Naturprodukter kan bli smarta och värdefulla industriprodukter

Precis som många av ingenjörsstudenterna har Göran Peterson själv en anknytning till skog och trä. Han är uppvuxen i en familj som hade skog. Familjen drev även ett sågverk. Naturintresset fanns med från början och kanske ligger det till grund för en del av hans engagemang för skog och trä. Han tycker om tanken om att naturprodukter kan bli smarta och värdefulla industriprodukter. Sedan nästan tio år tillbaka är han ansvarig för högskoleingenjörsprogrammet i Skogs- och träteknik.

Varför ska man läsa Skog och trä?
Det finns flera anledningar. Det kommer att vara lätt att få jobb, för skogs- och träbranschen är underförsörjd när det kommer till personer med högskoleutbildning. Dessutom pågår det strukturförändringar i branschen som leder till nya jobb och karriärvägar. Detta banar väg för en spännande framtid. Vill man arbeta utomlands kan det vara intressant att veta att ungefär 70% av produkterna går på export, något som kan leda till en internationell karriärbana. Många av våra studenter väljer dock att arbeta lokalt, på mindre orter där det också finns ett behov av välutbildad personal.

– Sen är trä ett positivt material på många sätt. Trä är en råvara som det finns gott om och användandet av trä bidrar till ett sunt kretslopp. Träden tar nämligen upp samma mängd koldioxid som släpps ut när det förbränns. Det blir ett nollsummespel, vilket är positivt för miljön. Det är en viktig aspekt. Och sen är trä faktiskt också känslomässigt. Det ger en annan känsla än stål och plast, vilket gör att det kanske inte är så konstigt att det är det vanligaste materialet i inredning, möbler, väggar och golv. Personligen tycker jag att man får en relation till trä som man inte har till andra material.

Vilka är ingenjörsstudenterna?
– De flesta har en koppling eller vet något om området sen tidigare. Man har en relation till skog och trä. Men det är inget krav, bara något som jag lagt märke till. Man väljer mellan att läsa på campus eller på distans. De flesta flyttar till Växjö men ett antal bor på andra orter. Någon dagspendlar från Hässleholm, en annan bor utanför Göteborg och läser på distans.

Vad läser man?
– Det är en blandning av ämneskurser. Trä, skog, och tekniska kurser blandas med naturvetenskap. En annan del handlar om ekonomi och affärstänk. En ingenjör måste förstå att förslagen som de kommer med ska vara vettiga ur ekonomisk synvinkel.

Vart tar studenterna vägen efter examen?
– Det är ganska olika. Vi stötte på en före detta student för ett par veckor sedan som arbetar på PEAB, denna tidigare student är nu med vid bygget av det nya N-huset här intill oss på Linnéuniversitetets campus. Det är ett stort bygge. Sen finns det de som arbetar med mindre trähus, på LB-hus till exempel. Eller med möbeltillverkning på Scandiform. Yrkesuppgifter kan också variera mellan allt från virkesinköp till sådant som är mer åt det skogliga hållet. Någon av våra tidigare studenter arbetar med det privata skogsbruket och en annan med skogsförvaltning på stiftet.

Vad säger de själva om sina jobb?
– Studenterna själva verkar trivas bra. En kille på Derome sa: "Man ser ju att man kan få jobb". Sånt vill man gärna höra.

Vad säger näringslivet?
– Jag tycker att jag får många signaler när jag träffar företag om att de oroar sig för sin rekrytering. På det sättet är det bra att studenterna gör praktik och examensarbeten ute på företag. Både studenterna och företagen får lära känna varandra under studietiden och om det går vägen kan det leda till en anställning efter examen.