Forskning inom svenska språket och svenska som andraspråk
Vid Linnéuniversitetet studeras svenska språket som system och bruk, där historiska sammanhang, sociala funktioner och betydelser beaktas. Merparten av forskningen i svenska språket och svenska som andraspråk är inriktad på språkets uppbyggnad och användning i tal och skrift inom olika verksamheter. Några forskare studerar myndighetstexters form, innehåll och funktion. Andra undersöker språkliga strukturer, deras variation och förändring i ett historiskt perspektiv. Inom ämnet läggs också stor vikt vid den ämnesdidaktiska forskningen, där barns och ungdomars språkutveckling och språkinlärning står i fokus. Dessutom undersöks språket med utgångspunkt i genus, ålder, etnicitet och klass.
Det forskas om:
- vad små barns språkliga erfarenheter spelar för roll i deras språkliga produktion, särskilt ordföljden i huvudsatser och bisatser.
- diskursiva elevtexter i årskurs 4–7, barns textuella medvetenhet, skriftspråksutveckling i skolan.
- skriftliga individuella uppgifter i svenskundervisningen i grundskolans mellanår och uppgifternas syfte, sammanhang och innehåll.
- kemiundervisning i gymnasieskolor i Sverige och svenska skolor i Finland i ett jämförande perspektiv.
- språk och matematik i ett L2-perspektiv, där räknehändelser i nationella provet undersöks.
- andraspråksstudenters möte med högskolan och vad som händer med deras språk i detta möte.
- informell och formell inlärning hos utbytesstudenter i högskolan.
- skrivande i utbildningar och yrken, där myndighetsutövning i olika grad står i fokus för verksamheten.
- vardagliga samtal med och om små barn, med fokus på normer kring sexuell identitet.
- röstimitation och säkerhetssystem.
- myndighetsskrivande i olika diskurser såsom folkhälsoinstitutets rökavvänjningskampanjer, skolans produktion av obligatoriska skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner och polisstudenters och polisers förundersökningar.
- grammatisk struktur i äldre svenska i ett sociolingvistiskt perspektiv.
- det lågtyska inlånade adjektivsuffixet -ig och dess förekomst i svenskan.
- runstensmonument och attribuering av ristningar till bestämda ristare och den äldre rättsutövningens platser i kulturlandskapet och hur dessa satt spår i ortnamnen.
