Forskning inom tyska
Historiskt sett har den tyska språk- och litteraturvetenskapen till viss del sin upprinnelse i Bröderna Grimms arbeten. Vem känner inte till deras sagor Askungen, Rödluvan, Törnrosa och Snövit? Med dessa sagor har de skrivit in sig i den tyska romantiska litteraturskatten. Jacob (1785-1863) och Wilhelm Grimm (1786-1859) skrev också den första tyska grammatiken och lade grunden till den språkhistoriska forskningen. Wilhelm von Humboldt (1767-1835), grundaren av universitetet i Berlin, har till stora delar präglat våra tankar om en humanistisk utbildning och forskning som ska ägna sig åt det litterära, språkliga och kulturella stoffet. Han ses som en av grundarna till den komparativa språkvetenskapen.
Språkvetenskaplig inriktning
Forskningen inom tysk språkvetenskap är främst inriktad mot andraspråksinlärning. Tyngdpunkten ligger på informationsstrukturering i texter på tyska skrivna av svenska skolelever och studenter. Främst undersöks olika inlärares förmåga att strukturera sammanhängande texter, att binda samman satser. Hur utnyttjas fundamentet, vilka satsdelar placeras här? Var i satsen placeras gammal respektive ny information? Vilka strukturer och mönster tar man med sig från sitt modersmål? I pågående forskningsprojekt undersöks även språkutvecklingen hos tyska inlärare av svenska samt betydelsen av skriftlig produktion i språkundervisningen. Här tas också didaktiska aspekter upp.
Litteraturvetenskaplig inriktning
Forskningen inom tysk litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet har ett antal olika huvudområden.
Narration och struktur
Inom narratologin – ett fält som angränsar till både litteratur- och språkvetenskap – undersöker vi litterära texters struktur och deras inverkan på läsarens upplevelse, hur diskursen mellan män och kvinnor är gestaltad eller hur olika litterära verk samverkar med varandra (intertextualitet). Inom litteraturforskningen arbetar vi även tematiskt; hur gestaltas t.ex. reseskildringar, tysk historia eller den tyska samtidsproblematiken som ungdomars upplevelsevärld (poplitteratur) eller den nya fattigdomen i det förenade Tyskland idag?
Litteraturdidaktik
Inom litteraturdidaktiken läggs särskild vikt vid hur litteratur används i olika pedagogiska sammanhang. Här intresserar vi oss t.ex. för olika arbetssätt med skönlitteratur, hur den används för att motivera till läsning och hur metoderna kan utveckla olika elevgruppers läsförmåga. Vi undersöker också hur stadieövergången från gymnasiet till universitetet fungerar för de studenter som börjar sina studier i ämnet tyska. Med vilka inlärningsstrategier har de bemästrat de första litteraturkurserna?
Barn- och ungdomslitteratur
Inom forskningsområdet barn- och ungdomslitteratur analyserar vi barnlitterära verk ur flera synvinklar: Ur ett främst litteraturhistoriskt perspektiv följer vi utvecklingen inom det barnlitterära fältet och undersöker hur en förändrad syn på barn och deras behov utmärker sig i texterna. I ett pågående avhandlingsprojekt (knutet till Stockholms universitet) undersöks t.ex. den specifika utvecklingen i den östtyska barn- och ungdomsdeckaren med fokus på vilken samhällssyn dessa böcker förmedlade till sina unga läsare. Vi undersöker bl.a. hur genusrelaterade problem tar sig uttryck i barn- och ungdomsböcker. Denna litteratur är dessutom intressant ur ett intermedialt perspektiv, där vi arbetar med hur texter, illustrationer, filmer och andra former kompletterar varandra.
Äldre tyskspråkig litteratur
Ett annat forskningsområde behandlar äldre tyskspråkig litteratur med fokus på panegyriska skrifter riktade till den svenska drottningen Ulrika Eleonora d.y. (1688-1741). Här undersöks framför allt texternas retoriska utformning, men också betydelsen av genus för beskrivningen av Ulrika Eleonora. Forskningen finansieras av Östersjöstiftelsen genom Södertörns Högskola och är en del av ett större projekt kring hyllningsskrifter riktade till svenska kungligheter under 1600- och 1700-talen, där flera forskare från olika lärosäten är involverade.
