Öppna föreläsningar
Öppna föreläsningar sänds från Kalmar och Växjö torsdagar kl 07.45–09.00 med start den 8 mars. Kalmar: Västergård, Smålandsgatan 26E mellan Västergård och Norrgård. (Obs! Ny lokal) Växjö: N1017A, Hus N
Alla föreläsningarna kan följas direkt i både Växjö och Kalmar. Föreläsaren finns på plats på en av orterna men kan ses via storbild på båda orterna samtidigt och deltagarna kan ställa frågor från båda orterna.
Torsdagen den 8 mars
Överskuldsättningens ansikten – den komplexa verkligheten bakom skuldproblem
Lisbeth Sandvall
Sänds från Växjö
Hushållens ökande skuldsättning och allt fler skuldtyngda individer väcker frågor kring varför människor hamnar i skuldproblem. Det är dock ett område som inte uppmärksammats i någon större utsträckning inom svensk forskning. Lisbeth Sandvall har studerat överskuldsättningsproblem med utgångspunkt i intervjuer med 32 personer som är så skuldtyngda att de ansökt om skuldsanering. Hennes syfte var att studera vägar in i och ut ur ekonomiska svårigheter, hur problemen hanteras, hur strategierna tar sig uttryck samt vilka faktorer som kan påverka både skuldsättning och utvecklande av skuldproblem.
Lisbeth Sandvall är fil dr i socialt arbete vid Linneuniversitetet och disputerade nyligen med avhandlingen Överskuldsättningens ansikten – en studie av vägar in i och ut ur ekonomiska svårigheter.
Torsdagen den 15 mars
Förskoleklassen – en bro mellan förskola och skola?
Helena Ackesjö
Sänds från Kalmar
Förskoleklassen ska enligt styrande direktiv utgöra en bro mellan förskola och skola, här ska förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt mötas. Därmed kan förskoleklassen beskrivas som något ”mitt emellan”; något som är placerat i gränslandet mellan de båda institutionerna. Föreläsningen kretsar kring frågor som Vad krävs för att förskoleklassen ska bli den bro mellan förskola och skola som åsyftas? Vad händer när förskoleklassen istället isoleras som en ö mitt emellan förskola och skola? Skapas kontinuitet i barns övergångar mellan förskola och skola, eller riskerar förskoleklassen att bli ett väntrum i väntan på att ”den riktiga skolan” startar?
Helena Ackesjö är adjunkt och doktorand i pedagogik vid Linnéuniversitetet, och forskar om lärares och barns perspektiv på förskoleklassen.
Torsdagen den 22 mars
Vindkraft, attityder och människors intressen
Marianne Henningsson
Sänds från Kalmar
Vindkraft är ett debatterat ämne i samhället idag. Vissa är för och vissa emot. Jag och mina forskarkollegor har kartlagt den forskning som finns idag om ”Vindkraftens påverkan på människors intressen”.
Föreläsningen tar upp attityder till vindkraft, vindkraftens påverkan på hälsa, på ekonomi och olika verksamheter samt på landskapet. Föreläsningen kommer också att beröra den forskning vi har kartlagt kring förankring, medborgardeltagande och dialog med allmänheten. En rapport kommer att publiceras under våren 2012.
Marianne Henningsson är fil dr i miljöpsykologi och forskar om attityder till hållbar utveckling, upplevelser av natur- och kulturmiljöer och riskperception vid institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Torsdagen den 29 mars
Kvinnomisshandel i historisk belysning. Från äktenskaplig oenighet till kriminaliserad handling
Marie Eriksson
Sänds från Växjö
Omkring 27 300 fall av kvinnomisshandel anmäldes i Sverige 2010. I 85 procent av fallen misstänks en man vara förövare, och vanligen utövas våldet i en nära relation. Kvinnomisshandel har förekommit i alla tider, men är ingen historisk konstant. Både våldet och samhällets försök att kontrollera det har en historia. Under 1600- och 1700-talen restes kritik mot mäns rätt att använda våld från kyrkligt håll. Under 1800-talet formulerades hustrumisshandel återigen som ett problem, men delvis utifrån andra utgångspunkter i kölvattnen av stora samhällsomvälvningar och en växande social oro. Med utgångspunkt i sin avhandling ger Marie Eriksson exempel på hur mäns våld mot hustrur tolkades och hanterades både i lokala praktiker och i politisk retorik under 1800-talet. Med utgångspunkt i ett stort antal äktenskapsmål sätter hon ljuset på hur ”oeniga makar”, kyrkliga ämbetsmän, och vanliga församlingsbor formade husbondemaktens gränser – och på de tidsbundna normer och föreställningar om kön och våld som gav våldet och misshandlingarna betydelse.
Marie Eriksson är fil dr i historia och vikarierande lektor vid institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Hon disputerade vid Linnéuniversitetet våren 2010 med avhandlingen Makar emellan. Äktenskaplig oenighet och våld på kyrkliga och politiska arenor, 1810–1880.
Torsdagen den 12 april
Datoranvändning i lågstadiet
Lena Swalander och Anne-Mari Folkesson
Sänds från Kalmar
Många studier har visat att lärarkompetens är viktig däremot saknas klassrumsstudier av hur barns kompetens kommer till uttryck i klassrummet. Ytterligare studier har visat att barns motivation ökar om de får möjlighet att använda datorer och att datorer har visat sig vara ett stöd för barns lärande redan i lågstadiet. Vid föreläsningen presenteras en klassrumsstudie som pågick under tre år. Fokus för studien var att se hur lärandet kan se ut i lågstadiet när barnen fått möjlighet att använda dator som ett regelbundet 
pedagogiskt verktyg. Observationer av barnens lärande beskrivs utifrån tre teman: metakognition, motivation och beteende.
Lena Swalander, fil dr i psykologi, och Anne-Mari Folkesson, fil dr i pedagogik, är verksamma som lärare och forskare på institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Torsdagen den 19 april
Att organisera, leda och utveckla idrottsföreningar – en berättelse från gräsrotsnivå
Magnus Forslund
Sänds från Växjö
Hur leder man en idrottsförening i korsdraget mellan kommersialisering, professionalisering och idealitet? Mycket sägs om de utmaningar dagens idrottsföreningar har, men det finns dock få studier av hur de i vardagen hanterar dessa utmaningar. Magnus Forslund berättar om sina lärdomar från en ingående studie av en idrottsförening på gräsrotsnivå, som under fem år genomgick en kraftig utveckling. Vad innebär det att leda en idrottsförening? Hur hanterar man de utmaningar som finns? Hur utvecklar man den?
Magnus Forslund är ek dr med inriktning mot ledarskap, entreprenörskap och organisation. Förutom ledarskap, organisation och entreprenörskap i allmänhet intresserar han sig särskilt för hur man utveckla organisationer, inom så väl privat som offentlig som ideell sektor.