Efter nästan två månader till havs och med dagsljus dygnet runt fick Hanna Farnelid, docent i marin ekologi, under den sistaprovtagningsdagen äntligen se solen gå ner mellan isflaken.
– Det var väldigt vackert och vi fick till och med se en nyfiken isbjörn som kom vandrande över isen. Det är ett av mina starkaste minnen, tillsammans med när vi var i närheten av norra Grönland och såg land för första gången på flera veckor, berättar Hanna.
Hanna Farnelid
Docent i marin ekologi
Hanna Farnelid är docent vid institutionen för biologi och miljö. Hon är också verksamhetsledare för Havsmiljöinstitutet som finns vid sex olika lärosäten i Sverige och samlar expertis inom havsmiljöforskning.
Hennes forskning handlar om bakterier och växtplankton i akvatiska miljöer. Hon är intresserad av att förstå utbredning, artsammansättning och funktion hos några av de allra minsta men mest betydelsefulla organismerna i världshaven.
Beviljade medel sedan 2017
5,9 miljoner kronor Finansiär: Vetenskapsrådet
4 miljoner kronor Finansiärer: Formas, Crafoordska stiftelsen, Kungliga Vetenskapsakademien, Carl Tryggers stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse
Hon beskriver Arktis som en fascinerande värld i blått och vitt, där isen har många nyanser, från genomskinlig till vit eller turkos. Men Arktis fascinerande miljö står inför stor förändring då den värms upp fyra gånger så snabbt som resten av jordklotet – och det som sker där påverkar hela planeten. Havsisens yta har halverats de senaste 30 åren, vilket starkt påverkar förutsättningarna för liv.
Hälften av allt syre som finns i vår atmosfär produceras i havet.
Hannas forskning i marin ekologi handlar just om att försöka förstå vad som händer i våra hav. Hon är särskilt intresserad av att studera mikroorganismer och hur de påverkas av de klimatförändringar som sker, eftersom mikroorganismer generellt, och växtplankton i synnerhet, är centrala för att producera syre och lagra koldioxid genom fotosyntesen.
Hanna och hennes kollegor använder DNA-teknik för att förstå vilka de olika mikroorganismerna är och vad de gör. Något hon liknar vid ett detektivarbete.
– Hälften av allt syre som finns i vår atmosfär produceras i havet. Jag undersöker basen i näringsväven i havet, det vill säga mikroorganismer som exempelvis växtplankton. Mikroorganismerna är en förutsättning för allt liv i havet. Med klimatförändringar är det också viktigt att titta på hur utbredningen av olika och nya arter ser ut. Jag tittar mycket på biodiversitet, det vill säga naturensbiologiska mångfald, och hur anpassningsbara ekosystemen är för miljöförändringar.
Expedition med forskare från hela världen
De två månaderna på Oden var en del av den större polarexpeditionen Synoptic Arctic Survey, som i sin tur är en del av ett internationellt samarbete där Linnéuniversitetet medverkar. Under tre år täcker flera fartyg in olika delar av Arktis, för att samla in data och kartlägga ekosystemens status och förändring.
– I Oden har Sverige världens starkaste isbrytare med möjlighet att bedriva forskning ombord. Tack vare den har vi kunnat täcka in särskilt svårtillgängliga områden i centrala Arktis, berättar Hanna. Totalt var de ett trettiotal forskare ombord frånlärosäten i Sverige och världen, som samlade in data och tog prover. Trots noggranna förberedelser var det svårt att i förväg veta hur resan skulle bli eller om de ens skulle komma fram, då vädret i Arktis är väldigt oförutsägbart och skiftar snabbt.
– En sådan här typ av expedition kräver år av planering och förberedelser, men trots det kan allt ändra sig från dag till dag. Isen kunde vara för tjock för att vi skulle kunna ta oss fram till en provtagningsstation eller så kom det plötsligt dimma.
Nu handlar det om att under flera år studeraproverna och den data som samlats in. Att bygga upp en grundkunskap om hur förändringarna ser uti Arktis just nu och hur de påverkar andra delar av jordklotet.
– Tillsammans med de andra forskarna och övriga polarexpeditioner hoppas vi efter våraanalyser kunna få en helhetsbild av hur nuvarandeklimatförändringar påverkar Arktis. Jag har nog jobbför minst fem år framåt, säger Hanna.
Rekord i nya anslag
Hanna Farnelid och hennes kollegor vid spetsforskningsmiljön Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS) fick i slutet av 2023 fem stora anslag inom naturvetenskaplig forskning från Vetenskapsrådet.
Det är rekord för oss och otroligt glädjande. Det visar att Linnéuniversitetet och vår forskning är konkurrenskraftiga.
– Det är rekord för oss och otroligt glädjande. Det visar att Linnéuniversitetet och vår forskning är konkurrenskraftiga. Vi har dessutom en väldigt internationell forskningsmiljö med doktorander från hela världen och samarbeten runt om i Europa, USA och Asien. Jag tror verkligen att samarbeten är en del av vår styrka, och det som gör att vi kan producera innovativ och framgångsrik forskning och driva utvecklingen framåt.
Att återvända till Arktis framöver är lockande för Hanna, men först ska hon ägna de närmaste åren åt att analysera de prover från is och vatten som togs senast.
– Det vore helt klart en dröm att åka tillbaka. Det är ren magi att nå områden som i stort sett varit outforskade, säger hon och fortsätter:
– Jag har många tankar om vad som kommer att hända i framtiden men känner faktiskt hopp efterexpeditionen. Nyckeln till att kunna påverka det som händer med klimatet är att lära oss mer om hur vår planet fungerar, och för att kunna göra skillnad och anpassa oss till de nya förutsättningarna behöver kunskapen spridas.
