Museum och universitet i unik samverkan
Från att ha jobbat på var sitt håll finns nu ett nära samarbete mellan arkeologiämnet vid Linnéuniversitetet och Kalmar Läns Museum. Öppenhet och dialog berikar både utbildning, forskning och museiverksamhet.
Ibland är samverkan lättare än man tror. När Cornelius Holtorf började som
universitetslektor inom arkeologi vid Högskolan i Kalmar 2008 frågade han sig
varför Högskolan och Länsmuseet inte samarbetade mer än de gjorde. Efter att
ha pratat med sina kollegor tog han själv kontakt med museet. Samarbetet fick en
nystart direkt och har nu utvecklats till ett nära och givande gemensamt arbete inom både utbildning och forskning.
– Jag var ju nyanställd och kunde se på verksamheten med nya ögon, säger
Cornelius Holtorf som då var nyinflyttad från Lund. I dag har jag kontakt med
Länsmuseet flera gånger i veckan.
Cornelius Holtorf är programansvarig för Kulturmiljöprogrammet vid Linnéuniversitetet och bedriver själv forskning inom kulturmiljövetenskap och samtidsarkeologi. Tillsammans med tre professorer, en post doc och en doktorand bildar han ett forskningsstarkt ämne som varit framgångsrikt med externa forskningsmedel och internationella publikationer.
Samarbetet med Länsmuseet i Kalmar län har i dag utvecklats till något unikt
inom kulturmiljösektorn i Sverige. Länsmuseets medarbetare medverkar kontinuerligt som gästföreläsare och tar emot praktikanter från utbildningen. Museichef Maria Malmlöf sitter i programrådet för Kulturmiljöprogrammet och man driver gemensamma forskningsprojekt. Projektet ”Platser som berättelser” är ett multidisciplinärt forskningsnätverk där ett 30-tal personer är inblandade. Cornelius Holtorf sitter också i referensgruppen för Länsmuseets Kronan-projekt och i Eketorps vetenskapliga råd. Dessutom skriver man på en blogg tillsammans.
Ebbe Westergren är antikvarie på Kalmar läns museum och har samarbetat
med Högskolan i Kalmar på olika sätt sedan början av 1980-talet. Han menar
att samarbetet blev betydligt starkare och mer regelbundet när Cornelius Holtorf tog kontakt för ett par år sen.
– Jag tror att samarbetet berikar både universitet och länsmuseet, säger Ebbe
Westergren. Vi har liknande inriktningar och tillsammans blir vi både bredare och
starkare. På museet finns erfarenheter som kan komma forskare och studenter
till nytta. Vi i vår tur får kunskaper och idéer tillbaka som förbättrar och förnyar
museets arbete. En typisk win-win situation! Samarbetet är både roligt och
kreativt.
Det är lättare att få tillstånd samverkan av detta slag i en mindre stad, menar
Cornelius Holtorf.
– Jag tycker att Linneuniversitetet är ett lärosäte där det är relativt lätt att
påverka och förbättra verksamheten. Det är en plats utan alltför mycket prestige.
Här finns ambitioner och en gemensam önskan om att bli bättre. Ekonomin är det
svåraste. Det kostar pengar att driva saker tillsammans. Men vi kämpar på och tror på det vi gör.
Kulturmiljöprogrammet har även en termins praktik, vilket är ovanligt långt. Trots att det är en tuff arbetsmarknad som väntar studenterna har praktiken lett till att flera studenter fått en projektanställning direkt efter examen. Just erfarenhet kan vara en första biljett in i en bransch där det finns många sökande till varje jobb.
– Mycket hänger på studenternas egna initiativ och drivkraft, menar Cornelius
Holtorf. Man måste också vara flexibel. Studenterna lär sig bland annat att analysera ett problem, färdigställa ett skriftligt arbete inom viss tid och att presentera detta framför andra. Detta är efterfrågat på arbetsmarknaden även utanför arkeologin.
Med satsningarna på samverkan tycker Cornelius Holtorf att studenterna är så
förberedda på yrkeslivet som de kan vara
– Det är ju det som är syftet med utbildningen! säger han.
Text: Emma Rydh