Hälsopsykologi
Hälsopsykologi är ett kunskapsområde som utnyttjar psykologiskt vetande i studiet av hur sjukdom utvecklas och hur individen upplever och anpassar sig till sjukdom och till behandlingsinsatser, en annan gren inom hälsopsykologin studerar hälsorelaterade livsstilar och beteendemönster i den friska befolkningen, bakomliggande mekanismer, t.ex. psykosociala determinanter och hur dessa kan påverkas.
Inrikting: Samspelet mellan psykologiska faktorer och sjukdomsutveckling
En av forskningsinriktningarna inom Lnu företräds av docent Ulf Stenström som bl.a studerat samspelet mellan psykologiska faktorer och sjukdomsutveckling hos vuxna med Typ 1 diabetes, patienter med maligna melanom, personer som drabbats av en första hjärtinfarkt samt studerat växelspelet mellan psykologiska faktorer och munhälsa.
I en interventionsstudie (Stenström, Göth, Carlsson, Andersson 2003), (randomized repeated-time-series design) av vuxna personer med Typ 1 diabetes undersöktes effekten av ett stresshanteringprogram avseende stämningsläge m.m. och blodsockerkontroll. Ingen effekt kunde ses avseende blodsockerkontroll. Däremot uppvisades förbättringar avseende bl.a. välbefinnandet hos grupperna efter interventionen.
Studier av munhälsan (Stenström, Einarsson, Jacobsson, Lindmark, Wenander, Hugoson, 2009), förekomst av plaque samt gingivit före och efter intervention, hos en större grupp studenter genomfördes i samarbete med personal från Tandhygienistutbildningen vid Hälsohögskolan, Jönköping. Resultaten visade att munhälsan förbättrats signifikant efter denna intervention, syftande till att öka kunskapen om en god munhälsa. Vidare sågs samband mellan kön, Dental Health Values, Locus of Control uppfattning och munhälsa, det senare via ett för denna studie utvecklat instrument (Dental Health Locus of Control).
Pågående är en studie i samarbete med kirurgavdelningen vid Värnamo sjukhus syftande till att studera bl.a. användandet av förnekande som försvarsmekanism och vilken betydelse denna mekanism kan ha för tid det tog innan patienten sökt vård för sin hudförändring. Projektet, som ekonomiskt stöds av Cancerfonden, har även för avsikt att undersöka effekter av muntlig resp. muntlig samt DVD baserad information angående kunskap om sjävundersökning av eventuella hudförändringar.
Preliminära resultat tyder på att de som avvaktade längre tid med att söka vård för hudförändringar också i högre utsträckning använde sig av förnekande som psykologiskt försvar i jämförelse med dem som sökt vård i ett tidigare skede.
Denna ovanstående och pågående studie initierades utifrån resultat från en tidigare studie (Stenström, Nilsson, Stridh, Nijm, Nyrinder, Jonsson, Karlsson, Jonasson 2006) av patienter som drabbats av en första hjärtinfarkt, en studie i samarbete med kardiologer och sjuksköterskor från Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, Höglandssjukhuset samt Universitetssjukhuset, Linköping. I denna studie dröjde de patienter, som uppvisade s.k. förnekandeliknande copingstrategier, med att kontakta ambulans eller på annat sätt ta sig till sjukhuset och var dessutom mindre benägna att senare delta i en hjärtskola än de som inte uppvisade denna form av coping.
Inriktning: hälsorelaterade livsstilar och beteendemönster i den friska befolkningen
Den andra inriktningen företräds av docent Mikael Rennemark och har fokus på hälsorelaterade livsstilar och beteendemönster i den friska befolkningen, Forskningen bedrivs huvudsakligen inom ramen för det nationella forskningsprojektet ”the Swedish National study on Ageing and Care” (SNAC), som studerar bla psykosociala hälsodeterminanter bland 60 till 96-åringarna i Sverige. (www.SNAC.org).
I en studie (Rennemark & Berggren, 2006) undersöktes skillnader i fritidsvanor vid 60 års ålder mellan personer som vid denna ålder lämnat arbetslivet p g a arbetsoförmåga och personer som fortfarande var aktiva i arbetslivet. Resultaten visade att de som hade bibehållen arbetsförmåga var mer aktiva på fritiden, framförallt beträffande kulturella och intellektuella aktiviteter (läsa böcker, besöka museer och konstutställningar). I multivariata logistiska regressionsanalyser kontrollerades för såväl ekonomi som utbildning.
I tre av studierna undersöktes relationerna mellan fysisk aktivitet och såväl livskvalitet (Rennemark et al 2009), som depression (Lindwall et al 2006) och kognitiva funktioner (Lindwall et al 2008). Resultaten har bl a visat att måttlig fysisk aktivitet är mest gynnsam för både livskvalitet, välmående och kognitiva funktioner. I undersökningarna kontrollerades för bl a kön ålder och graden av sjuklighet. SNAC-databasens medicinska variabler gav god information om graden av sjuklighet (se bilagda artiklar för en mer utförlig redogörelse av inkluderade variabler).
I en studie (Rennemark et al 2009) undersöktes relationen mellan graden av hälso- och sjukvårdsutnyttjande och såväl psykologiska som sociala och medicinska omständigheter. Hierarkiska logistiska regressionsanalyser med högt respektive lågt sjukvårdsutnyttjande som utfallsvariabel visade att graden av sjuklighet var den starkast relaterade faktorn. De psykologiska faktorerna (”internal locus of control” och högt KASAM) visade sig dock vara signifikant relaterade till lågt sjukvårdsutnyttjande.
I en pågående studie genomförs överlevnadsanalyser med hjälp av SNAC-Blekinges databas, i vilken två återundersökningar nu genomförts. Syftet är att undersöka i vilken grad psykologiska och sociala variabler (personlighet, ”locus of control”, KASAM, kognition, livskvalitet, sociala nätverksfunktioner och strukturer, civilstånd, utbildning, ekonomi) kan förklara variationen i livslängd.
Inriktning: sociala, psykologiska och hälsomässiga aspekterna av det mänskliga karaktärsdraget och affekttillståndet
En tredje forskningsinriktning berör de sociala, psykologiska och hälsomässiga aspekterna av det mänskliga karaktärsdraget och affekttillståndet: ilska (Judit Lindqvist). Patologiska och obearbetade upplevelser av ilska har länge blivit uppmärksammade i samband med hjärt- och kärl sjukdomar, nedsatt kognitivt och fysiologiskt välmående och störningar i den mentala hälsan. Okontrollerade manifestationer av denna emotion har kopplats till olika former av samhälleligt icke-önskvärda eller straffbelagda beteenden, bl a aggression och våld inom skida kontext (arbetslivet, familjen, skolan och olika sektorer inom vård och rehabiliteringssammanhang). Forskningen har hittills berört den svenska valideringen av översatta teoretiska modeller (Novacos och Spielbergers) samt tillhörande skattningsinstrument (Novaco Anger Scale, Provocation Inventory, State-Trait Anger Expression Inventory) av ilska. I en studie undersöktes skattningsinstrumentens faktor struktrur (Lindqvist, Dåderman & Hellström, 2003), i en annan begreppsvaliditet av ilska (Lindqvist, Dåderman & Hellström, 2005).
Inriktning: Miljöpsykologi
Ytterligare en inriktning som kan relateras till Hälsopsykologin är Miljöpsykologi. Miljöpsykologi, som här företräds av Marianne Henningsson (tidigare Lindström), handlar om hur människan genom sitt beteende påverkar den omkringliggande fysiska miljön (miljömedvetande, engagemang, miljöbeteende) samt hur individen själv påverkas av miljön (ljus, färg, buller, naturmiljön etc.). Med fysisk miljö menas både byggd miljö och naturmiljö, dock med koncentration på naturmiljö i våra undersökningar.
En studie gjordes om miljöengagemang inom barnomsorgspersonal i en kommun (Lindström och Johnsson 2003). Undersökningen genomfördes när arbetet med Agenda 21 var mycket aktivt. Miljöengagemang inkluderade attityd, normer, kontroll, intention att handla samt beteende (TPB Theory of Planned Behaviour). Till detta kopplades självbild och olika försvarsstilar. Studien visade positiva samband mellan personligt engagemang, upplevd kontroll, handlingsberedskap och självskattat beteende. Det fanns också ett samband mellan upplevd kontroll och användandet av en mogen försvarsstil. Däremot visades inga samband mellan miljöengagemang och självbild.
En tvärvetenskaplig studie om prioriteringar, ansvar och beteende när det gäller miljö och hållbar utveckling har genomförts (Adolfsson and Lindström 2000; Lindström 2003; Lindström and Küller 2008). Ett nära samarbete skedde mellan naturvetenskap och miljöpsykologi. En förutsättning för att kunna ställa frågor om miljöproblem var att den naturvetenskapliga kunskapen fanns representerad. Personliga intervjuer gjordes med 160 personer (politiker, tjänstemän, miljöombud och allmänhet) i fyra kommuner. Resultatet visade ett starkt engagemang men en viss hjälplöshet och oro upplevdes inför de stora globala miljö- och utvecklingsproblemen (t ex fattigdomen i världen, biologisk mångfald). TPB samt Gellers modell om ”empowerment” användes, vilken inkluderar personlig kontroll, själveffektivitet, optimism, självkänsla och tillhörighet (Geller 1995, p 193). Ansvaret för miljö- och utvecklingsproblem lades på globala organisationer och det personliga ansvaret rapporterades vara lågt, särskilt när det gällde klimatförändringar.
Två studier om attityder till biologisk mångfald gjordes bland olika grupper i en kommun. Experters prioriteringar skiljde sig från allmänhetens (Lindström, Johansson, Herrman och Olsson 2006). Ett skogsområde uppskattades högt av allmänheten för rekreation och välbefinnande, medan en våtmark värderades högt för biologisk mångfald. Moraliskt och konventionellt ansvar mättes också (TPB och Schwartz Norm Activation Model). En hierarkisk regressionsanalys visade att allmänhetens intention att stödja skydd av biologisk mångfald kunde förklaras dels av attityden och dels av den personliga normen (moraliskt ansvar) (Johansson and Henningsson, accepted).
Människors upplevelser av platser har undersökts i ett flertal forskningsprojekt. En studie av en badplats gjordes tillsammans med miljökemister. Trolig fara för människors hälsa ansågs föreligga. Upplevelser av platsen samt vattenkvaliteten undersöktes. Resultatet visade dock att det inte var någon fara för hälsan att bada i sjön (Filipsson, Lindström, Peltola, Öberg 2009). Pågående (HUPLAND – Hållbara platser och landskap; Tvådimensionell bristanalys av formellt och frivilligt skydd av skogsmiljöer för bevarande av biologisk mångfald) och avslutade tvärvetenskapliga forskningsprojekt (INCLUDE – Integration av ekologiska och kulturella dimensioner i transportinfrastruktur) tar upp frågan om människors upplevelser av olika natur- och kulturmiljöer kopplat till rekreation och välbefinnande (t ex självskattad hälsa). Attitydundersökningar har genomförts i samtliga ovan nämnda projekt och flera svenska rapporter har publicerats på myndigheters hemsidor. Flera manuskript är skickade till vetenskapliga tidskrifter. Ett EU-projekt planeras inom detta område, dvs att använda natur- och kulturupplevelser i hälsofrämjande syfte.
Kontemplativ vetenskap
Området Kontemplativ vetenskap är ännu ett delområde inom Hälsopsykologin och företräds här av Yvonne Terjestam. Målet för Kontemplativ vetenskap är att utöka vår kunskap om ”mind” (snarare än ”brain”). Studier över hur man tränar mind genom olika kontemplativa metoder för att påverka hälsa, utveckla kognitiva förmågor och emotionell såväl som social kompetens utgör en del av detta område. I en kontrollerad före/efter studie (N= 443) implementerades och schemalades en meditationsmetod i årskurs 7-9. Lärarna handleddes i tillvägagångssätt och ledde sedan dessa övningar två gånger i veckan under 8 veckor. Syftet var att studera övningens påverkan på elevernas psykologiska hälsa i termer av stress, trivsel, psykologiska symtom samt självbild. Resultaten visade att övningarna signifikant minskade elevernas upplevda stressnivå, emotionella symptom samt ökade generellt psykologisk välmående. Dessutom återfanns en tendens till förbättrad självbild i meditationsgruppen men inte kontrollgruppen. Väsentliga könsskillnader visade att flickorna påverkades mer av övningarna än pojkarna. En studentuppsats som gjordes i samband med projektet av en av lärarna på en av de skolor som ingick i studien visade att även lärarna som ingick i projektet påverkades av övningarna och upplevde att klassrumsmiljön väsentligt förbättrades genom meditationsövningarna.
I ett annat projekt implementerades och schemalades massage i årskurs 7 och 8 i syfte att studera massagens påverkan på elevernas trivsel i skolan och psykologiska hälsa. Studien var en före/efter studie med kontrollgrupp och pågick under ca 10 veckor (N=.231). Lärarna undervisades i en massagemetod utvecklad för skolorna av en lärare från Axelssons Gymnastiska Institut. Därefter lärde lärarna ut metoden till eleverna som därefter fick ge varandra massage två gånger i veckan under ca 10 veckor. Jämförelser visade att massage gruppen men inte kontrollgruppen i eftermätningarna rapporterade signifikant mindre stress, förbättrad självbild, minskade psykosomatiska symptom samt bättre trivsel i skolan jämfört med mätningarna före. Det fanns inga könsskillnader.
I en kontrollerad före-efter studie över effekterna av qigong träning i skolan (N= 119) instruerades eleverna i en experimentgrupp men inte i kontrollgruppen i qigong av erfarna qigonglärare två gånger i veckan på schemalagd skoltid under 8 veckor. Syftet var att studera om regelbunden träning av qigong i skolan påverkar psykologiskt välmående. Studien visade att experimentgruppen men inte kontrollgruppen i eftermätningarna hade signifikant färre psykosomatiska symptom, lägre upplevd stress och ökad trivsel i skolan jämfört med kontrollgruppen. Dessutom hade experimentgruppen men inte kontrollgrupp tendens till förbättrad självbild i eftermätningarna. Test av könsskillnader visade att flickorna men inte pojkarna i qionggruppen rapporterade signifikant mindre psykosomatiska symptom efter 8 veckors träning av qigong medan pojkarna men inte flickorna upplevde signifikant mindre stress efter 8 veckors träning.
Sammantaget visar studierna att kontemplativa övningar som schemaläggs i skolan kan förbättra den psykiska hälsan bland elever i skolan.
Publikationer
Ulf Stenström
Stenström, U., Einarsson, S., Jacobsson B., Lindmark, U., Wenander, Å., Hugoson, A. (2009). The importance of Psychological Factors in the Maintenance of Oral Health: A Study of Swedish University Students. Oral Health Prev Dent. 7, 2, 1-9.
Lindmark. U., Stenström, U., Gerdin, EW., Hugoson, A. (2009). The distribution of sense of coherence' among Swedish adults: A quantitative cross-sectional population study. Scand. J. Public Health, Oct 20, 1-8.
Rolander, B., Stenström, U., Jonker, D. (2008). Relationsships between psychsocial work environmental factors, personality, physical work demands and workload in a group of Swedish dentists, Swedish Dental Journal, 32, 197-203.
Stenström, U., Nilsson, A.K., Stridh, C., Nijm, J., Nyrinder, I., Jonsson, Å., Karlsson, J.E., Jonasson, L. (2006) Denial in patients with a first-time myocardial infarction – relations to pre-hospital delay and attendance to a cardiac rehabilitation program. European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation, 12, 6, 568-571.
Stenström, U., Göth, A., Carlsson, C., Andersson, P.O. (2003). Stress management training as related to glycemic control and mood in adults with Type 1 diabetes mellitus. Diabetes Research and Clinical Practice, 60, 3, 147-52.
Ozolins, A., Stenström, U. (2003). Validation of Health Locus of Control Patterns in Swedish Adolescents. Adolescence, 38, 153, 651-657.
Mikael Rennemark
Rennemark, M., Lindwall, M., Halling A, & Berglund, J. (2009) Relationships between physical activity and perceived qualities of life in old age: Results from the Swedish National study om Aging and Care. Aging & Mental Health.13, 1, 1-8.
Rennemark, M., Holst, G., Fagerström, C. & Halling, A. (2009). Factors related to frequent usage of the primary health care services in old age. Health & Social Care in the Community 17, 304-311.
Holst, G. Rennemark, M. Hallberg, I.R. (2009). Self and next of kin’s assessment of personality and sense of coherence in elderly people. Implications for dementia care. Accepted for publication in Dementia: the International Journal of Social research and Practice.
Lindwall, M., Rennemark, M. & Berggren, T. (2008) Movement in mind: The relationship of exercise with cognitive status for older adults in the Swedish National study on Ageing and Care (SNAC). Aging & Mental health.12, 2, 1-9.
Olofsson, M & Rennemark, M. (2007). Påverkar personligheten användandet av naturläkemedel? Socialmedicinsk Tidskrift, 84, 1, 57-65.
Lindwall, M & Rennemark, M (2007). The effect of change in exercise behaviour on cognitive functioning in older people. Journal of Sport Sciences, 25 (supplement), p314-315.
Rennemark, M. & Berggren, T. (2006) Relationships between work-status and leisure lifestyle at the age of 60 years old. European Journal of Ageing,3, 2, 82-88.
Lindwall, M., Rennemark, M., Halling A, & Berglund, J & Hassmén, P. (2006). Depression and exercise in elderly men and women: Findings from the Swedish National study on Ageing and Care. Journal of Ageing and Physical Activity, 15, 1,41-55.
Lagergren, M., Fratiglioni, L., Rahm Hallberg, I., Berglund, J., Elmsåhl, S., Hagberg, B., Holst, G., Rennemark, M., Sjölund, B-M., Thorslund, M., Wiberg, I., Winblad, B.,& Wimo, A. (2004). A longitudinal study integrating population, care and social services data. The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). Aging Clinical and Experimental Research. 2, 158-168.
Judit Lindqvist
Lindqvist, J.K., Dåderman, A. M., Hellström, Å. (2005). Internal Reliability and construct validity of the Novaco Anger Scale-1998-S in a sample of violent prison inmates in Sweden. Psychology, Crime & Law, 11, 223-237.
Lindqvist, J. K., Dåderman, A. M., Hellström, Å. (2003). Swedish adaptations of the Novaco Anger Scale-1998, Provocation Inventory, and the State-Trait Anger Expression Inventory-2. Social Behavior and Personality, 31, 773-788.
Marianne Henningsson
Johansson, M., & Lindström, M. Social-psychological factors in public support of local biodiversity conservation. Lund University and University of Kalmar. Society and Natural Resources, (in press).
Filipsson, M., Lindström, M., Peltola, P., & Öberg, T. (2009). Exposure to ContaminatedSediments during Recreational Activities at a Public Bathing Place. Journal of Hazardous Materials. 171. pp 200-207.
Lindström M., & Küller, R. (2008). Sustainable Development Priorities in four Swedish Communities; Priorities, Responsibility and Empowerment. Environment, Development, Sustainability, 10, pp. 311-336.
Lindström, M., Johansson, M., Herrmann. J., & Jonsson, O. (2006) Attitudes towards the conservation of biological diversity. Journal of Environmental Planning and Management, Vol 49, Nr 4, pp. 495-513.
Lindström M. & Johnsson, P. (2003). Environmental concern, self concept and defence style – A study of the Agenda 21 process in a Swedish municipality. Environmental Education Research, 9 (1), 51-66.
Lindström, M. (2003). Attitudes towards Sustainable Development. Priorities, Responsibility, Empowerment. Doctoral thesis. Lund: Lund Institute of Technology
Adolfsson Jörby S. & Lindström M. (2000) Local Agenda 21 - A Comparison between Attitudes and Practice in Two Swedish Municipalities. Local Governance, 26, pp. 101-116.
Yvonne Terjestam
Terjestam, Y; Jouper, J. Johansson, C. (in press). Effects of Scheduled Qigong Exercise on Pupils Well-being, Self-image, Distress and Stress". Journal of Alternative and Complementary Medicine.