Stenåldersmänniskor med långväga kontakter
- Det är som att lägga ett pussel. För mig är det intressanta att få en bild av människan bakom de krukskärvor och yxor vi gräver fram.
Mats Larsson är professor i arkeologi och fokuserar på stenåldern. Med hjälp av de fynd som görs vid utgrävningar försöker han skapa sig en bild av hur stenåldersmänniskan såg på sig själv och i vilken miljö hon levde.
- Arkeologins styrka är det långsiktiga perspektivet. Vi kan studera hur en människa skapar sin identitet, hur etniska och sociala grupper uppstår och vad det är som gör att människor förändrar sitt sätt att leva, menar Mats Larsson, som strävar efter att lägga ett allmänmänskligt fokus på sitt arbete.
Långväga influenser
Stenåldersmänniskan levde inte i någon isolerad värld utan hade långväga kontakter. Det kan man bland annat se genom att studera de mönster som finns på rikt dekorerad keramik. Samma mönster återkommer på fynd från Öland, Mälardalen och länderna söder om Östersjön.
Mats Larsson menar att arkeologi inte bara handlar om de resultat som undersökningar av framtagna fynd ger, utan också att tolka dem, att sätta in dem i ett sammanhang.
- Genom att titta på ett skelett, eller en tandrad, kan vi t ex få fram ålder och kön, men också vilken diet just den människan hade. Då kan vi fundera över hur de levde. Åt män och kvinnor olika? Varför då?
Arkeologi uppmärksammas allt mer
Mats Larsson arbetar just nu med ett projekt med namnet ”Vi och dom – kulturell identitet under yngre stenåldern”. Det är ett samarbetsprojekt med forskare vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Sheffield, England. Hans egen arkeologbana började i Skåne, där han disputerade på en avhandling om de första bönderna i landskapet.
- Egentligen fanns arkeologin där mycket tidigare. Mina föräldrar hade många släktingar och bekanta på den skånska landsbygden. De flesta av dessa hade också flintyxor hemma, berättar Mats Larsson. Efter barndomsåren föll det bort, men av en slump började jag läsa arkeologi på universitetet. Förmodligen har intresset alltid funnits där.
När Mats Larsson började läsa arkeologi såg det mörkt ut på arbetsmarknaden, avsaknaden av jobb ansågs total. Men idag råder andra tongångar, värdet av arkeologi har uppmärksammats. Ämnet har också blivit bredare, och lånar influenser från sociologi, och andra humanistiska ämnen. Det internationella arbetet är också större, nya tekniker har gjort utbyten enklare.
Utgrävningar blir upplevelser
Hur gammalt något måste vara för att intressera en arkeologi varierar. För Mats Larsson handlar det om 5 000 – 6 000 år gamla fynd, för andra kanske det är betydligt yngre samhällen som intresserar.
- Det tar aldrig slut, se bara på bondesamhället i Småland för ett par hundra år sedan. Det intresserar en del arkeologer och där finns det ju hur mycket som helst att utforska.
Arkeologin har också fått bli en del av upplevelseturismen. Mats Larsson har många exempel på välbesökta utgrävningar och inte minst där Banverket och Vägverket gjort rastplatser intill arkeologiska fyndplatser. Han tycker att det är mycket bra och kan utvecklas. Det blir en win-win situation, människors möjlighet till upplevelser ökar och arkeologernas arbete uppmärksammas positivt.
Lotta Bergkrantz