Marcelo Milrad

”Den nära kontakt vi har med våra samarbetspartner gör att vi kan röra oss och agera lite snabbare än andra”

APRIL 2024 DIGITALISERING | Att jobba nära och innovativt. Med skolor inom lärande, med näringslivet genom industriella tillämpningar, med offentlig sektor inom e-hälsa och med muséer inom humaniora. Det är receptet för kunskapsmiljön Digitala transformationer, där forskare och lärare från vitt skilda ämnen tillsammans tacklar möjligheterna och problemen med digitaliseringen av samhället.

Det bor åtta miljarder människor på jorden. Två miljarder av dessa har tillgång till rinnande vatten. Sex miljarder har tillgång till mobiltelefoni och internet. Det är siffror som Marcelo Milrad, professor i medieteknik vid Linnéuniversitetet, lyfter för att ge ett perspektiv på hur långt digitaliseringen har nått.

– Digitalisering handlar inte längre bara om digital teknik i sig, utan även om olika tvärvetenskapliga aspekter som digitalisering leder till. Det kan vara exempelvis organisatoriska, sociala eller ekonomiska aspekter. Digitaliseringen har påverkat sättet vi lever och jobbar på, på samma sätt som livet förändrats efter andra tekniska revolutioner som boktryckarkonsten eller bilen.

Ett hållbart digitalt samhälle

Det är dessa aspekter som kunskapsmiljön Digitala transformationer, som Marcelo leder, sysslar med. Att möta samhällets utmaningar inom området digitalisering genom att utveckla och sprida den kunskap som krävs för att skapa digitalt kompetenta människor och organisationer, vilka i sin tur kan skapa ett hållbart digitalt samhälle. För digitalisering har både för- och nackdelar, är han noga med att framhålla.

Marcelo Milrad

– Digitaliseringen hjälper oss att organisera på ett sätt som är mer effektivt; att kunna dra smartare slutsatser. Den kan vara en bra grund till välinformerade beslut som man inte kunde fatta tidigare.

– Samtidigt förändrar digitaliseringen de sätt att socialisera med varandra som vi varit vana vid. Det betyder inte att de sätten var bättre än de vi har idag, men det är annorlunda nu. Man tappar den mänskliga kontakten och det ser jag som en jättestor risk.

Ett problem, menar Marcelo, är att många idag fokuserar på många saker samtidigt och inte kan fokusera på något man verkligen behöver fokusera på. Han ser ganska tydligt att studenter har svårt att koncentrera sig. Ett annat problem är att man har svårare att uttrycka sig öga mot öga.

– Det finns ett engelskt begrepp: immediacy. Omedelbarhet. Man vill att allt ska hända på en gång, som när du tweetar eller snappar. Då blir det problem om man tror att hela livet ska levas på samma sätt. Det tar otroligt lång tid att bygga relationer som kan leda till att man blir vänner, eller gifter sig.

Responsive header image

Att jobba nära

Digitala transformationer fokuserar för närvarande på fem områden: e-hälsa, digitalt lärande, digital humaniora, digital affärsutveckling och digitalt arbetsliv. Här samverkar man regionalt, nationellt och internationellt på många olika sätt.

– Vi har projekt inom medicin och hälso- och sjukvård som handlar om att analysera data för att förutse vad som kan hända. Även kring tillämpad artificiell intelligens i skolans värld. Att hjälpa småföretagare se nyttan med Internet of Things i sin verksamhet är ett tredje exempel på hur brett men samtidigt fokuserat vi arbetar, berättar Marcelo Milrad.

– Det jag vill lyfta fram är själva arbetsmetoden som vi har: Att jobba nära, inom människa-dator-interaktion. Vi är en bra bit på väg. Vi är innovativa i det sätt som vi jobbar med våra partner. Det är näringslivet genom industriella tillämpningar. Det är offentlig sektor inom e-hälsa. Det är skolor inom lärande och muséer inom humaniora.

– Den nära kontakt vi som ett mindre universitet har med våra samarbetspartner gör helt enkelt att vi kan röra oss och agera lite snabbare än andra.

E-hälsa – ”användarna behöver vara med och samskapa verktyg och lösningar

Sofia Backåberg

Digital teknologi kan bidra till effektiv, säker och hållbar vård och omsorg, och en god och jämlik hälsa i befolkningen. Sofia Backåberg, lektor i vårdvetenskap, forskar i projektet Säker i varje steg om hur teknik och digitala lösningar kan stödja äldre som bor hemma, så de kan bibehålla och träna sin fysiska förmåga och självständighet.

– Vi har utvecklat ett videobaserat verktyg som vårdpersonal kan använda tillsammans med äldre personer i reflekterande samtal och som ett stöd för medvetandegörande och förbättring av rörelse. Vi har också ansökt om ett projekt om hur man kan använda sensorbaserad teknik för att tidigt upptäcka aktivitetsförändringar och sjukdom och kunna sätta in åtgärder, som till exempel förebygga fall.

– Man måste vara medveten om att äldre personer inte går att klumpa ihop till en enda grupp. De är lika heterogena som resten av samhället, allt från teknikvana till teknikfientliga. När vi utvecklar teknik måste det finnas med.

– För att digitala verktyg ska bli använda, behöver användarna vara med och samskapa verktyg och lösningar, men också utforma hur de ska användas i vardagen. Därför använder vi oss av co-design, samskapande design, som involverar användarna redan tidigt i processen. Utvecklingen måste bli behovsstyrd och inte teknikstyrd, det är oerhört viktigt.

Stora problem är tvärvetenskapliga

Inom Digitala transformationer arbetar Marcelo Milrad och hans kollegor tvärvetenskapligt. Forskare och lärare från olika ämnen och med olika bakgrunder försöker tillsammans tackla utmaningar inom digitalisering för att hitta nya, intressanta lösningar som kan gynna samhället.

– Vi arbetar över ämnesgränser eftersom de flesta stora samhällsutmaningar är globala och komplexa, exempelvis klimatförändringar, migration och finanssystem. De kännetecknas av att det inte finns någon expert, eller ens något enskilt ämne, som skulle kunna bemöta dem på egen hand, säger Marcelo.

Från biomedicin till människa-dator-interaktion

– I min familj är alla läkare och jag ville gå vidare och läsa biomedicin, för att hjälpa syn- och hörselskadade. Mina planer var att arbeta med hjärnimplantat, så att personer med hinder skulle kunna få tillbaka de förmågor de saknar. Så jag läste till civilingenjör i data-och elektroteknik och fick en möjlighet till detta, men den innebar också att experimentera i ett labb med att sätta elektroder på apors hjärnor. Det var mot mina värderingar, för jag är djurvän. Så jag lämnade detta och hamnade istället på den lite mjukare sidan med medieteknik, människa-dator-interaktion och artificiell intelligens.

– När jag fyllde 13 och började högstadiet fick jag välja en teknisk skola. Jag valde att läsa data och elektronik och alla sa ”jättebra, det är framtiden”. Fyra decennier senare arbetar jag med liknande saker och alla säger ”vad bra, du har något att göra i framtiden”, säger Marcelo och skrattar.

Många processer inom digitala transformationer har risker man måste betänka. Det kan handla om ansvarsfull artificiell intelligens eller etiska aspekter.

– Vårt arbete handlar inte bara om forskning, utan också om hur vi skall utbilda våra framtida medborgare. Det är en utmaning. Med dagens utbildningar blir det svårt att bemöta de behov som kommer att finnas inom exempelvis äldrevården om ... jag pratar inte 20 år, utan 6–7 år. Vilka utbildningar har vi i ekonomi, samhällsvetenskap, hälso- och sjukvård som tacklar problematiken med att vi snabbt blir allt fler äldre i samhället?

Identifiera problemen

Vad är då viktigt att tänka på när man digitaliserar en verksamhet eller en uppgift?

– Att först identifiera vilket eller vilka problemen är som man vill lösa med hjälp av digitalisering. Vet man inte vad man gör, skapar man bara fler problem.

– Det är tyvärr inte ovanligt att man för in ett system utan att veta vad syftet med digitaliseringen är, vad vi ska vinna, vad vi ska göra annorlunda … Vilka är vinningarna och vilka är riskerna? Det är grundläggande!