Bredarör på Kivik – nytt ljus på ett gammalt monument
Det är få arkeologiska lämningar som väckt ett sådant intresse som Bredarör på Kivik, ett bronsåldersröse med hällristningar från sydöstra Skåne. Senare års forskning är inget undantag. I Kristiansens och Larssons perspektivrika syntes över "The rise of Bronze Age societies" intar Bredarör en prominent roll och de ägnar ett 30-tal sidor åt att diskutera denna grav. Den begravde hövdingen i Bredarör ges en avgörande betydelse för introduktionen av nya seder och bruk vid övergången mellan sten- och bronsålder. Författarna menar att denna hövding introducerade traditionen att fästa bilder i sten i södra Skandinavien, att han introducerade teknologiska innovationer inom skeppsbyggnadskonsten, stridsvagnsteknik och metallurgi.
Dessa tolkningar har mött ett stort gensvar, såväl medialt som inom arkeologins vetenskapliga fält. En bakgrund till detta genomslag står att finna i Randsborgs välciterade arbete "Kivik. Archaeology and iconography" från 1993. Här presenterades en sammanfattning av tidigare forskning om Bredarör, de viktigaste resultaten från utgrävningen 1931, samt en ny tolkning av den gravlagde hövdingen såsom varande en nordisk motsvarighet till Homeros mer namnkunnige hjälte – Odysseus.
Även om ett flertal kritiska röster har höjts mot denna och liknande tolkningar, har denna kritik inte hörsammats av den internationella forskarvärlden. En bidragande orsak till detta är att såväl kritik som de alternativa tolkningar som framförts varit författade på svenska. Detta gäller även mina tidigare försök att förstå denna grav.
Ett annat problem med de refererade tolkningarna av Bredarör är att de lägger större vikt vid de inhuggna hällbilderna, än det faktiska arkeologiska källmaterial som framkom vid 1931 års utgrävning. Detta material har aldrig beforskats på allvar av dem som gett sig i kast med att försöka förstå denna grav. Det verkar därmed som att tidigare forskare mer fokuserat sig på vad människorna som uppförde denna grav trott, än vad de faktiskt har gjort!
Syftet med detta projekt är att presentera en alternativ tolkning av detta omdebatterade monument som baserar sig på en del ny empiri och en del nya teoretiska perspektiv.
Ny empiri: Det är min personliga övertygelse att det behövs ny arkeologisk empiri för att presentera en ny vetenskapligt underbyggd tolkning av Bredarör. Detta kan göras genom analys av:
1) Opublicerade fotografier och planer från utgrävningen 1931;
2) Hallströms fältdagbok från utgrävningen 1931;
3) De brända och obrända ben som påträffades vid utgrävningen;
4) 14C-prover av alla människoben och ett urval av djurbenen från utgrävningen (ett 20-tal prov);
5) Stenmaterialet från utgrävningen ;
6) En ny dokumentation av hällarna och de inhuggna bilderna med videoscanner;
7) En jämförelse med de cirka 350 gravar med fynd av hällbilder från sydskandinavisk bronsålder.
Samtliga punkter har redan genomförts av undertecknad inom ramarna för tidigare projekt, men det återstår att sammanställa dem till en stringent text. Det beskrivna materialet utgör en rik källa för möjligheten att presentera nya perspektiv på detta monument.
Randsborg har t ex inte nyttjat Hallströms dagbok eller originaldokumentationen från fält i sitt arbete från 1993. De nya osteologiska och 14C-analyserna av brända och obrända ben har bland annat medfört att tolkningen av Bredarör som en monolit rest över en hövding bör ifrågasättas och det är angeläget att de övriga analysresultaten, inte minst dokumentationen av hällbilderna som är gjord med 0,02 mm noggrannhet, görs tillgängliga för forskarvärlden.
Nya teoretiska infallsvinklar: Förutom att det är nödvändigt med ny empiri behövs det även nya teoretiska infallsvinklar på detta monument.
Helle Vandkilde har framhållit att ett monument likt Bredarör på Kivik bör betraktas ur ett flertal kompletterande perspektiv, från lokala och regionala till inter-regionala. I föreliggande fall har det senare perspektivet överskuggat de förra. Här menar jag att en förskjutning från den avlidne "hövdingen" till de efterlevande som uppförde Bredarör kan ge upphov till ett flertal nya svar, och frågor! En viktig länk i denna omvärdering är att betrakta hällbilderna utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En annan viktig länk är att betrakta detta monument ur ett ritualteoretiskt perspektiv.
Några av dessa perspektiv har behandlats av undertecknad i tidigare publikationer, andra kommer att inkorporeras i detta projekt genom en jämförande analys med de ca 350 gravar från bronsåldern där hällbilder påträffats.
Resultaten av dessa projekt kommer att redovisas i monografi form, en monografi som riktar sig till en internationell arkeologisk publik, och en mer lättsam färgglad publikation som riktar sig till den kunskapstörstande allmänheten.
Jaokim Goldhahn