Kriminologi – läran om brott
Inom ämnet kriminologi studeras brott, straff och påföljder. Frågor som rör hur brottslighet kan förklaras, vem som begår brott och hur vi kan förebygga brott står i fokus.
Brottsligheten betraktas idag som ett av de stora samhällsproblemen. Kriminologi (av latinets crimen, brott och logos, lära) är det universitetsämne som ägnar sig åt det vetenskapliga studiet av detta problem.
Hur skall brottslighet förklaras och förstås? Hur skall den motverkas och bekämpas? Vem eller vilka blir brottslingar? Vilket samband finns mellan brott och straff? Ökar eller minskar brottsligheten? Ökar vissa typer av brott medan andra minskar? Dessa frågor är några av de som kriminologin ägnar sig åt.
Kriminologi är ett relativt nytt ämne och har under de senaste åren expanderat och en rad nya problem och frågeställningar har integrerats i ämnet. Ett viktigt sådant är kriminalpolitik, som handlar om den politik och de ideologiska strömningar som formar samhällets reaktioner på brott. Ett annat relativt nytt område inom kriminologin rör förhållandet mellan brottslighet och media. Ett tredje handlar om offren för brott, så kallad viktimologi. Ytterligare ett relativt nytt område är fängelseforskningen.
Eftersom kriminologin är ett tvärvetenskapligt ämne studeras de ovan nämnda områdena utifrån från en rad olika perspektiv, med hjälp av många olika metoder. Brottsligheten kan till exempel studeras utifrån individ-, grupp- och samhällsperspektiv eller genom att fokusera på betydelsen av klass, genus eller etnicitet. Särskild uppmärksamhet ägnas också åt ungdomsbrottsligheten.
De kunskaper kriminologin tillhandahåller har ett brett användningsområde, till exempel inom polis, kriminalvård, ungdomsvård, socialvård eller missbruksvård samt inom samhällsplanering, journalistik och utbildning. Men kriminologi är också ett ämne för den som vill förstå mer om vårt samhälle, om hur brottslighet påverkar våra liv och vad vi kan göra för att minska dess mänskliga och materiella skadeverkningar.