Konrad förvaltar skog på Växjö stift
När Konrad Rosander skulle välja utbildning efter gymnasiet stod valet mellan Jägmästare och Högskoleingenjör i Skogs- och träteknik. Det blev ingenjörsutbildningen och i dag arbetar han som stiftsskogvaktare på Växjö stift som är en del av Svenska kyrkan.
Efter gymnasietiden i Åseda tog Konrad Rosander ett sabbatsår och jobbade på snickeri. Sen var det dags att välja utbildning.
– Jag har alltid varit teknikintresserad så det var det som fick avgöra i slutändan. Utbildningen är ju en ingenjörsutbildning, men skiljer sig ändå lite från andra ingenjörsutbildningar som kanske är mer specialiserade. Vi fick med oss en väldigt stor bredd, med hela kedjan från skogen till fabriken. Jag arbetar till exempel inom skogsbruket medan mina före detta klasskompisar hamnat på, t.ex., sågverk, inom byggbranschen, och på snickerier.
Hur var det att läsa i Växjö?
– Jo, nu när jag jämför med andra kompisar som pluggat på andra ställen så inser jag att Växjö med sitt campus var unikt. Jag bodde på campus och hade nära till allt; kompisar, bibliotek, och undervisning.
Vad har du gjort efter din examen?
– Jag byggde först på min utbildning och skrev en magisteruppsats där jag tillbringade tid på SLUs försökspark Asa, strax norr om Växjö. Där genomförde jag två studier kring energiuttag i konfliktbestånd och stråkröjning, det vill säga maskinell röjning i gator. Efter det fick jag en projektanställning på Växjö stift som efter stormen Gudrun hade ett behov av att sammanställa de skattereduktioner som blev aktuella efter stormen.
Och sen då?
– Min första längre anställning blev på Vida Skog i Vislanda där jag arbetade som avverkningsledare. Mitt ansvarsområde då var att leda och fördela arbetet i skogen i samband med avverkning, markberedning, och upphuggning efter nästa stora storm, det vill säga Pär. Efter det startade jag ett eget företag och gjorde skogsbruksplaner. Det var lärorikt, men mycket jobb. Sen, för ett och ett halvt år sedan, fick jag jobb igen här på Växjö stift.
Vad gör en stiftsskogvaktare?
– Växjö stift förvaltar 58 000 ha mark. Av dem är ca 47 000 ha produktiv skogsmark, och sammanlagt rör det sig om ca 350 fastigheter i området. Vi har fyra stiftsskogvaktare som ansvarar för var sitt distrikt inom stiftet, jag sitter på Östrabo och arbetar i den stab som övergripande förvaltar egendomarna. Mina huvudsakliga sysslor är virkesredovisning och aptering. Jag upprättar apteringsfiler till skördarna och följer sedan upp och kvalitetssäkrar förloppet. Dessutom ligger det på mitt bord att handlägga jakt- och fiskeupplåtelserna.
Vad har du haft nytta av ifrån ingenjörsutbildningen?
– Det som är bra med utbildningen är att man läser de klassiska ingenjörsämnena, som till exempel matte och fysik, och hela den biten. Men sen får man även bredden med skogskurserna; till exempel skogsteknik. Dessutom gjorde vi ett antal projekt ute i näringslivet. Dessa projekt i kombination med labbar och många studiebesök är nyttiga erfarenheter att ha med sig.
Varför ska man läsa till ingenjör i Skogs- och träteknik?
– En anledning är ju bredden. Om man inte vet exakt vad man vill arbeta med så ger ingenjörsutbildningen i Skogs- och träteknik dig stora möjligheter inom hela skogs- och träbranschen. Det är ju jag ett bra exempel på, då jag arbetar med skog, trots att utbildningens tyngdpunkt ligger på träförädling. Arbetsmarknaden är alltså stor och vad jag vet har det varit lätt att få jobb. Och inte bara det, många har fått riktigt intressanta jobb också.
