Så ska turister lockas till Öland
När allt fler jordbruk läggs ner på Öland måste människorna livnära sig på annat sätt. Genom projektet Mitt i - konst och kunskap i Ölands världsarv ska man satsa på turismen och locka människor till ön även utanför sommarsäsongen.
Projektet Mitt-i började förberedas 2003. Men Ulf Näsman, professor i arkeologi på Högskolan i Kalmar, arbetade med utgrävningar på Öland redan på 70-talet. Under utgrävningarna brukade Ulf Näsman gå på ett galleri i Albrunna och galleristen, som idag är projektledare, fick idén om att förbättra besöksmålen på Öland. Han ville ha en koppling till Högskolan i Kalmar och frågade om Ulf Näsman ville vara med. Även Christer Foghagen universitetsadjunkt, på Högskolan i Kalmar är aktiv i projektet. Han föreläser på seminarier och är observatör. Hans del i arbetet handlar om hur man kan använda kultur inom turism och tar upp projektet i sin avhandling och kommer även att bli ett kapitel i en bok.
Idag åker besökarna mest bil genom landskapet och man vill istället ge dem något att stanna upp vid. Därför ska sex stycken moderna konstnärer göra installationer på olika platser på världsarvet. En konstnär har planterat 300 rosor. En annan, som själv är ölänning, ska göra en installation som visar skillnaden mellan hur han uppfattade landskapet som barn och hur han uppfattar det nu och gör bland annat en miniatyr av kyrkan. De sex platserna är som ska lyftas fram är forskningsstationen i Skogsby, Stenhusa gård i Stenåsa, radbyn i Lilla Frö, Degerhamn, Norrgården i Ventlinge och Eketorps borg.
Bakom projektet ligger tanken att man ska locka människor till Öland även andra säsonger än på sommaren och på det sättet tjäna pengar på turismen året om.
– Nu när jordbruket sysselsätter färre måste man utveckla näringar som gör att man kan bo kvar på Öland. Alla kan inte vara sommargäster, säger Ulf Näsman.
Han menar att det finns många gårdar på ön men de är tomma skal och inte i drift.
Nya värden på Öland
Att det satsas på kultur är enligt Ulf Näsman ingen slump.
– Konst är väldigt stimulerande för att börja tänka i nya banor och en satsning på kultur ger mångdubbelt igen.
Ulf Näsman bidrar till projektet med sina kunskaper om det öländska landskapets historia och han ser det som sin plikt att inte bara bedriva forskning utan att förmedla och berätta för människor om resultaten. Arkeologi är enligt honom en viktig del i projektet då det ger ett historiskt perspektiv som man annars inte kunnat få. Christer Foghagen anser att Ulf Näsman tillför projektet kompetens runt kulturen.
– Man måste ta hänsyn till vad platser tål och där kommer hans kunskap in.
Ulf Näsman tror inte att landskapet kommer påverkas märkbart av en ökad turism.
– Jag tror att nyttovärdet av kulturupplevelser är högre än slitaget.
Han menar dessutom att vid de mest besökta ställena gör man åtgärder som exempelvis stigar så alla besökare sliter på samma ställe. Något som också leder fler arbetstillfällen då dessa åtgärder behöver underhåll.
Enligt Christer Foghagen är förändringen på Öland en del i en större rörelse. Han menar att det finns ett mönster med gamla klassiska badorter där fokus har legat på sol och bad. De har profilerats så och det är så människor uppfattar Öland.
– En förändring som den på Öland kallas att man återupptäcker platsen, man vill skapa nya bilder av ön som är förknippad med nya värden.
Han menar att det har gjorts mycket i England och tar Brighton som exempel där man gått från sol och bad till att vara känt för festivaler. Öland ska gå från sol och bad till kultur och odling med förankring i det lokala.
Ulf Näsman ser en stark koppling till Europa i den nya typen av turism.
– Människor i medelhavsländerna lever väl på sin turism och vi är egentligen sena.
Invigning i sommar
Den 29 juni måste allt vara klart för då är det invigning och målet med projektet är att genom olika satsningar väcka intresse för de värden som är södra Ölands världsarv.
– Det finns inget mål i siffror och det kan göra att det verkar löst och flummigt men det är svårt att mäta. Det hela bygger på en tro att om man gör på ett sätt får man vissa följder, säger Ulf Näsman.
Reaktionerna på projektet har varierat en del människor är positiva till projektet, andra mindre positiva.
– Då ska man ta vara på deras tveksamhet och kanske tänka om och fundera en gång till, säger Christer Foghagen.
Ulf Näsman bor själv på Öland och han menar att många flyttar dit från städer och har med sig sina vanor och efterfrågar då andra saker.
– Då måste utbudet möta behoven och det gamla jordbrukslandskapet omvandlas till en urbaniserad landsbygd.