”Den nära kontakt vi har med våra samarbetspartner gör att vi kan röra oss och agera lite snabbare än andra”
”Den nära kontakt vi har med våra samarbetspartner gör att vi kan röra oss och agera lite snabbare än andra”
APRIL 2024 DIGITALISERING | Att jobba nära och innovativt. Med skolor inom lärande, med näringslivet genom industriella tillämpningar, med offentlig sektor inom e-hälsa och med muséer inom humaniora. Det är receptet för kunskapsmiljön Digitala transformationer, där forskare och lärare från vitt skilda ämnen tillsammans tacklar möjligheterna och problemen med digitaliseringen av samhället.
Det bor åtta miljarder människor på jorden. Två miljarder av dessa har tillgång till rinnande vatten. Sex miljarder har tillgång till mobiltelefoni och internet. Det är siffror som Marcelo Milrad, professor i medieteknik vid Linnéuniversitetet, lyfter för att ge ett perspektiv på hur långt digitaliseringen har nått.
– Digitalisering handlar inte längre bara om digital teknik i sig, utan även om olika tvärvetenskapliga aspekter som digitalisering leder till. Det kan vara exempelvis organisatoriska, sociala eller ekonomiska aspekter. Digitaliseringen har påverkat sättet vi lever och jobbar på, på samma sätt som livet förändrats efter andra tekniska revolutioner som boktryckarkonsten eller bilen.
Ett hållbart digitalt samhälle
Det är dessa aspekter som kunskapsmiljön Digitala transformationer, som Marcelo leder, sysslar med. Att möta samhällets utmaningar inom området digitalisering genom att utveckla och sprida den kunskap som krävs för att skapa digitalt kompetenta människor och organisationer, vilka i sin tur kan skapa ett hållbart digitalt samhälle. För digitalisering har både för- och nackdelar, är han noga med att framhålla.
– Digitaliseringen hjälper oss att organisera på ett sätt som är mer effektivt; att kunna dra smartare slutsatser. Den kan vara en bra grund till välinformerade beslut som man inte kunde fatta tidigare.
– Samtidigt förändrar digitaliseringen de sätt att socialisera med varandra som vi varit vana vid. Det betyder inte att de sätten var bättre än de vi har idag, men det är annorlunda nu. Man tappar den mänskliga kontakten och det ser jag som en jättestor risk.
Ett problem, menar Marcelo, är att många idag fokuserar på många saker samtidigt och inte kan fokusera på något man verkligen behöver fokusera på. Han ser ganska tydligt att studenter har svårt att koncentrera sig. Ett annat problem är att man har svårare att uttrycka sig öga mot öga.
– Det finns ett engelskt begrepp: immediacy. Omedelbarhet. Man vill att allt ska hända på en gång, som när du tweetar eller snappar. Då blir det problem om man tror att hela livet ska levas på samma sätt. Det tar otroligt lång tid att bygga relationer som kan leda till att man blir vänner, eller gifter sig.
Att jobba nära
Digitala transformationer fokuserar för närvarande på fem områden: e-hälsa, digitalt lärande, digital humaniora, digital affärsutveckling och digitalt arbetsliv. Här samverkar man regionalt, nationellt och internationellt på många olika sätt.
– Vi har projekt inom medicin och hälso- och sjukvård som handlar om att analysera data för att förutse vad som kan hända. Även kring tillämpad artificiell intelligens i skolans värld. Att hjälpa småföretagare se nyttan med Internet of Things i sin verksamhet är ett tredje exempel på hur brett men samtidigt fokuserat vi arbetar, berättar Marcelo Milrad.
– Det jag vill lyfta fram är själva arbetsmetoden som vi har: Att jobba nära, inom människa-dator-interaktion. Vi är en bra bit på väg. Vi är innovativa i det sätt som vi jobbar med våra partner. Det är näringslivet genom industriella tillämpningar. Det är offentlig sektor inom e-hälsa. Det är skolor inom lärande och muséer inom humaniora.
– Den nära kontakt vi som ett mindre universitet har med våra samarbetspartner gör helt enkelt att vi kan röra oss och agera lite snabbare än andra.
E-hälsa – ”användarna behöver vara med och samskapa verktyg och lösningar”
Digital teknologi kan bidra till effektiv, säker och hållbar vård och omsorg, och en god och jämlik hälsa i befolkningen. Sofia Backåberg, lektor i vårdvetenskap, forskar i projektet Säker i varje steg om hur teknik och digitala lösningar kan stödja äldre som bor hemma, så de kan bibehålla och träna sin fysiska förmåga och självständighet.
– Vi har utvecklat ett videobaserat verktyg som vårdpersonal kan använda tillsammans med äldre personer i reflekterande samtal och som ett stöd för medvetandegörande och förbättring av rörelse. Vi har också ansökt om ett projekt om hur man kan använda sensorbaserad teknik för att tidigt upptäcka aktivitetsförändringar och sjukdom och kunna sätta in åtgärder, som till exempel förebygga fall.
– Man måste vara medveten om att äldre personer inte går att klumpa ihop till en enda grupp. De är lika heterogena som resten av samhället, allt från teknikvana till teknikfientliga. När vi utvecklar teknik måste det finnas med.
– För att digitala verktyg ska bli använda, behöver användarna vara med och samskapa verktyg och lösningar, men också utforma hur de ska användas i vardagen. Därför använder vi oss av co-design, samskapande design, som involverar användarna redan tidigt i processen. Utvecklingen måste bli behovsstyrd och inte teknikstyrd, det är oerhört viktigt.
Digitalt lärande – ”allt vi gör kan tillämpas direkt i skolan”
Inom digitalt lärande arbetar man i tvärsnittet mellan digital teknologi, utbildning och livslångt lärande. Italo Masiello, professor i pedagogik med inriktning digitala lärprocesser, leder forskargruppen EdTechLnu.
– Allt vi gör kan tillämpas direkt i skolan. Vi forskar om pedagogiska, tekniska och organisatoriska processer tillsammans med lärare, rektorer, kommuner och leverantörer av utbildningsteknologi. Vi vill hjälpa lärare höja digitala kompetenser för att de ska dra nytta av digitalisering i klassrummet och använda data för att fatta pedagogiska och informerade beslut för bättre skolresultat.
– Tack vare systematiskt arbete har vi bidragit till att höja digitala kompetenser hos lärare. Vi har funnit att det saknas strategier hos kommuner och skolledning för digitaliseringen i skolan, digitala läroböcker som inte är utvecklade för att hjälpa vare sig lärare eller barn …
– Ett exempel är den pilotstudie vi haft för att se om vi kan hjälpa barn att programmera med en AI-robot, Misty, som pratar olika språk och kan ha olika ansiktsuttryck. Projektet visar hur interaktionen sporrar eleverna att bättre förstå koden som styr roboten, så de själva kan göra ändringar så Misty reagerar som de vill.
Digital humaniora – om att digitalisera kulturarvet
Digital humaniora är ett område i skärningspunkten mellan datateknik och humaniora, som inkluderar såväl användning av digitala resurser inom humaniora som analys av deras tillämpning. Koraljka Golub är professor i biblioteks- och informationsvetenskap och ledare för forskningsområdet Digital Humanities.
– Jag arbetar med automatisk ämnesindexering och -klassificering som tillämpas på bibliotek, i arkiv och på museer. Det är viktigt att våra kulturarv kan beskrivas, sökas och hittas, men det är faktiskt ganska svårt att göra det automatiskt. Maskininlärning fungerar inte alltid; det är många komplexa faktorer inblandade.
– Jag forskar därför om hur man kan kombinera automatiska metoder med de bästa manuella. Dels yrkesverksamma personer, som arbetar med termer till ämnesindex, dels kunniga amatörer. Målet är att skapa en programvara som fungerar, vilket borde hanteras på nationell eller internationell nivå.
Digital affärsutveckling – affärsmodeller för digitalisering av handeln
Ny teknik leder till nya produkt-, service- och affärsmodeller, och är därmed ofta avgörande för företag och tjänsteleverantörer. Professorn i informatik Anita Mirijamdotter har varit ansvarig för Linnéuniversitetets del av projektet Perform, som finansierats av EU:s Horizon-program.
– Universitet från sex europeiska länder har haft 15 doktorander och forskarassistenter som undersökt hur detaljhandeln kan möta de förändringar som näthandeln för med sig. Framför allt, hur kan man integrera de olika kanalerna? Du kan ju köpa i affär, beställa på nätet, hämta i affär, lämna tillbaka via posten …
– Ett problem är att de här enheterna oftast är separerade, ett annat att man har olika utbud i butik och på webb. De doktorander jag har varit handledare för har undersökt affärsmodeller för digitaliseringsprocesser. Från företagens sida vet jag att exempelvis Intersport i Österrike var väldigt nöjda med att ha fått bättre insikter i vad kunder upplever som positivt.
Digitalt arbetsliv – forskning om inkludering och exkludering
– Vi vill knyta samman forskare från olika ämnen för att gemensamt, men på olika sätt och med olika perspektiv, studera hur arbetslivet och individer i arbetslivet bättre kan anpassa sig till digitaliseringen. För arbetslivet förändras inte automatiskt bara för att man skickar in en massa teknologi, säger Viktorija Kalonaityte, docent i företagsekonomi.
– För mig är den viktigaste frågan exkludering och inkludering. Olika befolkningsgrupper får olika mycket glädje eller nytta av de digitala verktygen och transformationerna. Digitalisering kan bidra till att splittra både arbetsplatser och samhälle, eller vara en kraft som för människor närmare varandra. Men utan mänskliga system som kan hantera detta kommer inte digitaliseringen i sig att åstadkomma några mirakel, utan där behöver vi både forskning, kunskap och praktik som hjälper till med att få med alla i den här transformationen.
Stora problem är tvärvetenskapliga
Inom Digitala transformationer arbetar Marcelo Milrad och hans kollegor tvärvetenskapligt. Forskare och lärare från olika ämnen och med olika bakgrunder försöker tillsammans tackla utmaningar inom digitalisering för att hitta nya, intressanta lösningar som kan gynna samhället.
– Vi arbetar över ämnesgränser eftersom de flesta stora samhällsutmaningar är globala och komplexa, exempelvis klimatförändringar, migration och finanssystem. De kännetecknas av att det inte finns någon expert, eller ens något enskilt ämne, som skulle kunna bemöta dem på egen hand, säger Marcelo.
Från biomedicin till människa-dator-interaktion
– I min familj är alla läkare och jag ville gå vidare och läsa biomedicin, för att hjälpa syn- och hörselskadade. Mina planer var att arbeta med hjärnimplantat, så att personer med hinder skulle kunna få tillbaka de förmågor de saknar. Så jag läste till civilingenjör i data-och elektroteknik och fick en möjlighet till detta, men den innebar också att experimentera i ett labb med att sätta elektroder på apors hjärnor. Det var mot mina värderingar, för jag är djurvän. Så jag lämnade detta och hamnade istället på den lite mjukare sidan med medieteknik, människa-dator-interaktion och artificiell intelligens.
– När jag fyllde 13 och började högstadiet fick jag välja en teknisk skola. Jag valde att läsa data och elektronik och alla sa ”jättebra, det är framtiden”. Fyra decennier senare arbetar jag med liknande saker och alla säger ”vad bra, du har något att göra i framtiden”, säger Marcelo och skrattar.
Många processer inom digitala transformationer har risker man måste betänka. Det kan handla om ansvarsfull artificiell intelligens eller etiska aspekter.
– Vårt arbete handlar inte bara om forskning, utan också om hur vi skall utbilda våra framtida medborgare. Det är en utmaning. Med dagens utbildningar blir det svårt att bemöta de behov som kommer att finnas inom exempelvis äldrevården om ... jag pratar inte 20 år, utan 6–7 år. Vilka utbildningar har vi i ekonomi, samhällsvetenskap, hälso- och sjukvård som tacklar problematiken med att vi snabbt blir allt fler äldre i samhället?
Identifiera problemen
Vad är då viktigt att tänka på när man digitaliserar en verksamhet eller en uppgift?
– Att först identifiera vilket eller vilka problemen är som man vill lösa med hjälp av digitalisering. Vet man inte vad man gör, skapar man bara fler problem.
– Det är tyvärr inte ovanligt att man för in ett system utan att veta vad syftet med digitaliseringen är, vad vi ska vinna, vad vi ska göra annorlunda … Vilka är vinningarna och vilka är riskerna? Det är grundläggande!