Nystartat läkemedelsföretag sprunget ur akademin
Forskare som omsätter sin kunskap i lönsamma företag ses som en viktig tillväxtfaktor. Sten Ohlson, professor i bioteknik vid Linnéuniversitetet, står på tröskeln till kommersiell lansering med sitt bolag Transientic Interactions.
Avknoppade forskningsföretag med ursprung vid högskolor och universitet
ses ofta som framtidens hopp. Bland annat har deras tillväxtpotential och
betydelse för regional ekonomisk utveckling lyfts fram i den näringslivspolitiska
debatten. Men hur gör man och vilka är riskerna?
Sten Ohlson är professor i bioteknik. De senaste 15 åren har han forskat inom
läkemedel och diagnostik på Högskolan i Kalmar. Tre gånger har han startat bolag
och det senaste, Transientic Interactions, är nu nära att nå målet.
– Vi räknar med kommersiell lansering inom ett år tillsammans med flera
internationella företag i läkemedelsbranschen. Våra rön har revolutionerat jakten
på potentiella läkemedel och har fått stor uppmärksamhet även internationellt,
säger Sten Ohlson som ser akademins förmåga att tänka nytt och omvandla idéerna till något nyttigt för samhället, som centralt för en hållbar tillväxt.
Sten Ohlsons affärsidé är att underlätta och snabba upp sökandet efter nya läkemedelskandidater. Tillsammans med bland annat AstraZeneca har
han och hans forskargrupp utvecklat en screeningmetod som kan hitta nya
läkemedel.
Sten Ohlson har en bakgrund som industriforskare på bland annat Gambro
och Perstorp, något som han ser som en stor fördel när han bestämde sig för
att knoppa av bolaget. När han hade bestämt sig, letade han aktivt efter en
lämplig affärspartner. Att driva ett bolag själv kändes för tungt. När han träffade
Lennart Pedersen med mångårig erfarenhet från läkemedelsindustrin, föll bitarna
på plats.
– För att lyckas är det oerhört viktigt att hitta en kompanjon med kompletterande
kompetens, en entreprenör som kan sådant som ekonomi och marknadsföring.
Jag älskar min forskning och vill fortsätta att lägga min kraft där samtidigt
som jag tycker det är viktigt att våra upptäckter kommer samhället till nytta,
säger Sten Ohlson och understryker hur kostsamt det är med läkemedelsforskning. Minsta lilla försök kostar miljoner.
Bakom företaget Transientic Interactions finns ett antal privata finansiärer men
även anslag från olika bidragsgivare.
– Vi har fått pengar från bland annat Vinnova men utan KK-stiftelsen hade vi
inte haft något bolag i dag, de har varit mycket centrala för utvecklingen.
Sten Ohlson är mycket nöjd med den snabba hjälp som finns via Linnéuniversitetets samverksansfunktion med tillgång till experthjälp inom juridik, ekonomi och mycket annat. Hans uppfattning är att många kollegor skulle vilja starta företag men känner sig osäkra.
– Potentialen att kommersialisera innovationer är lika stor här som vid
något av de stora universiteten men samverkansytorna mellan forskare och
entreprenörer behöver bli fler, säger han.
Text: Kia Roman