Vi läser på programmet
Jörgen Olsson började läsa på ingenjörsprogrammet hösten 2009.
Jonas Hafmar är 26 år och läser tredje året på ingenjörsutbildningen i Skogs- och träteknik och är nu mitt uppe i sitt examensarbete. Jonas kommer från Värnamo och har ingen skoglig bakgrund men läste ett naturvetenskapligt program med teknisk inriktining på gymnasiet.
Varför denna utbildning?
Jag läste ett par kurser i ekonomi på universitetet och när jag var klar med dessa ville jag fortsätta läsa i Växjö. Jag visste egentligen inte vad jag ville läsa endast att det skulle vara en teknisk utbildning. När jag sedan hittade ingenjörsutbildningen i Skogs- och träteknik tyckte jag att den verkade intressant.
Vad tycker du om utbildningen?
Den är väldigt bra, man får se hur det fungerar i verkligheten i och med att vi har både praktik och många studiebesök. Senast var vi i Hannover på LIGNA-mässan, en mässa där alla stor företag inom branschen deltar, vilket är ett bra tillfälle att knyta kontakter och kanske prata lite om sina ex-jobb med företag som skulle kunna vara intresserade. Jag tror att de åker dit varje år med dem som går i trean, som en sorts avslutningsresa.
Under andra året har vi tio veckors praktik. Jag var på Vida i Vislanda och där fick jag syssla med i princip allt från att köpa in skog till försäljning. Det var precis vad jag hade frågat efter, att få vara delaktig i hela kedjan.
Det enda jag saknar är mer fördjupning men jag kan egentligen inte säga inom vilket ämne. Det hänger ihop med att utbildningen är väldigt bred, vilket i sin tur innebär att det kanske inte finns tid till att gå djupare in på allt.
Hur ser du på framtiden?
Utbildningen är den enda i sitt slag i Sverige vilket är positivt, och tidigare år har studenterna haft lätt för att få jobb efter utbildningens slut. Tyvärr är väl situationen något annorlunda idag på grund av lågkonjunkturen. Jag får se lite var jag hamnar, det beror ju mycket på var jobben finns. Men jag skulle vilja arbeta inom sågverksindustrin, främst med kvalitetsarbete eller med handel som inköpare eller säljare av något slag. En annan möjlighet är att arbeta med utveckling av maskiner och mätutrustning.
Vad tänker sig de andra i klassen?
Många vill läsa vidare och då är det magisteråret som lockar de flesta. I och med att det inte finns många med en högre utbildning inom branschen så är ju detta ett bra alternativ.
Vad skulle du vilja säga till dem som funderar på att läsa?
Att det inte bara handlar om skog och trä utan att det även ingår ett gäng matte- och fysikkurser. Men så är det ju också en ingenjörsutbildning.
_________________________________________________________________
Robert Eliasson som är 23 år vill arbeta inom det skogliga och har en skogsfastighet inom släkten. Han läste teknikprogrammet på gymnasiet och därefter gjorde han lumpen i Skövde. Innan han påbörjade utbildingen i Skogs- och träteknik på universitetet arbetade han ett tag på Kinnarps AB.
Varför går du utbildningen?
– Jag är intresserad av skog och natur så jag sökte på nätet för att se vilka utbildningar som fanns inom området och då hittade jag denna. Det är möjligt att jag kommer att läsa magisteråret, det beror på om jag får jobb eller inte.
Vad tycker du om ingenjörsutbildningen i Skogs- och träteknik?
– Den har varit bra, framförallt praktiken. Jag var två månader på Södra Skog i Värnamo och höll bland annat på med anmälning av virke och plantuppföljning. De andra i klassen har varit på ställen som Skogsstyrelsen, Skogsavdelningen på Växjö kommun, och olika sågverk. Man väljer helt och hållet själv var man vill förlägga sin praktik, så länge man håller sig inom utbildningens ramar. Flera av oss fick också sommarjobb på våra respektive praktikplatser.
En annan sak som är bra är att vi har mycket kontakter med företag och ofta är ute på studiebesök. Vi har gjort en stopptidsanalys åt Vida och skogsbruksplaner på Östad, och nu senast var vi på en mässa i Hannover. I princip kan man säga att vi har varit ute på ett företag i varje kurs.
Hur tänker du kring framtiden?
– Jag funderar som sagt på att läsa magisteråret, men annars är det virkesinköpare eller säljare som är mest intressant för min del.
Har du något tips till nya studenter?
– Att plugga mycket på matten, det är en ingenjörsutbildning men ibland glömmer man bort detta och tänker enbart på att det handlar om skog och trä.
_________________________________________________________________
På besök i verkstaden
Jag träffar studenterna som läser tredje året på Högskoleingenjörsutbilningen i Skogs- och träteknik under en övning i träverkstan. Rummet sjuder av aktivitet, flera maskiner är igång och alla har fullt upp med olika arbetsuppgifter. Gruppens uppgift är att tillverka ett kubbspel på tid.
Hur är det att plugga?
Kursen heter Produktionsteknik, och studenterna fick uppgiften igår. Då fick de mäta tiden det tar för varje moment i tillverkningen, och sedan fick de räkna ut hur lång tid det borde ta att genomföra jobbet. Idag testas det hela i praktiken. En av studenterna agerar projektledare och ska ha överblick, andra har sina respektive uppgifter. Man tillverkar mallar för att underlätta arbetet vid de olika maskinerna, varje liten kant ska fasas av snyggt med samma vinkel.
– Igår kändes det lite drygt, men idag känns det bättre. Nu börjar vi se hur det ska bli, och även förstå att vi kan lösa det.
På kursen läser eleverna om bland annat tidsstudier och ekonomi inom produktion. Det är kanske 350-400 sidor att läsa i snitt på en kurs. Lärarna håller föreläsningar, och ofta får vi bra kompendier där det viktigaste är samlat, säger studenterna.
– Sådana här uppgifter i labbet gör vi inte så ofta, men det är något verklighetsanknutet moment på så gott som varje kurs, berättar studenterna under en fikapaus. Det kan handla om studiebesök på företag, eller om att skriva något arbete om ett problem inom industrin. Ju längre utbildningen går desto mer kommer man ut på företagen.
Kurserna går oftast i tioveckorsperioder, två i taget.
– De första åtta veckorna i en sådan tioveckorsperiod är ju rätt mysiga, men under ett par veckor i samband med tentor och inlämningar av uppgifter är det lite jobbigare. Det är lätt att bli frustrerad när det hopar sig. En del av jobbet kan man planera själv, annat inte.
– Sen löser det sig alltid!
– Ja hittills har det iallafall alltid ordnat sig, inflikar kurskompisen.
Just nu letar de flesta efter företag att göra sina examensarbeten på under sista terminen. Några har redan klara projekt, andra funderar på vad de vill göra.
– Vi har positiva kontakter med industrin, men det är inte alltid så lätt att veta vad man kan göra hos dem rent praktiskt. Det gäller att själv hitta på någon bra idé. I detta får studenterna stöd av sina exjobbshandledare. Överlag tycker studenterna att de får mycket och bra handledning av sina lärare.
