Hur uppfattas färger i glas?
Forskare vid Linnéuniversitetet har beviljats tre miljoner kronor i forskningsmedel från KK-stiftelsen för ett tvärvetenskapligt projekt om färger i glas. Projektet genomförs i nära samarbete med Glasforskningsinstitutet (Glafo) och Orrefors Kosta-Boda.
Hur vi människor upplever och förnimmer färger är ett komplext forskningsområde som kräver komponenter från både humaniora och naturvetenskap. Färgupplevelsen blir annorlunda beroende på avstånd, ljus
och ytstruktur, men även kulturella preferenser och sinnesstämning spelar in.
För att kunna beskriva och klassificera färger använder man sig därför av
olika typer av färgsystem. Det finns flera olika modeller för att beskriva färg, men
gemensamt för de allra flesta är att de baseras på ytfärger. De här systemen fungerar bra på målade ytor och tryck, men inte för transparenta material som glas.
Detta är något som universitetslektor Päivi Jokela och hennes team på Linnéuniversitetet har fokuserat på. Ivar Jung, universitetslektor i design och en av forskarna i projektet berättar:
– När man jobbar med glas är det svårt att förutse exakt vilken färg slutprodukten
kommer att få. Resultatet kommer att se helt olika ut beroende på glasets tjocklek
och form. En blå färg, till exempel, kan se nästan ljust turkos ut om glaset är tunt. Den kan också upplevas som mörkt violett, eller till och med svart, om glaset är tjockt. Däremellan uppträder olika färgfenomen.
– Hittills har designern fått lita på sin intuition och erfarenhet när han eller hon har tagit fram färgen, vilket blir både tidskrävande och kostsamt då det kräver
en hel del experimenterande. Det finns helt enkelt inget organiserat färgsystem för
transparenta material.
För att ta reda på om det gick att organiserat system utgick forskarna från
NCS-systemet, ett logiskt färgsystem baserat på hur vi människor ser färg.
– I vår pilotstudie byggde vi upp en testmiljö där vi lät 20 designstudenter
jämföra transparenta glasprover i olika färger med specifika NCS-färger, berättar
Ivar Jung. Glasproverna hade tidigare uppmätts fysikaliskt av Glasforskningsinstitutet. Testerna utfördes på tre olika sätt. I det första testet var proverna placerade mot en vit belyst bakgrund. I nästa steg lyfte man upp det transparenta färgprovet en bit så att inte bakgrunden blev skuggad. I det tredje testet jämförde man färgprovet med NCS-färger på datorskärmen.
– När vi sammanställde resultaten märkte vi att vi fick en mycket samlad
bild, fortsätter han. Speciellt när vi använde de två sista metoderna. Testpersonerna var överens och resultaten överensstämde med de uppmätta färgvärdena. Detta var såklart väldigt glädjande, det betydde ju att det faktiskt går att klassificera upplevelsen av transparenta färger på ett sätt som liknar NCS-systemet.
I nästa steg av projektet kommer forskarteamet jämföra färgprover i olika
tjocklekar, och målet är att så småningom kunna bygga ett verktyg som underlättar arbetet med färger i transparenta material.
– Vi ser framför oss ett verktyg där man i en virtuell 3d-miljö kan se hur färger
uppför sig i transparenta material av olika tjocklek, säger Ivar Jung. Man ska
kunna vända och vrida på det man designat och få en känsla för hur slutprodukten kommer att se ut. Förhoppningsvis kommer detta att spara en hel del tid, och även bidra till den kreativa processen för designers och konstnärer.
Forskarnas förhoppning är också att projektet kommer leda till en utökning av dagerns NCS-system, så att det även innefattar transparenta färger. Det skulle då vara applicerbart på alla genomskinliga material, glas, plast, vätskor och så vidare.
– Vem vet, snart kanske vi exakt kan beskriva vad det är för färg på såväl vinglaset som innehållet, avslutar Ivar Jung.
Text: Nisse Nilsson