2010-07-13
| Pressmeddelande
Känslor av hopplöshet ökar risken för demens
Att bära på känslor av hopplöshet och ensamhet påverkar långsiktigt risken att drabbas av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Det visar nya resultat av en undersökning som Krister Håkansson, forskare i psykologi vid Karolinska Institutet och Linnéuniversitetet, har genomfört tillsammans med en svensk-finsk forskargrupp. Resultaten presenteras på världens största konferens om Alzheimers sjukdom, International Conference on Alzheimer’s Disease (ICAD) som just nu genomförs i Honolulu, Hawaii, USA.
Kopplingen mellan depressiva känslor och demens har länge varit föremål för diskussion i forskarvärlden. Man har misstänkt att sådana känslor kan uppstå hos en del äldre personer därför att de förstår att de redan drabbats av demens. En annan hypotes har varit att man presterar sämre på olika test om man är deprimerad och att man därför lättare blir diagnostiserad som dement. Det här är första gången man har kunnat visa att sådana känslor relativt tidigt i livet är kopplade till ökad demensrisk långt senare.
– Det talar för att depressiva känslor inte är sammanblandade med demens utan i stället är en trolig orsak, säger Krister Håkansson som gjort studien inom ramen för sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet.
Studien är genomförd på ett slumpmässigt urval av 1500 personer i Finland som undersöktes när de var runt 50 år och sedan igen när de var mellan 65 och 80. Det är första gången som kopplingen mellan depressiva känslor och demens har undersökts med en så lång uppföljningstid och där personerna bara var i medelåldern vid första mättillfället.
– Idén till den här studien fick vi från en tidigare studie där vi såg vi att personer som hade mist sin partner tidigt i livet hade en kraftigt ökad demensrisk. Vi misstänkte redan då att känslomässiga faktorer kunde ligga bakom och det blev det naturligt att följa upp det här ”känslospåret” närmare. Känslor av hopplöshet och ensamhet kan man förstås ha av många andra skäl än att man förlorat sin partner.
Resultaten visar att risken för Alzheimers sjukdom var över tre gånger större hos den grupp som i medelåldern hade uppgivit att deras framtid såg hopplös ut och att de inte trodde att de skulle kunna uppnå viktiga mål i livet.
– Det som är särskilt intressant med de här resultaten är att det inte handlar om depression i klinisk bemärkelse, utan ganska vanliga känslor som många bär på. Det visade sig dessutom att den tredjedel som låg i mitten hade nästan lika stor riskökning som den tredjedel med de starkaste känslorna av hopplöshet.
I en kommande studie kommer den finsk-svenska forskargruppen närmare att undersöka hur känslor av hopplöshet och ensamhet samverkar med genetiska riskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Därigenom hoppas man bättre kunna förstå mekanismerna bakom de nya resultaten. Från Linnéuniversitetet medverkar förutom Krister Håkansson också Abdul Mohammed, som är professor i psykologi. Forskningen genomförs i samarbete med andra forskare vid Karolinska Institutet, vid University of Eastern Finland i Kuopio och vid Folkhälsoinstitutet i Helsingfors. De olika studierna ingår i den större CAIDE-studien (Cardiovascular risk factors, Aging and Dementia) som leds av Miia Kivipelto vid Karolinska Institutet.
Mer information
Krister Håkansson
Krister.Hakansson@lnu.se
Tel 073-7080 768
