Alldeles ensam i rymden svävar den vackraste av planeter fram på en ändlös färd. Men den är i fara – eller snarare dess besättning. Delar av den, vi människor, har glömt grundförutsättningen för en hållbar resa: hushållning. Att allt som behövs på resan måste skapas och återskapas ombord.
Så inledde Staffan Schartner sin föreläsning när han installerades som adjungerad professor i träarkitektur. Och det är just det han brinner för: att sprida byggande i trä världen över, för vår planets framtids skull.
– Jag har ett urgammalt miljöengagemang och är väldigt intresserad av sambandet mellan ett hållbart skogsbruk och träbyggande, där det ena driver det andra. Träbyggande har potential att vara den starkaste drivkraften för att restaurera skogar i stället för att omvandla dem till mark för sojaodling eller biffkor.
Byggandet värre än byggnaderna
Staffan Schartner
Adjungerad professor i träarkitektur
Staffan Schartner är utbildad arkitekt och har under många år arbetat med konstruktion, projektledning och så kallade byggemenskaper i Österrike och i Sverige. Hans tjänst omfattar nätverkande, undervisning och forskning inom träbyggande.
Finansiär: Tjänsten finansieras inom ramen för The Bridge, ett strategiskt partnerskap mellan Södra, Ikea och Linnéuniversitetet.
Staffans intresse för trä har vuxit fram genom åren. När han på 1980-talet började arbeta som arkitekt låg fokus på att skapa energieffektiva byggnader, med hjälp av bra fönster, rejäl isolering och smart uppvärmning.
Snart insåg han att det största bekymret ur miljösynpunkt inte längre var byggnader i drift utan byggandet i sig. Och att han och hans kollegor var medskyldiga till en stor del av planetens växande problem. Därför har han de senaste femton åren fokuserat på byggande i trä och metoder för det.
– Betong och stål är stora miljöbovar. Betong tillverkas genom att driva ut koldioxid ur kalksten, som är ett fossilt material, och står för åtta procent av de globala utsläppen av koldioxid. Stål är nästan lika illa med sju procent av utsläppen, eftersom man vid tillverkningen reducerar syret i järnmalmen med hjälp av kol.
Många olämpliga material
Men det finns även andra olämpliga material och gifter i byggbranschen. Till exempel står nästan alla hus som byggs i Sverige på plastisolering; vad händer med den över tid? Träkomponenter sätts ihop med stora mängder skruv och beslag som är svårt att avskilja när man ska demontera en byggnad.
Tre frågor om att bygga hållbart
Är trä det mest hållbara byggmaterialet?
– Trä finns tillgängligt överallt i världen, är förnybart och klarar både drag och tryck mycket bra. Det är dessutom väldigt lätt i förhållande till sin styrka. Och det är en försvinnande liten del av vår skog som går till byggande i Sverige. Att bygga ett flerfamiljshus i trä motsvarar den tillväxt som finns i den svenska skogen under några minuter.
Byggde vi smartare förr?
– Det tror jag. Att vi har vant oss vid att det är okej att beskatta arbete men försöker undvika för hög skatt på varor är ett stort problem. Relationen mellan att lägga mer arbete på någonting och att använda mer material har förskjutits. Vi skulle ha nytta av att kunna vara mer omsorgsfulla, men vi har inte resurser eller tid till det.
Vad kännetecknar hållbar arkitektur?
– Naturligtvis att arkitekturen ryms inom en cirkulär ekonomi. Hållbart på riktigt är bara det som framtiden kan och vill behålla. Och lång livslängd kan innebära olika saker: Att något är så bra att det håller hur länge som helst, eller kan förändras med sin tid genom att man plockar ner och flyttar på det eller gör något annat av det.
– Vi måste sluta bygga trähus som om de vore betonghus, och komma fram till en arkitektur som stämmer för trä. Där är vi inte riktigt än.
Samma sak gäller limmer. Branschen går från olje- till biobaserade limmer, men även dessa kan innehålla plast. Och när limmade byggkomponenter förr eller senare ska brytas ner, var hamnar den plasten? Det är den typen av problem Staffan vill hitta lösningar på.
– Hur kan man laminera genom att spika ihop träskikten med träspik? Och hänga ihop trädelar med trä som förbindelsematerial? Kanske bör vi i större utsträckning återgå till att använda homogena träbitar, i stället för att såga isär och sedan limma ihop igen? Mycket talar för timmerhus, fast inte som förr utan i modern tappning.
Stor potential över hela världen
På Linnéuniversitetet arbetar Staffan med undervisning, nätverkande och forskningsprojektet Hållbart byggande med trä. Projektet är ett samarbete med 18 företag och branschorganisationer om 135 miljoner kronor, huvudfinansierat av KK-stiftelsen. Målet är att göra byggsektorn klimatneutral eller rent av klimatpositiv.
Ett mål med nätverkandet är att få till ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, organisationen Eco Innovation Foundation och länder med behov av att förbättra värdekedjan från skogsbruk till träbyggande. Dessa länder finns framför allt i Afrika, där befolkningen och urbaniseringen ökar och det mesta av byggandet i världen därför kommer att äga rum framöver.
– Afrika är ganska glest befolkat med enorma skogsresurser. I länder som Kenya och Uganda finns en fantastisk potential och ett starkt intresse för att utveckla värdekedjan.
Ett exempel på möjligheterna är den bit fanerlaminatträ av eukalyptus som Staffan fick förevisad av en delegation från Thailand. Fanerlaminatträ är faner som limmas ihop till bärande material med fantastiska egenskaper. De hade skördat sina träd efter fem år – i Skandinavien hade träden behövt växa i 80 år för att man skulle kunna tillverka motsvarande material.
– De som har räknat på det här menar att man kan bygga alla hus i världen i trä utan att minska mängden träd i skogarna. Men det kräver ett fungerande skogsbruk över hela världen.
I Sverige finns potential att höja värdet på skogen så att skogsägarna har råd att sköta den ännu bättre, anser Staffan. Skulle de få dubbelt så mycket betalt för sin trädstam hos sågverket, skulle det inte påverka priset på den färdiga byggnaden med mer än en procent.
Att bygga ett flerfamiljshus i trä motsvarar den tillväxt som finns i den svenska skogen under några minuter.
Kompetens inom olika områden
Staffans tjänst är finansierad av The Bridge, ett strategiskt partnerskap mellan Södra, Ikea och Linnéuniversitetet som omfattar hela skogens värdekedja. Arbetet kombinerar sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter för att skapa innovativa och hållbara lösningar.
– Ingen annanstans i Sverige finns så mycket kompetens inom dessa områden samlad på ett och samma ställe. Det är också skälet till att jag gärna ville jobba just här.