Forskning med brett samhällsvetenskapligt perspektiv
Det finns en stark idrottsvetenskaplig forskningsmiljö med ett brett samhällsvetenskapligt perspektiv vid Linnéuniversitetet. Miljön har en pedagogisk kärna, samtidigt som den tvärvetenskapliga miljön – med bl.a. representation från sociologi, psykologi, historia, entreprenörskap och företagsekonomi – ger ytterligare dimension och styrka. Frågor kring ledarskap/coaching, organisation, kultur och lärande är centrala och de appliceras i såväl idrotts-, fritids-, hälso- som skolsektorerna.
En bra grund för den samhällsvetenskapliga miljön är en relativt stor forskargrupp, en doktorandmiljö, regelbunden seminariekultur och goda relationer med det omgivande samhället. En bidragande orsak till det sistnämnda är inte minst den professor på konstnärlig grund inom idrottens ledarskap som finns i miljön. Det finns också goda internationella kontakter.
Genom fusionen har miljön förstärkts och det sker nu en samordning för att fokusera de olika styrkorna – ambitionen är att etablera en stabil och produktiv nationell idrottsvetenskaplig forskningsmiljö. Det pågår också ett intensivt arbete tillsammans med externa intressenter för att plantera långsiktiga gemensamma projekt. Detta kommer att bidra till att utveckla doktorandmiljön och ge förutsättningar för att rekrytera ytterligare vetenskaplig kompetens. Att ansöka om externa forskningsmedel och öka antalet publiceringar har hög prioritet i miljön och i detta arbete samverkar vi med andra miljöer inom Linnéuniversitetet och våra etablerade kontakter nationellt och internationellt.
Exempel på forskning
Idrottsprofilerad utbildning inom det svenska skolväsendet
Forskningsprojektet genomför en riksrepresentativ kartläggning av de lokala utbildningsmarknaderna för idrottsprofilerad utbildning i både grund- och gymnasieskolan. Några områden analyseras särskilt: Den idrottsprofilerade utbildningens organisation – relationen skola och idrottsförening betonas, Skolornas syften med idrottsprofilerad utbildning – relationerna elit-tävling-bredd betonas. Skolornas utbildningsmässiga syften – relationen idrottsutbildning och annan grundskole- och gymnasieutbildning betonas
Föräldrars konstruktion av barndom: skola, organiserad fritid och lek
Projektet handlar om hur föräldrar (och andra vuxna som barnet lever med) genom sina val av skilda typer av familje-, skol- och fritidspraktiker försöker skapa en meningsfull tillvaro för sina barn (hur de värderar och tror på vissa konstruktioner av barndom och inte på andra), samt på vilka olika sätt dessa ageranden konstituerar olika typer av integrations- och differentieringsprocesser för barnen.
Idrottslyftet och Unga ledare
Som ett av sex lärosäten i landet medverkar Linnéuniversitet i en nationell utvärdering av den nationella satsningen – Idrottslyftet. Under innevarande riksdagsmandatperiod har särskilda medel tilldelats idrotten med syfte att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar samt att utveckla verksamheten så att fler väljer att fortsätta idrotta längre upp i åldrarna. Projektet kommer att fokusera verksamhetens och ledares utveckling och vilken roll utbildning spelar inom Idrottslyftet. Inom ramen för samma satsning genomförs också ett forskningsprojekt som belyser unga ledare – och området kring stödjande miljöer för dessa ledare.
Nordiska coacher
I samarbete med forskare från såväl Danmark som Norge drivs ett projekt som syftar till att studera och jämföra ledarskapet i de nordiska länderna. Projektet är särskilt intressant eftersom Norden har en unik idrotts- och föreningskultur där ungdoms- och vuxenidrott, bredd- och elitidrott samt amatör- och professionell idrott ofta organiseras i samma föreningar.
Idrott ─ och helst lite mer idrott
En studie som fokuserar mötet mellan idrottslärarutbildningens värdestrukturer och studenternas erfarenheter och föreställningar. Studien har ett kultursociologiskt och genusteoretiskt perspektiv och belyser hur idrottslärarutbildning fortfarande präglas av många av de traditioner, normer och värderingar som historiskt kännetecknat utbildningen. ”Spelets regler” är i stort sett givna och grunden är en gemensam tro på utbildningens värden.
Kunskapsbildning och meningsskapande i didaktiska miljöer inom lärarutbildningen i idrott och hälsa.
Forskningsprojektet fokuserar generellt den handledning och de samtal som förs inom ramen för lärarutbildningen och mer specifikt karaktären i de samtal som förs i relation till den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det handlar om att analysera samtal i relation till den VFU som sker inom ramen för inriktningen Idrott och hälsa med avsikt att få kunskap om hur teori och praktik, ämnesdidaktik och allmändidaktik relateras till varandra.
Lärares lärande av etik
Inom forskningsprojektet studeras lärares och idrottsledares etiska och moraliska kompetens och deras lärande av etik inom grundutbildningen. Den etiska och moraliska kompetensen bedöms i början och slutet av utbildningen. I slutet av utbildningen får de studerande även reflektera över etikens roll inom yrkesverksamheten samt det lärande av etik som förekommer under utbildningen. Forskningen genomförs i samverkan med Australien och Kanada.
Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag
I forskningsarbetet analyseras hur lagidrotten kan förstås som en arena för genuskonstruktion och här följs såväl ett manligt handbollslag som ett kvinnligt fotbollslag. Med hjälp av intervjuer och observationer beskrivs atleternas tankar på sig själva, sin kroppslighet och den idrottsliga gemenskap de är en del av.
När blir hälsa ohälsa? Doping, identitet och "idrottskulturer"
Projektet handlar om personer som tränar på gym och deras eventuella användning av olika typer av dopningspreparat. Kunskaper söks om hur unga människors bruk av doping kan relateras till deras inställning till hälsa/sundhet, träning, kropp, risk, sexualitet, kön med mera.
Idrottsledare för barn och ungdom
Det huvudsakliga syftet är att på olika sätt studera ledarskapet inom ungdomsidrotten i Sverige. Ur utbildningsvetenskaplig synpunkt är detta relevant bl.a. med tanke på att idrott utgör en av de mest betydande fritidssysselsättningarna för barn och ungdom och att idrotten i allt högre grad används för skolors profilering, vilket exempelvis innebär att idrottsinstruktörer under skoltid bedriver idrottsträning för barn och ungdomar. I projektet belyses: Hur beskriver idrottsungdomar sina ledare? Hur beskriver ledare inom ungdomsidrott i Sverige sig själva? Hur arbetar framgångsrika ledare inom ungdomsidrott i Sverige? Tanken är att projektet skall bidra till en mer teoretisk och långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området. Samtidigt ska resultaten komma till användning i utbildningen för lärare i ämnet idrott och hälsa.
Ishockey, modernisering och nationell identitet i Sverige 1920 – 1972
Forskningsarbetet riktar sig mot att beskriva och analysera ishockeysportens framväxande nationella betydelse i Sverige med det övergripande syftet att öka förståelsen för ishockeyn som samhällsföreteelse och redskap för nationell identitetsbyggnad.
Management Organizational Change in an Amateur Sport Organization
I forskningsområdet studeras förändrings- och förnyelseprocesser i olika typer av organisationer – ett särskilt studerat område är fotbollens organisation.
Talent Identification and Talent Development Programs in Swedish Sports
Forskningen fokuserar frågor kring talangutveckling i olika idrotter och särskilt belyses den goda miljöns betydelse för optimal utveckling.
Nätverk och samverkan
Forskare i forskningsmiljön medverkar i ett flertal nätverk inom universitetet, vilket bidrar till att stärka den totala miljön. Detta är en styrka som medvetet har tillämpats under uppbyggnaden av ämnet idrottsvetenskap. Här kan exempelvis nämnas Forum för professionsforskning, VALV (plattform för arbetslivsvetenskap) och Kollegiet för lärares arbete (KOLA). Detta nätverksarbete praktiseras även på en nationell arena. Det finns inom den idrottsvetenskapliga forskningsmiljön ett utvecklat samarbete med ett flertal lärosäten i Sverige och utomlands. Förutom formella avtal om samarbete med Göteborgs och Umeå universitet finns ex. samverkan med forskargrupper vid Malmö högskola och GIH, Stockholm.
Även på den internationella sidan finns det väl upparbetade kontakter som tillför verksamheten viktiga dimensioner. Det internationella arbetet utvecklas nu mera mot nära och regelbundna kontakter med s.k. partneruniversitet – närstående samarbetspartners där det finns samverkan kring såväl forskning som student- och lärarutbyte. Dessa lärosäten ska bedriva forskning i linje med vår önskade utveckling och som då bland annat innebär att vi kan dra nytta av denna kunskapsutveckling och omsätta den i en svensk kontext. I dagsläget är Griffith University, Brisbane, Australien, North West University, Potchefstroom, Sydafrika och University of Minnesota, USA aktuella som partneruniversitet. Därutöver är Linnéuniversitetet aktivt i flera nordiska samarbetsorgan kring forskning och utbildning, som exempelvis det nordiska nätverket för forskning och utveckling – RHIN (Rådet för Högre Idrottsutbildning i Norden).