– Det vi gör är egentligen att mäta och registrera hur mängderna av koldioxid rör sig in och ut mellan skogen och atmosfären.
Det säger Achim Grelle, professor i skogshushållning med inriktning mot skogens klimatnytta. Tillsammans med kolleger vid Linnéuniversitetet studerar han hur olika sätt att bruka skog påverkar skogens möjlighet att binda koldioxid.
Skogens stora klimatnytta
Skogen är en klimatsmart och viktig resurs. Utöver att den binder koldioxid från atmosfären och lagrar kol i växtmaterial och marken, bidrar den även med det förnyelsebara materialet trä och andra fossilfria skogsprodukter.
När aktörer avverkar skog förändras förutsättningarna. När träden försvinner upphör deras koldioxidupptag genom fotosyntes, medan marken fortsätter att frigöra koldioxid ungefär som i en stående skog. Därmed har kolinbindningen förvandlats till en kolförlust som håller i sig under några år. Först när nya träd växer upp på hygget börjar skogen binda koldioxid igen.
I Sverige sköts runt 80 procent av skogen med trakthyggesbruk, ofta kallat kalhyggesbruk. Omloppstiden för ett sådant skogsbruk är lång. Omloppstid är tiden som går mellan avverkningarna. Det påverkar bindningen av koldioxid.
– I ett trakthyggesbruk är det genomsnittliga årliga upptaget av koldioxid ungefär 65 procent av det maximala upptaget i en skog som växer som allra bäst, säger Achim
Grelle.
Hyggesfritt väcker nyfikenhet
Trakthyggesbruk har länge varit det vanligaste sättet att bruka skog på och få har ifrågasatt det.
– Idag är det annorlunda. Både bland forskare och aktörer inom skogsbranschen diskuterar vi nu vad ett hyggesfritt skogsbruk skulle innebära och vilken klimatnytta det skulle kunna ge, säger han.
I hyggesfritt skogsbruk finns olika metoder för att sköta skogen, men det innebär alltid att markområdet är bevuxet av träd. Vid avverkningar i hyggesfritt skogsbruk tar man till exempel runt tio procent av volymen vart tionde år.
– Det kan betyda att man i hyggesfritt skogsbruk, i det långa loppet, avverkar lika mycket skog som i hyggesbruk. Det som vi vill ta reda på mer om är hur det årliga medelupptaget av koldioxid påverkas i hyggesfritt skogsbruk. Skiljer det sig på något sätt, eller är det ungefär detsamma som upptaget av koldioxid i hyggesbruk?
Mäter andetagen
För att undersöka det här har Achim Grelle och hans kolleger valt ut två olika skogsområden. De ligger nära varandra, men det ena är en skog som har skötts hyggesfritt i flera generationer medan det andra är en hyggesskog i sin mest produktiva fas.
– Mer än trettio meter upp i luften, ovanför trädkronorna i de två områdena, har vi satt upp avancerad mätutrustning på nya master.
Med hjälp av sensorer kan forskarna mäta luftens rörelser och innehåll av koldioxid – inte bara någon gång ibland utan tio gånger per sekund, dygnet runt, året runt. Achim Grelle säger att det ger forskarna nya möjligheter att följa intressanta processer på detaljnivå.
– Ja, vi kan till exempel mäta mängden koldioxid som rör sig in och ut mellan skog och atmosfär i de två olika områdena. Det är därför vi säger att sensorerna hjälper oss att ”följa skogens andetag”. Vi tror att vi i slutet av 2024 kommer att kunna presentera preliminära svar om hur olika sätt att bruka skog påverkar skogars möjlighet att binda koldioxid.
