Doktoranderna i forskarskolan GRASCA

Forskarskolan där arkeologer samarbetar med företag

MAJ 2024 | Skelettanalyser som hjälper Polisen och ett digitalt kulturarv som når fler målgrupper. Forskarskolan GRASCA på Linnéuniversitetet har sedan starten haft fokus på samhällsnyttig arkeologi. Projektet, som avslutas 2024, är också ett sällsynt exempel på när humanioraforskare samarbetar med näringslivet.

Clara Alfsdotter
Foto: Daniel Lindskog

Arkeologen Clara Alfsdotter arbetar på Polisen, bland annat med att lokalisera och undersöka skelett och nedbrutna kroppar. Hon är därigenom ett exempel på hur dagens arkeologer kan göra nytta inom nya yrkesområden.

Clara är en av nio doktorander som har utbildats vid forskarskolan GRASCA på Linnéuniversitetet – en forskarutbildning i arkeologi med fokus på samhällsnytta, som genomförts tillsammans med företag inom arkeologibranschen. Idag jobbar hon som forensisk arkeolog på Nationellt forensiskt centrum.

– Vi doktorander kom från olika företag och hade mycket erfarenheter från det praktiska arbetet ute i fält som vi kunde ta med oss in i akademin. Att få forskningstid till att fördjupa sig i dessa frågor var en ren lyx! säger Clara.

Samhällsnytta

GRASCA står för The Graduate School in Contract Archaeology. Forskarskolan startade 2015 då åtta doktorander, som senare blev nio, påbörjade sin forskarutbildning. Syftet med GRASCA var att hitta nya användningsområden för arkeologin, att göra den mer samhällsrelevant och finna nya marknader.

– Vi pratar om ett tillämpat kulturarv, det vill säga något som har konkret nytta för samhällsutvecklingen och inte bara är en symbol från en annan tid, säger Cornelius Holtorf, föreståndare för GRASCA och professor i arkeologi.

Ovanligt med företagsforskarskolor inom humaniora

Cornelius Holtorf
Cornelius Holtorf, föreståndare för GRASCA.

GRASCA är en så kallad företagsforskarskola. Det betyder att den genomförs i samarbete med företag, där doktoranderna är anställda och fortsätter arbeta 20% under doktorandtiden. Företagen som deltar i GRASCA är från arkeologibranschen och jobbar med utgrävningar och konservering, de flesta är knutna till länsmuseer. Dessa företag står även för finansieringen av forskarskolan, tillsammans med KK-stiftelsen och Linnéuniversitetet.

GRASCA: The Graduate School in Contract Archaeology. Det handlar om uppdragsarkeologi: utredningar och utgrävningar som genomförs inför markexploatering, t ex när en ny väg ska byggas.
Finansiärer: KK-stiftelsen, Linnéuniversitetet och de fem medverkande företagen.
Tidsperiod: 2015–2024
Deltagande företag: Bohusläns museum, Jamtli, Kalmar läns museum / Museiarkeologi sydost, Stiftelsen Kulturmiljövård, Västarvet studio västsvensk konservering

Det ovanliga med GRASCA är att det är en företagsforskarskola inom humaniora, vanligtvis är dessa inom områden som exempelvis industri eller teknik. För finansiären KK-stiftelsen var detta den första företagsforskarskolan inom humaniora de gav finansiering till. Cornelius Holtorf menar att även om det är svårt för många humanioraforskare att hitta företag att samarbeta med så bevisar GRASCA att det går.

– Vi har visat att täta samarbeten med företag kan vara produktiva och framgångsrika även inom humaniora. Och även inom innovativa forskningsområden som vårt. Detta öppnar upp för nya sätt att bedriva forskarutbildning och se på humanioras roll i samhället, säger Cornelius Holtorf.

utgrävning

Nytt sätt att finansiera humanioraforskning

Projektet finansierades alltså av KK-stiftelsen, Linnéuniversitetet och även de medverkande företagen. Den här modellen innebar att det endast var behörig personal på företagen som kunde söka till doktorandplatserna. Det innebar också att företagen var med och diskuterade inriktningen på doktorandernas forskningsprojekt. De bidrog även med företagsmentorer.

– Den här finansieringen betydde att de nio doktoranderna kostade Linnéuniversitetet ungefär lika mycket som en ordinarie doktorandtjänst, säger Cornelius Holtorf.

Under de nio år som gått har doktorandernas forskningsprojekt tagit form och visat arkeologins vitt skilda användningsområden. Några exempel: Polisens undersökningar kan förbättras med arkeologiska analyser av skelett och mänsklig förruttnelse, digital information från arkeologiska undersökningar kan användas bättre och att samer inte involveras i det egna kulturarvet.

GRASCA avslutas 2024, vad har ni lärt er från projektet?

– Vi har sett att det går att hitta bra samarbeten med företag inom arkeologisektorn. Och att vi kanske behöver tänka mer på samhällsnytta och arbetsmarknadsanknytning inom all arkeologiutbildning, på alla nivåer. Vi har också lärt oss att det finns en framtid för arkeologisk forskning, även om statliga medel skulle dras in, säger Cornelius Holtorf.

Vilket råd vill du ge humanioraforskare när det gäller att hitta samarbeten?

– Bygg kontakter med finansiärer och starka aktörer inom sektorer i samhället som är relevanta för dig. Och fundera över hur du och ditt ämne kan bidra till att de kan uppfylla sina mål, säger Cornelius Holtorf.

Alla i Grasca
Avslutning för GRASCA i april 2024: doktorander, företagsmentorer, handledare, styrelsemedlemmar, med flera.

Doktorander och företag i GRASCA

  • Clara Alfsdotter, Bohusläns museum
  • Delia Ní Chíobhaín Enqvist, Bohusläns museum
  • Charina Knutson, Jamtli
  • Ulrika Söderström, Kalmar läns museum / Museiarkeologi sydost
  • Ivonne Dutra Leivas, Kalmar läns museum / Museiarkeologi sydost
  • Fredrik Gunnarsson, Kalmar läns museum / Museiarkeologi sydost
  • Matthew Nelson, Stiftelsen Kulturmiljövård
  • Ellinor Sabel, Stiftelsen Kulturmiljövård
  • Vivian Smits, Västarvet studio västsvensk konservering

Bättre forskningskompetens på museer

Mikael Eboskog
Mikael Eboskog, företagsrepresentant Bohusläns museum
Susanne Thedéen
Susanne Thedéen, vikarierande riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet

Ett av de deltagande företagen är Bohusläns museum, där Mikael Eboskog är företagsrepresentant. Han menar att det finns mycket att vinna på samarbeten mellan humanioraforskare och företag.

– Vi har utvecklat vår forskningskompetens, det vill säga vi har en bättre infrastruktur för forskningsprojekt, alltså att gå från idé, söka finansiering, genomföra projekt och förmedla resultat. Sen har vi inspirerats av doktorandernas olika forskningsämnen och genomfört projekt inom samma sfär. Vår kompetens har höjts, säger Mikael Eboskog, chef för enheten Arkeologi och Projekt vid Bohusläns museum.

Susanne Thedéen, vikarierande riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet, menar att satsningen på GRASCA bidragit till kompetenshöjning hos kulturarbetare.

– GRASCA har haft betydelse genom att ge möjlighet för anställda vid museer och kulturmiljöorganisationer att forskarutbilda sig. Och på så vis öka kompetensen för vidare forskning i sektorer med annars små möjligheter till forskning. En forskarskola är också i sig ett koncept där doktorander med olika bakgrund kommer samman genom ett tema, och skapar mervärden och nätverk som bidrar till utveckling av kulturarvssektorn, säger Susanne Thedéen.

Fler röster om GRASCA

Peter Aronsson, rektor på Linnéuniversitetet:
– GRASCA är ett flaggskeppsprojekt för Linnéuniversitetet. Dels har vi bidragit till att professionalisera och skapa ny kunskap kring en för samhället kostbar och kunskapsbildande verksamhet. Dels har vi banat väg för att kulturvetenskaplig forskning kan skapa ökad konkurrenskraft för Sverige – det är nämligen bara sådana projekt i samverkan med företag som KK-stiftelsen stödjer. Jag hoppas att vi ska kunna ta vara på dessa banbrytande insatser och hitta fler sådana nischer att utveckla framöver.

Kristian Kristiansen, styrelseordförande för GRASCA, professor i arkeologi, Göteborgs universitet:
– GRASCA har visat på betydelsen av samarbete mellan grävande institutioner och forskarutbildning. Det ger synergieffekter till alla inblandade. Jag hoppas att GRASCA kan vara inspiration till andra initiativ, gärna med Riksantikvarieämbetet i en ledande roll som koordinator.

Eva Schelin, vd, KK-stiftelsen:
– Utifrån att vi följt forskarskolan dessa år så tycker vi att den har genomförts mycket väl och med stort engagemang. GRASCA verkar varit mycket bra på att involvera företagen och vi uppfattar också att företagen är nöjda. Forskarskolan har bidragit till ökade förutsättningar för expansion av marknader.

Therése Nordström, Programansvarig, KK-stiftelsen:
– Forskarskolan har varit ett inspirerande exempel på samverkan mellan hum-sam-forskare och företag. Den har varit särskilt inspirerande för ämnesområdet uppdragsarkeologi, då vi förstår att flera internationella arkeologer har uppmärksammat GRASCA, vilket är väldigt roligt.

Susanne Thedéen, vikarierande riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet:
– GRASCA:s inriktning på uppdragsarkeologi ger ny kunskap inom områden som digitalisering, gestaltad livsmiljö och policyfrågor. Det har relevans för kulturarvsforskningen och kommer den i stort till del.