Navigering Sidans innehåll

Share/Bookmark Skriv ut

Globalt perspektiv och valfritt huvudområde

På internationella samhällsvetarprogrammet läser du med internationellt fokus och väljer själv ditt huvudområde. Du har också möjlighet att praktisera eller studera utomlands.

Internationella samhällsvetarprogrammet, inriktning globala studier, omfattar 180 högskolepoäng (hp) och ges på helfart, framförallt på campus i Växjö*. Programmet består av ett års grundkurser motsvarande 60 hp, ämnesfördjupning omfattande 90 hp samt möjligheter att studera ett tillvalsämne, läsa utomlands alternativt genomföra en projekt- eller praktiktermin.

Eftersom programmet har en global inriktning är vissa kurser på engelska, bland annat det första året då du läser tillsammans med internationella studenter.

År 1
Under ditt först år läser du grundkurserna Global Issues I och Global Issues II.

Global Issues I är uppdelad på delkurserna Perspectives on Globalization (7,5 hp), Democratization in the World (7,5 hp), International Law (7,5 hp) och Transformations of the World Economy (7,5 hp)
Global Issues II är uppdelad på delkurserna Culture, Identity and Social Conflicts (7,5 hp), Culture and Interpersonal Interaction (7,5 hp), Global Labour Migration – Questions of Minority Formations and Networks (7,5 hp) samt Global Governance and International Organizations (7,5 hp).
År 2
Bok om statsvetenskapKurserna ger dig en introduktion till globala relationer, globala sociala, politiska, ekonomiska och kulturella omvandlingsprocesser samt internationella organisationer och institutioner. Syftet är att du under det första året ska få en introduktion i globala teman, där bland annat frågor om demokrati, internationell rätt och mänskliga rättigheter, krig och fred samt interkulturella möten står i fokus.

Dessutom aktualiseras tematiskt globala frågor som berör rika och fattiga länder, demokratiskt och diktatoriskt organiserade länder samt välfärdsutveckling. Kurserna syftar till att ge dig en bred introduktion till olika frågor och perspektiv om globaliseringens innehåll och konsekvenser för världssamfundet.

Ditt andra år väljer du själv vilket ämne du vill fördjupa dig i och därmed ha som ditt huvudområde. Du kan välja mellan freds- och utvecklingsstudier, kriminologi, nationalekonomi, sociologi, statsvetenskap, eller tyska, franska alternativt spanska. Du kan också, i samråd med program- och ämnesansvarig välja en annan ämnesfördjupning som är av relevans för programmet. Ditt val av huvudområde avgör vad du kommer att läsa för kurser under de kommande ett och ett halvt åren.

Freds- och utvecklingsstudier - Ämnet behandlar världssamhällets konflikter och utvecklingssträvan. Du studerar bland annat hur förutsättningarna för både global säkerhet och mänsklig säkerhet kan sökas i relationen mellan väpnade konflikter, internationell politik, ekonomi och global utveckling.

Kriminologi - Ämnet handlar om brottslighetens utveckling och struktur. I kriminologin studeras kriminalpolitikens karaktär och utformning, samt olika former av brottsprevention. Med hjälp av kriminologins grundläggande begrepp, definitioner och problemställningar lär du dig förklara brottslighetens uppkomst, omfattning och karaktär liksom förändringar över tid.

>
Nationalekonomi – Inom ämnet nationalekonomi studerar du bland annat hur hushåll, företag och offentlig sektor använder sina resurser. Du studerar också effekterna av olika ekonomiska och politiska beslut, valutapolitik och internationell handel.

Sociologi - Inom ämnet sociologi studerar du samhället och relationen mellan människan och det samhälle hon lever i. Även olika sociala faktorer, exempelvis ekonomiska, politiska och ideologiska, behandlas. Viktigt är hur grupper och individer samverkar med varandra.

Statsvetenskap - Inom statsvetenskap studerar du politik och hur den påverkar människors villkor. Den europeiska integrationen och globaliseringen är två viktiga studieområden, liksom den egna staten. Dessutom studerar du hur politiken utformas i ett samspel mellan olika aktörer.

Tyska, franska eller spanska - Inom ämnena tyska och franska har du möjlighet att fördjupa dig i ett av dessa språk. Studier på grundnivå är huvudsakligen inriktade på att förbättra din praktiska språkfärdighet i tal och skrift. De ger också en första inblick i modern litteratur och i de tyskspråkiga och franskspråkiga ländernas historia, geografi och samhällsförhållanden.

KartaÅr 3
Under din femte termin fortsätter du att studera inom ditt huvudområde, men obligatoriskt är att skriva ett självständigt arbete omfattande 15 hp.

Den sjätte terminen kan du göra praktik, studera utomlands, studera valfri kurs eller använda terminen som projekttermin. Vad du vill studera – och var – väljer du i samråd med program- och ämnesansvarig. Om du vill studera utomlands har du möjlighet att studera vid något av de universitet Linnéuniversitetet har samarbeten med runt om i världen.

Examen
Efter avslutade studier vid Internationella samhällsvetarprogrammet, inriktning globala studier, omfattande 180 hp, kan du erhålla en filosofie kandidatexamen med inriktning mot internationell samhällsvetenskap. Huvudområdet i din examen kan vara antingen freds- och utvecklingsstudier, nationalekonomi, sociologi, statsvetenskap eller språk.

Fortsatta akademiska studier
När du tagit din examen är du kvalificerad för fortsatta studier på magister- och masternivå inom ditt huvudområde. Linnéuniversitetet erbjuder bland annat magisterprogram inom ämnena freds- och utvecklingsstudier, sociologi och statsvetenskap samt masterprogram inom sociologi och statsvetenskap.

* Linnéuniversitetet har som policy att du som student, i möjligaste mån, ska slippa pendla mellan campus i Växjö och campus i Kalmar. I speciella, enskilda fall kan det dock bli aktuellt. Du kan givetvis också själv välja att läsa kurser som ges på det campus du vanligtvis inte läser vid. Om du har frågor som rör eventuell pendling inom ramen för studier inom ett program, är du välkommen att kontakta programansvarig.

** Observera att mindre justeringar i program- och kursplaner kan komma att genomföras under utbildningens gång.