Dialogseminarier utvecklar erfarenheter i arbetslivet
Det räcker inte med avancerade kvalitetssystem och kraftfulla datorer för att utveckla erfarenheter och kunskaper i arbetslivet. – Dialogen mellan människorna är nödvändig för att ta till vara och utveckla de erfarenheter som har byggts upp i företag och organisationer, säger Bo Göranzon, gästprofessor vid Linnéuniversitetet.
Stora grupper av kunniga och erfarna människor försvinner de närmaste åren från arbetslivet för att gå i pension. Bo Göranzon, professor i yrkeskunnande och teknologi har under många år utvecklat en metod för att utveckla erfarenheter i arbetslivet.
Tillsammans med dramaturgen Magnus Florin och fysikern Pehr Sällström har Bo Göranzon under 25 år arbetat med dialogseminarier som en metod för att undersöka och fördjupa den mänskliga dialogen. Han är en del av föreningen Dialoger, som aktivt arbetar med dessa frågor.
– Vi driver forskning på detta område och har genom åren kunnat presentera ett 20-tal doktorsavhandlingar på området, berättar Bo Göranzon.
I dialogseminariemetoden väcks erfarenheter till liv med yttre impulser. Erfarenheterna gestaltas i form av berättelser. Metoden bygger på traditionell humanistisk reflektion. Man läser långsamt och antecknar i marginalen. Deltagarna drivs att reflektera genom att foga samman en ny berättelse, en skriftlig reflektion. Reflektionerna delas sedan med gruppen och deltagarna inbjuds att låta sina tankar ströva, söka exempel och utforska tankeområden.
Bo Göranzon och hans kollegor har också byggt upp ett samarbete både med andra universitet i Sverige och internationellt och med en rad företag. Ett av de första och största av dessa samarbeten har varit med teknikkonsultföretaget Saab Combitech.
– Där har ledningen tidigt byggt upp en metod för att samla en grupp experter inte bara för att kunskapen ska föras vidare utan också för att reflektera och utveckla företagets samlade erfarenheter. Företaget ville utveckla en snabbare erfarenhetsutveckling, berättar Bo Göranzon.
Arbetet på Combitech ledde till att företaget inrättade ett learning lab med dialogseminarier som grund för lärandet i organisationen. Grunden för Combitechs learning lab är att nyskapande idéer kommer från erfaret folk som tänker i nya banor. Därför söker företag ofta 35-åringar med 30 års erfarenhet. Combitechs learning lab ska vara ett sätt att försöka förmedla 30 års erfarenhet på 5 år.
– Även om metoden kanske inte riktigt uppnår det så ger den mångdubbelt mer av praktisk utvecklingskänsla än traditionella metoder, hävdar man på Combitech.
Nyanställda på Combitech får även arbeta med de svåraste uppdragen nära en erfaren expert. De har två uppgifter: Att bistå när det krisar och att överföra sina praktiska erfarenheter. Den nya kunskapen förs sedan vidare genom Combitechs gemensamma nätverk.
Det talas ofta om kunskapsöverföring i dessa sammanhang, men Bo Göranzon vill hellre tala om erfarenhetsutveckling.
- Då kan processen leda till något mer än det som finns i dag, säger han.
Det kan kanske överraska någon att Bo Göranzon nu förbereder en kabaret inom ramen för sitt arbete. Han har också under alla år haft ett nära samarbete med Dramaten.
– Det går inte att påverka någon utan konstnärlig gestaltning, säger Bo Göranzon. Det finns ett nära förhållande mellan vetenskap och konst. Forskningen visar att även tekniker kan lära sig av till exempel en pianist.
– I alla yrken ingår praktisk kunskap, en dimension som bara den som övat kan klara. Inom konstnärliga utbildningar finns det en tradition med mästare och lärare som kan utveckla detta. Tekniker kan också ha mycket att lära av konstnärens kreativa process.
Att bilda sig är att utveckla ett kritiskt reflekterande förhållningssätt som ser till både möjligheter och gränser i en komplex framtid, anser Bo Göranzon. Det är något som är nödvändigt inte minst för våra tekniska utbildningar.
Han hävdar att bland annat de ökade kraven på tempo i dagens arbetsliv förändrar förutsättningarna för att utveckla erfarenheter och kunskap till exempel i verksamheter där det ställs höga krav på säkerhet. Att olika verksamheter blir mer och mer reglerade garanterar inte att säkerheten upprätthålls.
– Personliga egenskaper som ansvar, närvaro och omdöme är viktiga egenskaper som också måste föras vidare. Det måste finnas utrymme för att föra vidare den yrkeskunskap som inte låter sig regleras, säger Bo Göranzon.