2012-10-16 | Pressmeddelande

Litterära framställningar av extremt våld – ny avhandling från Linnéuniversitetet

Två romaner av den algeriska författaren Yasmina Khadra är utgångspunkten för Simon Hartlings avhandling i fransk litteraturvetenskap. Här ställs frågor om litteraturens olika sätt att förmedla våldsamma historiska händelser så som folkmord och omfattande massakrer. Hur kan skönlitteraturen t.ex. närma sig förintelsen? Är inte våldet, ondskan och lidandet så ofattbart att det inte går att beskriva?

De två Yasmina Khadra-romaner – Les Agneaux du Seigneur (1998) och À quoi rêvent les loups (1999) – som Simon Hartling granskar, skildrar 1990-talets algeriska inbördeskrig. Ännu ett krig med ofattbar litande; ett krig med flera hundratusen offer. Men också ett krig där det varit väldigt oklart vem som hade ansvarat för våldets upptrappning, vem som krigade mot vem, och vem som önskade att kriget skulle fortsätta.

Som f.d. officer i den algeriska armén, har Yasmina Khadra (kvinnonamn som är pseudonym för Mohammed Moulessehoul) ett ganska speciellt sätt att skildra inbördeskriget. Avhandlingen visar hur Khadra, trots uppenbar risk att bli anklagat för partiskhet, ofta i olika intervjuer, använder sin militära bakgrund till att ge legitimitet åt sin fiktiva framställning av kriget. Över huvud taget ger romanerna, och dessutom Yasmina Khadras attityd i olika mediesammanhang, intryck av en författare som försöker övertyga läsaren om att han sitter på sanningen.
Avhandlingen undersöker Khadras olika strategier för att framstå som en auktoritet: en som kan berätta för läsaren vad som hände under inbördeskriget i Algeriet. Simon Hartling argumenterar för att Khadras sätt att positionera sig som auktoritet överskrider flera diskursiva normer. På den ena sida den norm som hävder att litterära representationer av våld måste uttrycka våldets inneboende outsägbarhet, på den andra sidan den gängse uppfattningen bland journalister, författare och historiker att inbördeskriget i Algeriet var (och fortfarande är) extraordinärt svårt att utreda.

Avhandlingen visar också att Khadras strategier innehar en viss tvetydighet i det att han ibland, i likhet med 1800-talets realistiska författare, verkar vilja dölja romanernas prägel av subjektiv framställning medan han, på den andra sidan, plötsligt kan manifestera sig i berättelserna på ett sätt som understryker en önskan om att inge läsaren en ganska bestämd uppfattning av krigets aktörer. Avhandlingen argumenterar slutligen för tesen att Khadra med sitt anspråk på objektiv sanning och sitt val av en väldigt auktoritär kommunikationsform utövar en sorts våld mot läsaren som inte lämnas mycket förtolkningsutrymme men däremot tvingas att passivt ta emot.

Simon Hartling är född 1975, uppvuxen i Vejle och Köpenhamn men bosatt i Malmö. Han arbetar som timlärare vid Institutionen för språk och litteratur på Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”L’Autorité dissimulée – l’autorité manifeste. L’écriture de la violence chez Yasmina Khadra" försvaras den 19 oktober 2012 kl. 13.15 i sal Weber, Hus K, Växjö. Opponent är professor Philippe Hamon, Université Sorbonne-Nouvelle, Paris.

För mer information kontakta Simon Hartling, telefon 0768704032 eller 040-6556663, e-post: simon.hartling_AT_lnu.se

Avhandlingen kan beställas via lupress_AT_lnu.se.