Klinisk psykologi Klinisk psykologi
Klinisk psykologi inkluderat missbruks- och beroendeforskning, behandlings- och utvärderingsforskning och organisationsforskning. Forskning i klinisk psykologi vid Linnéuniversitetet leds av professor Mats Fridell. Området är i hög grad tvärvetenskapligt med pågåendeforskning kopplat till psykiatri, psykologi och vårdvetenskap i vid mening. Det innebär också att andra än enbart psykologer är involverade i pågående forskningsprojekt, främst läkare och socionomer.
Forskningen har en bred bas med utgångspunkt i studier av klinisk prevalens av olika psykiska störningar i kohorter av missbrukare. Sådan forskning har idag gjorts vid ett tjugotal olika institutioner i främst södra Sverige. Kartläggning och systematisering av kliniska material har varit en förutsättning och idag är det största en komplett kohort narkomaner vårdade 1970-1995. På samma sätt har ett par SiS-institutioner kartlagts. Ett diagnostiskt fokus har varit centralt i all forskning. Genom uppföljningar i olika material över 2 år, fem år och femton år har prediktionen i olika diagnoser kunnat undersökas. Med hjälp av kompletterande registerdata kan kohorten följas upp till 40 år och en rad studier har publicerats i internationella tidsskrifter. Faktorer som kan följas är kriminalitet, dödsorsaker, sjukvårdskonsumtion. Medan registerstudierna förmedlar översikt och tyngd har ett antal intervjuundersökningar med långtidsprofil: 4 år, 5 år, 15 år med höga uppföljningsprocent kunnat förmedla bilden av viktiga prognosfaktorer. Till de senaste studierna inom detta område hör uppföljningen av tvångsvårdade kvinnor vid Lunden som förutom internationella och nationella rapporter läggs fram i avhandling av Iréne Jansson i april 2010. Två artiklar om dödsorsaker utifrån obduktionsprotokoll av 470 avlidna narkoma-ner slutförs (ÖL. Anna Nyhlén), studier av inläggningar över tid görs med utgångspunkt i 55000 registreringar av sjukhusvård.
Pågående arbeten är upplägg och utvärdering av metadon- och Buphrenorphinprogrammet i Lund, samt en plan att göra cost-benefit-studier av nyttan av tvångs- och frivilligvård.
Genomgångar och metaanalyser av behandlingsforskning
En annan gren av Mats Fridells forskning har varit stora genomgångar och meta-analyser av behandlingsforskning, särskilt då randomiserade kontrollerade studier (SBU, Socialstyrelsen) vilka legat till grund för Socialstyrelsens riktlinjer kring missbruks- och beroendevården. Här har Mats Fridell medverkat i ett par RCT-studier, den mest aktuella där två doktorander vid Lunds universitet med medel från FAS gör en RCT-studie av dynamisk v s kognitiv terapi vid
panikångest samt ett självvalsalternativ. Forskningen görs i samarbete med Rolf Sandell, Linköping, Lars-Gunnar Lundh, Lunds universitet och undertecknad. Studien har just påbörjats. Till studier som är under avrapportering är en studie av effekter av psykologisk utredning i matchad kontrolldesign med interventionsgrupp för 116 patienter vid tre LVM-hem och 116 kontroller vid samma LVM-hem.
Utveckling av test och kliniska skalor
Utveckling av ett antal test och kliniska skalor har varit ett viktigt sidospår som underlättats av insamlingen av ibland mycket stora material. Dit hör standardiseringen och valideringen av
Symtomskalan SCL-90 och ett nytt personlighetstest (BCT).
Organisationsforskning
Ett tredje spår är organisationsforskning som under de senaste fem åren främst inriktats på implementeringsforskning, i samarbete med Robert Holmberg, Lund. Från 2009 pågår en utvärdering av SKL:s arbete med implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer i beroende-vården med medarbetare från Lund: Johan Billsten och Robert Holmberg, Ylva Benderix IPED, vid Växjö universitet och undertecknad. Detta arbete varar t o m 2011. Medel för ett
nytt projekt söks f n. RCT-studien ovan är finansierad av FAS.
Doktorander
Mats Fridell har två disputerade doktorander och ytterligare två disputerar våren 2010 och möjligen en under hösten 2011.
Mats Fridell har pågående expertuppdrag inom kriminalvården och socialstyrelsen.
Publikationer
Fridell, M. (2009). RCT-studies – A Critical appraisal. In Jenner, H., & Segraues, V. (Ed.s). Evidence and Practical Knowledge in Substance Abuse Treatment. Växjö, Acta Wexionesia No 190/2009).
Hessen, M., & Fridell, M. (2009). Chapter 11: Evidence based Treatments of substance abusers with dual Diagnosis. In Miller, W. B (Ed.). Evidence based treatment of Substance abuse.AP Press, New York 2009, Pp. 327-246.
Jansson, I., Hesse, M., Fridell, M. (2009). Influence of personality disorder features on social functioning in substance abusing women five year after compulsive residential treatment. European Addiction Research 15, 23-31.
Holmberg, R., Fridell, M. Arnesson, P., & Bäckvall, M. (2008 ). Leadership and implemenmentation of evidence-based practices. Leadership in Health Services 21(3). 168-184.
Jansson, I., Hesse, M., & Fridell, M. (2008). Personality disorder features as predictors of symptoms five years post-treatment. American Journal on Addictions, 17:3, 172 – 175.
Jansson, I., Fridell, M., & Hesse, M. (2008) Validity of self-reported criminal justice system involvement in substance abusing women at five-year follow-up. BMC Psychiatry 2008, 8:2.
Fridell, M., Hesse, M., Jaeger-Mayer, M., & Kuhlhorn E., (2008). Antisocial personality disorder as a predictor of criminal behaviour in drug abusers, Addictive Behaviors 2008:33, 799-811.
Hesse, M., Vanderplaschen, W., Rapp, CR., Broekart, E., Fridell, M. Platt (2007). Case-management for persons with substance use disorders - (Review). The Cochrane Collaboration, Cochrane Library 2007, Issue 4.
Fridell, M., Hesse, M. & Billsten, J (2007). Criminal Behavior in Antisocial Substance abusers between 5 years follow-up and 15 years follow-up. The American Journal on Addictions 16:1-5.
Fridell, M., & Hesse, M. (2006a). Clinical Diagnosis and SCID-II Assessment of DSM-III_R Personality Disorders. European Journal of Psychological Assessment 22(2), 2006.
Fridell, M., & Hesse, M. (2006b). Psychiatric severity and Mortality in substance abusers – A 15-year follow-up of drug users. Addictive Behaviors 31, 559-565.
Fridell, M., Hesse, M., & Johnsson, E. (2006c). High prognostic Specificity of Anti-social Personality Disorder in Patients with Drug Dependence: Results from a five-year Follow-up. The American Journal on Addictions 15:227-232.
Hesse, M., Broekaert, E., Fridell, M., Rapp, CR..& Vanderplaschen, W. (2006). Case-management for persons with substance use disorders - Protocol. The Cochrane Collaboration, Cochrane Library vol 11.
Nilson, M., Fridell, M. & Griffiths, P. (2006). Comorbidity – developing of a European Perspective – ECCAS Monograph Series no 4: Co-morbidity in Europe. Lisboa, EMCDDA, Pp. 351-363.
Fridell, M, & Hesse, M. (2005). Personality Disorders in Substance Abusers. I M-U. Pedersen och V. Segraeus (Eds.). Evidence based practices? Challenges in Substance Abuse Treatment. NAD-publikation 47, Helsingfors (pp 65-80).
Fridell, M. (2004). Co-morbidity of drug abuse. In Annual Report to the EMCDDA by the Reitox National Focal Point: The Drug situation in Sweden 2002. National Institute of Public Health, SWEDEN & MCCDA, (pp. 87 - 112). ISBN 91-7257-283-3. Stockholm/ Lissabon.
Fridell, M. (2003). Psychosocial Treatment for Drug Dependence. I Berglund, M., Thelander, S., Jonsson, E. (Ed:s). Treating Alcohol and Drug Problems – An Evidence Based Review.Weinheim, Wiley, VCH., GmBH & Co., KGaA.
Fridell, M. (2001). Psykosocial behandling av drogberoende. I SBU: Behandling av alkohol och drogproblem – En evidensbaserad forskningsöversikt. I SBU, Vol II, Sid 11-122.