Landskrona går från segregation till dialog
När Landskrona inte längre var en industristad, folk flyttade därifrån och de tomma lägenheterna fylldes av bland annat flyktingar var det många av de ursprungliga Landskronaborna som inte längre kände igen sig i sin stad. Landskrona gick från att vara relativt blandad till att bli en hårt segregerad stad med ett starkt ”vi och dom”-tänkande där inga naturliga mötesplatser mellan grupperna fanns. Professor Tapio Salonen vid Linnéuniversitetet har lett en studie om Landskrona efter industrieran.
För ungefär två år sedan bestämde sig den tvärvetenskapliga forskargruppen Medborgaren i Välfärdssystemen vid Linnéuniversitetet att de skulle titta närmare på Landskronas utveckling efter förändringen när stadens industrier lades ned.
– Vi ville ha ett avgränsat geografiskt område där det nya Sverige bryter fram. Vi ville studera vad som har hänt efter förvandlingen från industristad, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete, som har lett studien.
Studierna visar att när industrierna försvann förvandlades Landskrona i mycket till en stad där man bodde och levde, men man arbetade på annan ort. Många flyttade också därifrån och de tomma bostäderna fylldes bland annat med flyktingförläggningar med människor från krigshärjade länder.
– Många gamla Landskronabor kände inte längre igen sig och eftersom man aldrig möter de nya Landskronaborna eller känner dem är det lätt att göra kopplingen att det är de man inte känner igen som har gjort att Landskrona har förändrats till den stad man inte längre känner igen, säger Tapio Salonen.
Forskarnas undersökningar visade att 2006 bodde endast en fjärdedel av Landskronas invånare kvar i det bostadsområde de bodde i 1990. Landskrona har under perioden gått från att vara en ganska blandad stad till att bli hårt segregerad.
– Staden har fått en fram- och en baksida där flytten av de ursprungliga
Landskronaborna har gått från de centrala delarna till områdena längs havet. De
segregerade delarna av Landskrona är inte de områden som målas ut som problemområden utan det är de så kallade fina områdena som är segregerade. Det här gör att spänningarna blir så tydliga i staden, säger Tapio Salonen.
Ett 20-tal forskare har arbetat med studien som omfattar ett 15-tal projekt.
Forskarna finns inom ämnen som exempelvis socialt arbete, medie- och kommunikationsvetenskap, historia och kriminologi. Inom studien ryms projekt som till exempel tittar närmare på lokaltidningarnas bild av Landskrona på insändarsidorna. I ett projekt studeras segregationsmönster och grannskapseffekter; det vill säga om man som invånare i ett bostadsområde
blir påverkad av hur majoriteten av invånarna i det området har det när det gäller exempelvis möjligheten att få ett arbete, risken att hamna i ett bidragsberoende och
så vidare.
Ett av de mer omfattande projekten handlar om hur Landskronas invånare ser på vardagslivet, sitt bostadsområde i relation till Landskrona som helhet och hur
de uppfattar att andra ser på det bostadsområde den intervjuade bor i – hur påverkas individers vardag i ett samhälle där man tänker i ”vi-” och ”dom”-termer.
– Det är verkligen intressant att se hur de grupper man har valt att studera och dela in befolkningen i – personer med svensk bakgrund som har bott i Landskrona
länge, arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige under främst 1950-1960-talen
och flyktingar som kommit senare – och hur de ser på varandra. Det blir så tydligt
att det inte finns några naturliga mötesplatser och att det därmed är svårt att
öka förståelsen för varandra, säger Tapio Salonen.
Politiker, kommuntjänstemän, polis och föreningsmänniskor har tagit intryck
av forskarnas studier och genom att presentera de olika forskningsprojekten på
ett antal offentliga föreläsningar på museet i Landskrona har man också nått ut med resultaten av studien.
Tapio Salonen hoppas att studien ska kunna användas för att kunna skapa mötesplatser för Landskronas alla invånare och att de spänningar som idag finns i staden därmed också ska kunna minska.
– Tillit och tilltro till andra är kittet för det fortsatta samhällsbygget. Därför
försöker vi nu lansera idén om Dialog Landskrona som går ut på att få till möten
över gränser, men det vill till att man kan tänka nytt. Det traditionella sättet att göra sånt här på fungerar inte om man vill att kommunen ska utvecklas, säger Tapio Salonen.
Text: Karolina Ekstrand