Dekanbloggen
Detta är Linnéuniversitetets dekanblogg. Här kommer våra fem dekaner kontinuerligt att blogga en gång i veckan.
Vecka 21 - Per Gerrevall
Dekan vid Nämnden för utbildningsvetenskap
Denna vecka präglas förstås av Linnéuniversitetets akademiska högtid, som den här gången äger rum i Kalmarsalen i Kalmar. När naturen nu visar sig från sin vackraste sida, ska också universitetet lysa lite extra. Och lyskraften står våra nya professorer, doktorer och hedersdoktorer för. Det innebär att på fredag lägger vi de ordinarie uppgifterna åt sidan för att fira lite extra och sola oss i glansen. Den här veckan ges det också rikliga tillfällen till bildning genom alla de föreläsningar som de nya professorerna och hedersdoktorerna svarar för. En unik vecka alltså!
NUV håller annars på att samla ihop sig till vårens sista nämndsmöte. Det är ett möte som kommer att behandla flera viktiga framtidsfrågor. Ett frågeområde rör det framtida programutbudet, dvs vilka lärarprogram som ska ges och i vilken form dessa ska ges vid respektive campus. Som underlag inför dessa ställningstaganden föreligger bl a aktuella söksiffror men också behovet av lärare såväl i regionen som i riket i övrigt. Där finns problemområden, såsom ämneslärarprogrammets inriktning mot 7-9 i synnerhet inom ämnen där vi kan förutse en påtaglig brist nationellt framöver. Jag tänker då framför allt på naturvetenskapliga ämnen och på moderna språk. Det finns också glädjeämnen, såsom förskollärarprogrammet, som är det mest eftersökta på universitetet.
Det gäller också att utforma utbudet på ett sådant sätt att universitetets båda campus inte konkurrerar med varandra och att man tar tillvara respektive campus specifika kompetens. NUV kommer också att få ta ställning till ett eventuellt profilerat grundlärarprogram – två arbetsgrupper har utrett möjligheterna och kommer att redovisa sina resultat vid junimötet. Det gäller att förbättra attraktionsvärdet ytterligare hos grundlärarprogrammet!
Vidare kommer beslut att tas om en internationaliseringsplan, när nu universitetets internationaliseringspolicy färdigställts, liksom om NUVs program för det fortsatta kvalitetsarbetet. Båda dessa planer blir viktiga instrument för den fortsatta utvecklingen. Det som ligger i tur härnäst är att ta itu med en plan för hållbar utveckling, ett område som hittills inte prioriterats tillräckligt. Dessa planer kan sedan bilda underlag för den nya lärarutbildningsnämndens verksamhet.
Vid NUVs senaste möte beslutades om centrala forskningsområden inom NUVs ansvarsområde. Bland dessa områden finns såväl potentiellt konkurrenskraftiga områden som områden som är essentiella för de nya lärarprogrammen. Dessa områden kommer att ligga till grund för fördelningen av medel inför 2013 och förhoppningsvis för kommande satsningar.
Jag säger förhoppningsvis, eftersom Linnéuniversitetet fr o m årsskiftet går över i en linjeorganisation med nya fakulteter och institutioner. Därför kommer alla de beslut som NUV fattat och som gäller den framtida verksamheten att behöva omprövas. I förhoppningen ligger också att goda samverkansformer kan etableras mellan den nya lärarutbildningsnämnden och de nya fakulteterna, så att de centrala forskningsområden, som NUV beslutat om kan ges goda förutsättningar att utvecklas.
Vecka 20 - Bengt Persson
Dekan vid fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik
I den här dekanbloggen vill jag passa på och informera lite om det arbete som syftar till att förbättra kommunikationen utifrån fakultetsnivån för att stärka relationerna mellan fakultet och institution. I detta arbete utgör nämndkansliet det administrativa och kommunikativa stödet för dekanerna och de fyra fakultetsnämnderna. Inom FNT ingår fyra institutioner: Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, Institutionen för naturvetenskap, Institutionen för teknik samt Sjöfartshögskolan. Det interna kommunikationsarbetet ska framför allt sträva efter dialog samt skapa mening och fördjupad förståelse för det som kommuniceras till fakultetens institutioner och dess medarbetare. Sammantaget kan de interna målgrupperna sägas utgöras av prefekterna/institutionerna samt deras medarbetare, forskare vid Linnéuniversitetet, övrig personal vid Linnéuniversitetet, universitetsledningen samt studenterna. I många sammanhang lyfts även behovet att nå externa målgrupper.
Detta är viktigt för ett förankrande av och utveckling av varumärket Linnéuniversitetet. Sett utifrån fakultetens perspektiv är det således viktigt att lyfta fram och synliggöra den verksamhet som bedrivs vid institutionerna. Det handlar då om att lyfta fram vår verksamhet på ett attraktivt sätt för att tydliggöra vår betydelse nationellt och internationellt som en attraktiv samverkanspartner inom utbildning och forskning, en attraktiv arbetsgivare där goda förutsättningar finns för ledande forskning och utbildning samt synliggöra vår attraktivitet inför presumtiva studenter och medarbetare.
För att ge ett konkret exempel kan nämnas att det är viktigt för regionen att utveckla samverkan mellan enskilda företag och mellan företag och universitetet för att synliggöra och vidareutveckla regionen som en attraktiv teknikregion i en attraktiv miljö med starka samverkansformer mellan företag och universitet. Denna stärkta samverkan och synliggörande av teknik ökar också möjligheterna till ett ökat antal sökande från regionen till högre tekniska utbildningar som tex civilingenjörsutbildning om Högskoleverket beviljar universitetet tillstånd att examinera civilingenjörer. En sådan ansökan lämnades under hösten 2011 in av Linnéuniversitetet och besked kan förväntas innan midsommar.
Låt oss hoppas på ett gott utfall.
Vecka 19 - Mats Larsson
Dekan vid fakultetsnämnden för humanoria och samhällsvetenskap
Efter en trist förkylning sitter jag här igen och funderar på vad jag skall skriva i denna veckas blogg! Det känns som mycket kommer att lösas under maj månad; organisationen börjar mer och mer ta form. De nya fakulteterna är beslutade och det är nu dags att få institutionerna på plats. På grund av detta har Ellinor Platzer, utbildningsledare, och undertecknad haft möte med KV och SOL under senare delen av april. SV kvarstår och det mötet kommer att äga rum den 11 maj. Tycker att mötena varit bra och konstruktiva. Från FHS sida har vi presenterat tankar kring satsningar framöver och tankar inför budgetarbetet som startar snart. Institutionerna har presenterat sina önskemål beträffande speciella satsningar både inom GU och FO. Den mesta av tiden har dock gått åt att diskutera den nya organisationen och hur KV och SOL kommer att se ut 2013. Många frågor att ta ställning till som inte alltid är helt enkla; det gäller människors framtidstro och till viss del också oro inför vad som komma skall.
Vi får se efter mötet med SV hur läget är då. Det finns all anledning att återkomma till ämnet.
Söksiffrorna inför hösten har kommit och i stort sett ser de bra ut! I samma veva kom också HSV´s utvärdering av ett flertal ämnen och för FHS del innebär resultatet att kulturgeografin fick ett gult kort innebär att fakulteteten måste agera och stödja ämnet framöver.
Förra veckan avslutades med resa till Istanbul för ett möte med nätverksgruppen för USI (Universitet i Internationell Samverkan). Samarbetet är mellan ett antal svenska universitet och de svenska forskningsinstitut som bland annat finns i Istanbul. Det var några intensiva dagar kring nya och gamla kurser. Linnéuniversitetet är inkopplade på en ny kurs kring migration som skall sjösättas hösten/våren 2013-2014. Vi får se hur detta kommer att avlöpa. På återhörande !
Vecka 18 - Håkan Jenner
Dekan vid fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap
En viktig uppgift för fakulteten under 2012 är att (vidare)utveckla arbetet med forskningsmiljöer. En kartläggning har gjorts och planering pågår för det fortsatta arbetet.
Tre områden har bedömts ha särskild betydelse: forskning om äldres livsvillkor, forskning om barn och ungdomar samt professionsforskning. En bakomliggande tanke är att stärka möjligheterna att erhålla externa forskningsmedel, däribland medel från Kampradstiftelsen, och att skapa förutsättningar för ett Lnuc (Linnaeus University Center) inom något av områdena.
Samtidigt kan det uppmärksammas att forskning om hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap inte enbart handlar om ’excellens’ (i betydelsen internationell lyskraft och liknande) utan i lika hög grad om en forskningsverksamhet som uppfattas som meningsfull och som kan bidra till att förbättra praktiken. Samverkansforskning är ett nyckelbegrepp i det här sammanhanget. Med samverkansforskning kan man mena att ta till vara kunskap från de uppdragsutbildningar och utvecklingsprojekt som genomförs.
I förlängningen handlar det om att utmejsla ett antal mer specifika frågor och kunskapsområden där vi kan ha regional och nationell lyskraft. Det handlar då om en direkt tillämpad och ’lösningsfokuserad’ aspekt, det vill säga kunskaps- och metodutveckling knutet till kliniska, sociala och pedagogiska spörsmål och dilemman. I samråd med regionala aktörer kan vi skapa en plattform för gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete. Ambitionen är att olika parter i det omgivande samhället vänder sig till oss för att få olika problem belysta.
Men det är inte enbart en fråga om att forskningen ska vara ”nyttig”. Etiska aspekter, och inte bara ekonomiska eller materiella, bör läggas på samhällsnyttan på så sätt att forskning om utsatta gruppers situation motiveras utifrån resonemang om ’det goda samhället’. Syftet är att arbeta för människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, inflytande över det egna livet och delaktighet i samhället.
Redan pågår mycket forskning inom fakulteten med dessa förtecken. Det handlar alltså inte om att ”starta från scratch”. Det handlar om att vidareutveckla och samordna det som görs, och att skapa bryggor mellan olika ämnen och projekt. På nästa sammanträde ska vi fatta beslut om de nästkommande stegen. Fortsättning följer …
Vecka 17 - Henriette Koblanck
Dekan vid fakultetsnämnden för ekonomi och design
Kinesisk vår och glädjande siffror
Körsbärsträden blommade i Shanghai och vårvarma vindar strödde blommorna över trottoarerna.
Nu har vi landat här hemma. Den internationella workshopen på Tongji University med studenter från hela världen var otroligt spännande och givande på många sätt. Inte minst därför att vi upptäckte att vår forskning inom designmetodologi håller hög nivå och i vissa delar är nyskapande. Mer om våra erfarenheter och tankar om internationalisering kommer senare.
Nu har söksiffrorna för hösten och nästa läsår kommit. Både för Ekonomihögskolan och Design är antalet sökande bra och i vissa fall högre än väntat. Roligt att Linnéuniversitetet ökar igen. Det profileringsarbetet som startade inför sammanslagningen har visat sig vara hållbart och framgångsrikt på många sätt.
Samtidigt som våren har så sakta kommit igång här hemma tittar vi framåt och starta årets budgetprocess inför 2013. Budgetramen 2013 kommer att innebära att vi måste tänka över vad vi skall satsa på, vad vi behöver utveckla och hur vi säkerställer en framtida kompetensförsörjning.
Det kan tyckas som många olika bollar i luften samtidigt men alla frågorna hör samman, framgångsrik forskning, starka utbildningar och att bli en attraktiv arbetsplats både på kort och på långsikt. Ett tydligt svar har vi redan nu genom det ökade antalet studenter som söker sig till Linnéuniversitetet.
Vecka 16 - Per Gerrevall
Dekan vid Nämnden för utbildningsvetenskap
Den här veckan är betydelsefull i många avseenden. Den 18 april är sista dagen för ansökningar till Vetenskapsområdet inom flera områden – däribland området ”Utbildningsvetenskap”. Det är förstås fler än undertecknad som nu sitter och lägger sista handen vid ansökningshandlingar. Och det gäller sannerligen att göra allt för att dessa handlingar blir konkurrenskraftiga, med tanke på att beviljningsgraden är så låg – även om den var högre 2011 (14 %) än den varit tidigare år. Parallellt pågår arbetet i NUVs nämnd för forskarnivå med att å ena sidan samla ihop och beskriva den utbildningsvetenskapliga forskning som pågår och å andra sidan matcha denna med den lärarutbildning som ges. Detta arbete ska leda till mer fokuserade satsningar från NUV framöver – eller vad den nya föreslagna nämnden kommer att benämnas.
Ett par dagar tidigare, måndagen den 16 april, är det sista dagen för ansökan till högskolestudier inför hösten 2012. Hur utfallet då ska bli för lärarutbildningen är förstås en spännande fråga. Det bekymmersamma läget för svensk lärarutbildning har varit en het massmedial potatis den senaste månaden. Det finns onekligen fog för användning av kris-begreppet, när det gäller hur kompetensförsörjningen ser ut inom svensk skola. Att sedan avhoppen från lärarutbildningen detta år varit högre än tidigare, späder förstås på kris-bilden. Men med tanke på att lärarstudier är krävande och bygger på såväl studievana som motivation, är det kanske inte så förvånande att det blir avhopp inom program, där alla sökande kommer in. Förra året förklarade utbildningsministern nedgången när det gäller antalet sökande till lärarutbildningen med konsekvenserna av den tillståndsprövning som gjorde att många lärosäten inte hade sina examenstillstånd klara vid tidpunkten för ansökan. I år råder inte alls denna oklarhet, så nu är det läraryrkets attraktionsvärde som kommer att vara det som avgör. Och frågan är hur starkt detta värde är?
Det vi kan svara för själva för att locka ungdomar till utbildningen är att göra vårt yttersta för att våra program håller hög kvalitet. Att ”producera” goda lärare är nog vårt bästa konkurrensmedel. Men det krävs framför allt politiska åtgärder för att göra läraryrket attraktivt och lockande för unga människor. Det är inte så konstigt att vi sneglar på vårt östra grannland, där bilden av läraryrket är en annan. Där är det framför allt tilltro till lärares kompetens och betydelse för samhället som ligger till grund för yrkets attraktionsvärde. Det handlar alltså om att ge lärare möjligheter att utveckla och utnyttja sin professionalitet istället för att begränsa och reglera densamma. Ska vi locka ungdomar till läraryrket, så räcker det alltså inte med massiva marknadsföringskampanjer – det måste vara lärarjobbets kärninnehåll som är det som lockar! Detta borde vara en mycket väsentlig utmaning för våra politiker att åstadkomma!
NUV står inför betydelsefulla ställningstaganden när det gäller vilka program, inriktningar och ämnen som slutligen ska erbjudas. Det är vid junimötet, som dessa beslut ska fattas. Signalerna som kommit från utbildningsdepartementet, och som innebär att antalet sökande per utbildningsplats kommer att bli avgörande för den nationella resurstilldelningen, är en realitet vi måste förhålla oss till. Därför är det extra spännande i år att se utfallet av årets ansökningar.
Vecka 15 - Bengt Persson
Dekan vid fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik
Så här i påsktider är det nog många av oss som skriver på ansökningar till forskningsråden. Vill på detta sätt önska er alla lycka till med skrivandet och delar er förhoppning om ett gott utfall.
Externa medel och publikationer är bas för den nationella omfördelningen av forskningsanslag, och universitetsstyrelsen har gett alla fakulteter i uppdrag att öka dessa prestationer. Troligen kommer universitetsstyrelsens fördelning av anslag till fakulteterna alltmer att baseras på prestationsfaktorer. FNT har ökat externa medel endast marginellt och har en låg andel i jämförelse med motsvarande områden vid andra universitet. Till del förklaras detta av större projekt löpt ut, antalet ansökningar är fortsatt högt. Fakulteten ser stora möjligheter att samla den starkaste forskningen för ansökningar till familjen Kamprads stiftelse. Fakultetsnämnden tar ett ansvar för att identifiera den starkaste forskningen och samordna ansökningar. Rektor uppmanar fakulteten att vidareutveckla incitamenten för publicering och externa medel, att frigöra ytterligare medel för strategiska rekryteringar samt att kraftsamla inför ansökningar till familjen Kamprads stiftelse.
Det är med glädje vi kan se att Jarone Pinhassi, docent i mikrobiologi vid Lnu och projektledare vid Linnéuniversitetscentret EEMiS, tilldelats det prestigefyllda Göran Gustafssonpriset i molekylärbiologi för hans molekylära studier av ljusberoende energiomvandling hos bakterier i marina ekosystem. Jarone mottog den 31 mars priset, som innebär fleråriga stora forskningsanlag, vid Vetenskapsakademiens högtidssammankomst i Konserthuset i Stockholm. Å fakultetens vägnar vill jag på detta sätt framföra våra bästa gratulationer.
Vecka 14 - Håkan Jenner
Dekan vid fakultetsnämnden hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap
När man arbetar med människor, som man gör inom områdena hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, konfronteras man ofta med mänskliga problem och mänskligt lidande. Det ställer särskilda krav på etisk medvetenhet och insikt om vad ett gott bemötande betyder. Att levandegöra dessa frågor i utbildning är en ledstjärna inom FHSAB. Även när det gäller forskning och studenternas författande av uppsatser måste man vara ytterst varsam och vaksam, så att inte de personer man möter utsätts för skada eller kränkningar. Detta kan tyckas självklart, men ibland kan även det självklara behöva tydliggöras. Vad innebär detta mer konkret i olika sammanhang? Det är en av de frågor som vi inom fakulteten har ägnat tid åt på sistone.
När det gäller forskning finns från den 1 januari 2004 en lag om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen). Kort sammanfattat innebär lagen att forskningens nytta inte får medföra en otillbörlig insyn i enskilda individers livsförhållanden eller hota den personliga integriteten. Linnéuniversitetets etikprövningar sker vid Regionala etikprövningsnämnden i Linköping.
När det gäller studentarbeten är det i princip det enskilda lärosätet som bär ansvar för att arbetet bedrivs under etiskt säkerställda och trygga former. Vi har nu inom fakulteten tagit fram etiska riktlinjer för studentarbeten. Dokumentet kommer inom kort att delges berörda på institutionerna och göras tillgängligt på olika sätt.
I riktlinjerna slås bland annat fast att undersökningsgruppen inte får bestå av personer som genomgår behandling eller av annan anledning befinner sig en utsatt situation (till exempel som offer för traumatiska händelser i det egna livet, familjen eller närmiljön). Vidare: Det får inte finnas en uppenbar risk att de empiriska studier som genomförs kan påverka de informanter som deltar i studien negativt, vilket skall beaktas såväl vid datainsamling som vid analys och presentation av resultaten. Risken att informanter kan identifieras av personer med insyn i eller kunskap om en verksamhet, även om denna inte direkt namnges, skall beaktas. Likaså risken att den samlade informationen kan leda till identifiering av en informant.
Arbetet med de etiska riktlinjerna har varit viktigt. När uppsatsämnen diskuteras inom professionsutbildningar av FHSAB-slag, riktas intresset ofta mot utsatta grupper och känsliga ämnen. Ibland kan det uppstå diskussioner mellan handledare och student om vad som är lämpligt. Riktlinjerna kan då tjäna som stöd för både lärare och studenter. Som dekan och med särskilt intresse för forskningsetiska spörsmål ser jag det som en värdefull insats från fakultetens sida.
Vecka 13 - Mats Larsson
Dekan vid fakultetsnämnden humanoria och samhällsvetenskap
Sedan mitt senaste blogginlägg har en hel del hänt inom fakulteten. Mycket av arbetet har varit fokuserat på två remissvar; prestationsbaserad medeltilldelning och organisationsremissen. På sistnämnda skulle svar vara inne den 5 mars. Mycket arbete och många personer har varit inblandade i detta arbete och naturligtvis är inte alla helt överens om hur den nya organisationen bör eller skall se ut. Viktiga frågor som togs upp i vårt svar, men också i ett flertal av de andra inkomna svaren, var hur det kollegiala beslutsfattande och inflytandet skulle kunna förstärkas eller faktiskt finnas kvar i den tänkta organisationen. Här finns det en oro inom fakulteten. En annan sak som lyftes fram var hur verksamhetsstödet skulle organiseras. Som det nu fungerar är prefekterna chefer över TA personalen men i den nya organisationen blir det dekanus som får den rollen och detta är det många som inte känner sig bekväma med.
Vi får nu se hur styrelsen för universitetet ställer sig till förslaget. Beslutas den 19 april. Vi väntar med spänning!
Naturligtvis har verksamheten inte bara kretsat kring organisationen även om den har tagit ett stort utrymme. Vi har även haft en trialog d.v.s. ett samtal mellan rektor, prefekter och dekan samt valda delar av fakulteten. Denna avlöpte bra tyckte jag. Vi hade ett konstruktivt samtal där det gavs både ris och ros. Några saker som uppmärksammades speciellt vara kanske att hållbar utveckling och globala värden på ett tydligare sätt skall synas både i fakultetens men också i institutionernas arbete med t.ex. kursplaner. Våra satsningar på yngre forskare var däremot något som sågs som positivt.
Det som nu står inför dörren är fortsatta diskussioner kring kvalitetsarbetet men också fortsatta samtal kring organisationen. Det är viktigt att vi nu kan formera de nya institutionerna eller avdelningarna på ett bra och konstruktivt sätt. Tanken är ju att närbesläktade ämnen skall bilda dessa nya enheter och det är inte alltid så enkelt som det kanske låter.
För övrigt hade jag möjligheten att tillbringa några dagar i Manchester tillsammans med min kollega Julian Thomas, vi har ett projekt tillsammans som rör den yngre stenåldern i England och södra Sverige. Vi diskuterade planer på nya ansökningar men också den konferens som vi planerar i Manchester i september. Till denna har vi bjudit in inte bara våra egna projektdeltagare utan också både yngre och mer seniora forskare från Storbritannien och Skandinavien. Detta är något vi redan nu ser fram emot. Det finns alltid en risk med att arbeta som dekanus att så mycket tid går åt till detta att ens eget forskningsintresse får stå tillbaka.
Vi hade naturligtvis också tid för lite konsertbesök på kvällarna; Mark Lanegan och Lambchop. De senare spelade i Manchester Cathedral vilket i sig var en upplevelse. Väl hemma väntade ett besök på Linköpings Konserthus för att lyssna på Anna Ternheim som var lysande!
Det bästa lämnar jag till sist! Ett nytt tillskott i familjen. Måns som föddes den 18 februari och vägde då 5 kg! Vad månde bliva?
Vecka 12 - Henriette Koblanck
Dekan vid fakultetsnämnden ekonomi och design
Att packa en kappsäck
Listan är lång på vad som skall med. Tänka igenom alla detaljer från kompendier till post –it lappar i olika färger, försäkringar och all sköns workshopsmaterial. Vi är på väg mot Shanghai för en tre veckors workshop i samarbete med Tongji University, KTH och Cumulus, det internationella nätverket för designutbildningar. Rubriken är ”Lighting Design” med fokus på Ljus och rumslighet och modern ljusteknologi.
Resan till Shanghai är en pilottest på hur man kan utveckla ett djupare samarbete och omfattar studenter, doktorander och lärare som tillsammans med kollegor på plats i Shanghai skall arbeta tillsammans. Man kan säga att vi packar vår kappsäck full med våra kunskaper och erfarenheter för att se hur våra metoder och processer uppfattas i en annan kontext. Vad finns styrkorna och svagheterna eller är det något helt annat som vi kommer att lära oss?
Internationalisering är ett av Linnéuniversitetet viktigaste områden och det är viktigt att vi hela tiden arbetar med att hitta nya former för hur det arbetet kan utvecklas mot starka nätverk och former för kunskapsutbyte och kunskapsutveckling.
Vecka 11 - Per Gerrevall
Dekan vid Nämnden för utbildningsvetenskap
I veckans blogg tänker jag ta upp några frågor som behandlades vid det Lärarutbildningskonvent som ägde rum i februari. Lärarutbildningskonventet är en sammanslutning av de ansvariga för landets lärarutbildningar och konventet sammanträder minst en gång per termin.
Genom lärarlegitimationens införande har en s k introduktionsperiod som utgörs av ett års tjänstgöring införts för de lärare som tar lärarexamen. Under introduktionsperioden ska de nyexaminerade få stöd av en erfaren mentor. Deras lämplighet ska under perioden också bedömas av ansvarig rektor eller förskolechef. Först därefter kan den nyutbildade läraren ansöka om legitimation. Det är förstås av stor vikt att det råder en överensstämmelse mellan den kompetensprövning som görs i lärarutbildningen och den lämplighetsprövning som görs under introduktionsperioden. Det bådar därför gott att Skolledarförbundet vill få till stånd en samverkan kring introduktionsperioden. Denna kan exempelvis inrymma utbildning av mentorer, rektorer och förskolechefer.
Sigbrit Franke – tidigare universitetskansler – har fått regeringens uppdrag att utreda frågan om lämplighetsprov i samband med antagningen till lärarutbildningen. Hon presenterade att utredningen sannolikt kommer att landa i ett förslag om en prövning som utgörs av en skriftlig och en muntlig del. Denna prövning handlar lika mycket om att sortera bort dem som är uppenbart olämpliga för läraryrket som att få de sökande att på allvar, ges möjlighet att, fundera över sitt val av yrkesbana.
Om lämplighetsprov i samband med antagningen införs, innebär detta att en blivande lärares eller förskollärares lämplighet prövas i samband med antagningen, den prövas återkommande under utbildningen samt slutligen under det första året som lärare eller förskollärare. Med det säkerhetssystem som i så fall införs bör det således inte råda några tvivel om att den legitimerade läraren håller måttet.
Lämplighetsprov av liknande slag finns i Finland, som är det land som i många avseenden kommit att bli förebildligt – det är förstås PISA-resultaten som är avgörande. I Finland råder det en betydande konkurrens om tillgängliga platser inom lärarutbildningen. Lämplighetsproven är därför ett viktigt instrument och stöd i samband med antagningen. I vårt land är tyvärr så att det främst är till förskollärarutbildningen som det råder en påtaglig konkurrens om utbildningsplatserna. Det gäller alltså att göra läraryrket mer attraktivt ur ungdomars perspektiv, så att det blir motsvarande konkurrens här.
Vid konventet presenterades också den utredning som ska pröva införandet av s k övningsskolor - skolor som enligt utbildningsministern väljs ut av varje lärosäte och sedan ska kunna ta emot ett stort antal lärarstudenter. För oss som varit med i ”branschen” under en längre tid, är det historiens vingslag som viner. Det var en tämligen samfälld bild som gavs från landets lärarutbildningar om att den bild av den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU (VFU) som ett problemområde, vilken ligger till grund för förslaget, hänför sig till läget i Stockholm för ett antal år sedan. I allmänhet finns ett väl utvecklat samarbete mellan lärosätena och medverkande partnerområden i kommunerna. Om utredningen kan bidra till att kvalitetssäkra vilka förutsättningar som krävs för att skolor ska få medverka i VFU, kan den bli värdefull. Men övningsskolor av det slag som tillhandahöll en tillrättalagd praktik, är det nog inte många som önskar få tillbaka. I synnerhet inte studenterna vid Lärarutbildningskonventet – de vill uppleva en autentisk skolpraktik under sin utbildning.
Vecka 10 - Bengt Persson
Dekan vid Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik
Jag har sedan 2010 haft förtroendet och det hedrande uppdraget att vara dekan och ordförande för fakulteten för fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik (FNT), i fler avseenden Linnéuniversitetets största fakultet. Dessförinnan var jag prodekan vid motsvarande fakultet vid dåvarande Högskolan i Kalmar där jag anställdes 2003. Då jag under perioden 1996 fram till 2003 var anställd vid Växjö universitet, även där med ett kortare prodekan- och dekanuppdrag, har jag inom mitt nuvarande dekanuppdrag haft stor glädje av att känna verksamheten och personal i såväl Växjö som Kalmar. Jag har under de gångna två åren haft förmånen att verka för en strategisk utveckling av fakultetens forsknings- och utbildningsområden inför kommande behov och förutsättningar.
Det finns givetvis många nyheter under senare tid som FNT kan glädjas över. Inte minst att Sjöfartshögskolan nu har ett inrättat forskarutbildningsämnen i Sjöfartsvetenskap vilket ytterligare kommer att förstärka Sjöfartshögskolans och Linnéuniversitetets ställning som en viktig partner för branschen och sjöfartsnäringen. Jag vill här också lyfta fram två särskilt glädjande nyheter inom FNT verksamhetsområde. Dels den avsiktsförklaring vilken undertecknades i januari i år som berör samverkan i läkarutbildningen med Lunds universitet, Linnéuniversitetet, Landstinget i Kalmar län och Region Skåne. I ett första skede så kommer studenterna på läkarprogrammet vid Lunds universitet redan under årets hösttermin att erbjudas en termin med fördjupningsarbete inom Linnéuniversitetet, Studieort Kalmar. De erbjuds valfria kurser om fem veckor med föreläsningar på distans vid Linnéuniversitetet, samt enstaka föreläsningar i valfritt ämne med lärare i Kalmar på distans. Under de kommande åren så kommer Linnéuniversitetets samverkan och delaktighet i läkarutbildningen att fördjupas. Den andra mycket glädjande nyheten är att det inom FNT har utsetts ett Linnaeus University Centre med placering på Institutionen för naturvetenskap. Detta center, Linnaeus University Centre for ecology and evolution in microbial model systems (EEMiS) , inrymmer Linnéuniversitetets spetsforskning inom ekologi och evolution där sju forskargrupper samarbetar för att undersöka hur mikroorganismer växelverkar sinsemellan och samspelar med andra organismer i sin omgivning. Forskningen är fokuserad på vattenmiljöer i Östersjön – vid gränsen mellan hav och land, i kustnära vatten samt i öppet hav.
FNT har stött arbetet med att utveckla en förnyad ansökan om tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen. Det är främst Institutionen för teknik som varit involverad i att utveckla förslag till program men även Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik har varit delaktiga eftersom civilingenjörsutbildningarna innehåller väsentliga inslag av främst matematik men även fysik. Inom ramen för den nya ansökan har universitetet utvecklat två program, Skogen och dess produkter samt Byggteknik med inriktning mot konstruktion. I ansökan lyfts det fram att civilingenjörsutbildningarna skall vara nära anknutna till såväl levande forskningsmiljöer som till näringslivet och ha en genomtänkt pedagogisk uppbyggnad med en tydlig progression av generiska färdigheter med utvecklande av färdigheter att arbeta i och leda projekt. FNT har i sin verksamhetsplan lyft fram att denna rättighet kommer att höja universitetets status och skapa samverkansmöjligheter internt men även med näringsliv och avnämare i regionen. Rektor lämnade in ansökan till HSV i oktober föregående år och beslut i ärendet förväntas i juni i år. Så förhoppningsvis finns det innan sommaren ytterligare en nyhet att tillsammans glädjas över.
Vecka 9 - Håkan Jenner
Dekan vid Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap
Den traditionella livstrappan ger en bild av verksamheten inom Hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB). Det handlar om att söka och förbättra kunskap om mänskligt liv och utveckling i olika åldrar och under olika förutsättningar. Forskning och utbildning pågår om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inflytande över det egna livet och delaktighet i samhället
Vecka 8 - Mats Larsson
Dekan vid Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap
Jag är sedan årsskiftet ny dekan vid FHS och efterträder Mats Sjölin. Är 60 år gammal och i det civila, när jag inte är dekan, är jag professor i arkeologi. När det gäller detta är mitt huvudintresse Sveriges yngre stenålder och det kan ju passa min ålder! Tyvärr har jag inte så mycket tid för detta fascinerande ämne idag. Måste dock säga att jag faktiskt lämnade ett bokmanus till Studentlitteratur i förra veckan. En bok som kommer att vara en lärobok kring just Sveriges yngre stenålder. Den överväganden delen av dygnets vakna timmar går dock åt till att vara dekan vilket i sig är otroligt stimulerande. I den rollen träffar man många trevliga och intressanta personer, både kollegor och medarbetare på nämndkansliet. Ingen nämnd och ingen glömd.
Jag var innan fusionen dekan vid en mycket stor nämnd i Kalmar som innehöll företrädare från alla institutioner förutom naturvetenskap. Här kunde man verkligen tala om att få kunskap och förförståelse för många problem och många olika ämnesområden, från sjöfart till vårdvetenskap. Detta arbete medförde att jag under flera år ägnade mig åt fusionsarbete av olika slag. Först en ny organisation vid HiK därefter Akademi Sydost och slutligen Linnéuniversitetet. Nu är det så dags igen. En ny organisation skall sjösättas med allt vad detta innebär. En verklig utmaning är diskussionerna med kollegor och personal. Jag är själv övertygad om att de förändringar som planeras kommer att innebära närmare kontakter mellan närbesläktade ämnen i de nya institutionerna. Den verkliga utmaningen ligger i att från fakultetshåll uppmärksamma möjligheter och med stöd av strategiska satsningar möjliggöra ett vidgat samarbete. Vi vill inte ha stagnerande, slutna, små institutioner.
Frågan är då vad jag gör för övrigt? Jag handleder idag en doktorand som är inskriven vid University of Sheffield i England och just England har jag ett gott öga till. Jag har under de senaste 10 åren haft, och har, projekt som involverar både engelska, svenska men också till del danska arkeologer. Dessa projekt har varit. och är, finansierade av STINT. Vi håller just nu på och planerar en större konferens i Manchester i början av september.
När jag inte är arkeolog eller dekan lyssnar jag mycket på musik, Rolling Stones har alltid varit ett favoritband. Engelsk fotboll är också något som intressera mig mycket likväl som att läsa skönlitteratur. För tillfället är det Maja som är drygt 2 år som nog är roligast!
Vecka 7 - Henriette Koblanck
Dekan vid Fakultetsnämnden för ekonomi och design
Backspegel och kristallkula eller kontinuitet och framåtblickande
Kärnan i alla utveckling är att kunna hantera flera perspektiv och se flera aspekter på det som pågår just nu, att knyta samman det enskilda till en helhetsbild. Som dekan har jag valt att prioritera att samla in och strukturera det som varit men också kvalitativ bedöma där vi står just nu. Det ger en god förutsättning för att arbeta framåtriktat. Det handlar om att se det som har kvalitet och se hur det förhåller sig och förändras i olika tänkbara framtidsscenarier. Att kritiskt granska möjligheterna.
Utifrån institutionernas strategiska arbete och universitetets strategi arbetar fakultetsnämnden med att stödja processer och aktiviteter som långsiktigt skall leda fram till hållbar utbildning och forskning. Det är och har varit viktigt att de aktiviteter och processer som initieras från fakultetsnämnden är tydliga och förankrade i dialog med institutionerna och undernämnder.
Det finns frågor som nämnden inte hunnit tagit tag i ännu och det är bland annat utvecklingen av lärandet, de pedagogiska och didaktiska aspekterna av vårt uppdrag. Däremot arbetar en grupp lärare med att se och granska hur nämnden i framtiden kan arbeta med mångfald, genus och hållbarhet och hur det avspeglas i kursplaner och i den konkreta undervisningen.
Ett stort arbete pågår att genomlysa program och kurser också i samma syfte som nämnts tidigare, att ha en väl genomarbetat material att agera utifrån inför förändringar inom och utanför universitetet. Ett annat projekt är att se över kompetensbehovet på långsikt och genom att strategiskt rekrytera och kompetensutveckla. En tydlig insats för utveckling är satsningarna Mentorsprogrammet och Docentakademin som handlar bland annat om att utveckla kunnandet om att söka externa medel och att skriva artiklar med sikte publicering internationellt.
Det kan tyckas en smula opersonligt och formellt att räkna upp en rad olika aktiviteter som jag gjort ovan men avsikten är att ge en bild av bredden och djupet på nämndens uppdrag och ansvar och hur vi arbetar i dialog med institutionerna och undernämnder.
Vecka 6 - Per Gerrevall
Dekan vid Nämnden för utbildningsvetenskap
Uppdraget som dekan är sannerligen mångfasetterat. Ena stunden handlar det om frågor som rör poängfördelningen mellan kurser, andra stunder är det universitetets förestående omorganisering som står i fokus och i veckan var jag med och startade ett utvecklingsarbete kring en eventuell framtida profilerad grundlärarutbildning. Eftersom det är utvecklingsfrågor som främst intresserar mig, så är det klart att det var extra roligt att få vara med när detta arbete drogs igång.
Just nu ligger annars mycket av energin för min del på att säkerställa att lärarutbildningen får en stark position i den kommande organisationen. Det gäller att etablera förutsättningar för att lärarprogrammen kan utvecklas vidare, att möjligheterna med rektorsutbildningen utnyttjas liksom att Regionalt Utvecklingscentrum kan fortsätta sin utveckling mot ett nationellt centrum för skolutveckling. Förutsättningarna bygger å ena sidan på att det finns en nära och dynamisk koppling mellan utbildning och forskning och å andra sidan på att samverkan med de nya fakultetsnämnderna kommer att fungera väl. Den nya organisationen måste möjliggöra detta.
Förra veckan drog som sagt ett spännande utvecklingsprojekt igång. Då inledde en arbetsgrupp, som NUV tillsatt, arbetet med att utreda grunderna för en ny profilerad grundlärarutbildning som är inriktad på arbete i mångkulturella skolor. Tanken med den nya utbildningen är att de lärare som genomgått denna ska vara särskilt skickliga på att hantera de utmaningar som mångkulturella skolor ställer dem inför. Det ska vara ett utvecklingsarbete som bedrivs i nära samverkan med några mångkulturella skolor i regionen. När utbildningen startar ht 2013 ska denna samverkan innebära att studenter som antas under sin utbildning har en mycket nära koppling till den skolvardag, de framöver kommer att verka inom. Det innebär en konkretisering av de ”övningsskolor”, som utbildningsministern aviserade ska komma. Till arbetet har vi fått möjligheter att knyta både erfarna och engagerade skolledare från fältet och en inom området synnerligen kompetent post doc från Yale. Parallellt håller programrådet för grundlärarprogrammet på att säkra kvaliteten i grundlärarprogrammet i övrigt och att göra kopplingen till den verksamhetsförlagda utbildningen riktigt stark. Utveckling och internationalisering samtidigt alltså!
För någon vecka sedan hade jag en föreläsning på den s.k. Växjökonferensen. Temat var de förändrade villkor som gjort läraryrket så komplext och kvalificerat. Läraryrket har förändrats till följd av globalisering och digitalisering samtidigt som nya styrningsformer lett till att våra lärare blir allt mer påpassade och kontrollerade. Framtiden, som jag ser den, handlar därför om ett utbildningspolitiskt vägval mellan å ena sidan en väg där lärares arbete i allt högre grad standardiseras och kontrolleras och å andra sidan en väg där man satsar på och visar tilltro till lärares professionalitet. Det finns verkligen starka skäl för att slå in på den professionella vägen. Det är den väg som de nationer valt som på senare år blivit framgångsrika i de internationella kunskapsproven. Och ska vi få våra ungdomar att söka sig till lärarutbildningen framöver måste läraryrket framstå som attraktivt och utmanande. Detta är något för alla som är engagerade i förskola, skola och lärarutbildning att sträva efter.