjänstfullt sätt.

