Susanne Knutsson i skogen

Är skogen vår mest underskattade källa till hälsa?

DECEMBER 2025 | För Susanne Knutsson är skogen både en personlig fristad och en plats för vetenskap. Hon forskar om den del av skogens värde som inte mäts i kubikmeter utan i hälsofrämjande effekter.

Susanne Knutsson

Docent i vårdvetenskap

Susanne Knutsson i skogen

Susanne Knutssons forskning handlar om att beskriva och ta reda på vad skogen har för betydelse för hälsa och välbefinnande.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2024
979 000 kronor
Finansiärer: Södra och Ikea (via det strategiska partnerskapet The Bridge), Wernerstiftelsen

När Susanne Knutsson vill hitta ro går hon till en plats hon känner väl: en granskog med fin grön mossa på marken och en glänta av ljus längst bort mellan stammarna.

– Det är tystnaden som lockar mig dit. Den skapar ett lugn och en stillhet som berör, säger hon.

I den stillheten finner hon också något av kärnan i sin forskning. För henne är skogen både personlig fristad och vetenskapligt fält.

Unik koppling mellan vård och skog

Susanne är docent i vårdvetenskap och just den kopplingen gör hennes forskning unik. Hon studerar inte bara att skogen har hälsofrämjande effekter, hon vill också förstå varför och hur skogen kan användas i vård och prevention. Utifrån vårdvetenskapens frågor om bemötande, lidande och välbefinnande söker hon ”den inre kärnan” i naturupplevelsen. Vilka egenskaper i skogsmiljön som faktiskt får oss att må bättre och som kan motivera oss att gå ut.

– I dag lever många av oss i städer och sitter mycket stilla, vilket leder till en rad olika hälsoproblem. Vi vet att skogen gör oss gott, men vi behöver bättre möjligheter att komma ut och ta del av den, förklarar Susanne.

Hittar vi kärnan som berör, då hittar vi också nyckeln till bättre hälsa.

Susanne Knutsson

Att det finns ett samband mellan natur och hälsa är vetenskapligt etablerat. Studier visar bland annat förbättrat immunförsvar, lägre blodtryck och puls, minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, lindrad ångest och depression, samt sänkta stressnivåer.

Ändå tar vi sällan steget ut. Därför riktar Susanne blicken mot det vi ännu inte förstår tillräckligt. Vad i skogen – ljuset, dofterna, tystnaden, rymden, platsen och aktiviteten – gör skillnad för olika grupper, från barn till äldre?

Arbetar tvärvetenskapligt

I flera av sina forskningsprojekt arbetar hon tvärvetenskapligt och kombinerar fysiologiska mått som puls och blodtryck med intervjuer, observationer och deltagarnas egna bilder av sådant som de upplever sig må bra av eller inte må bra av i skogen. Resultaten blir både mätbara och meningsbärande.

– När någon säger ”jag vill tillbaka”, då finns där en drivkraft och en motivation som vården kan använda.

Vårdvetenskapen lär oss att miljöer kan vara vårdande i sig. Tystnaden till exempel, som många beskriver i skogen, blir då inte bara en behaglig upplevelse, den blir ett vårdmoment.

Kunskap räcker inte

Susannes forskning lyfter fram en viktig del av skogens värde, den som handlar om människans hälsa och välbefinnande. Den kompletterar bilden av skogen som resurs, där virke, klimatnytta och mänskligt välmående hör samman i en helhet.

– Vi vet mycket redan, men kunskap räcker inte. Vi måste också förstå och bli medvetna. Människor behöver beröras för att bättre kunna förstå. Hittar vi kärnan som berör, då hittar vi också nyckeln till bättre hälsa, säger Susanne.

Susanne Knutsson med elev i skogen
Under dagens utelektion fotograferar eleverna något de mår bra av i skogen och något de inte mår bra av. Sedan ska forskarna tolka bilderna utifrån välbefinnande och hälsa.

Studie testar skogens hälsoeffekter på barn

Kan lektioner i skogen göra barnen piggare, lugnare och mer fokuserade? En studie där delar av skolarbetet flyttas till ett uteklassrum bland granar och mossklädda stenar ska ge svar.

– Vi vet att naturen har positiva effekter på hälsa och välmående, men det saknas forskning om hur skogen påverkar barn i både kort och långt perspektiv. Det vill vi ändra på, säger Susanne Knutsson, docent i vårdvetenskap.

Barnen gör skolarbete utomhus

Bakom Ekenässjöns skola i Vetlanda kommun finns en skogsdunge som nu blivit skolskog och uteklassrum. Här tillbringar eleverna i en tredjeklass två eftermiddagar i veckan med undervisning i flera olika ämnen, med skogen som ram.

– Det finns tydliga samband mellan hälsa och natur och att tidig kontakt med naturen främjar barns utveckling, fysiska, psykiska och sociala hälsa. Det lägger grunden för att vistas i naturen senare i livet, säger Susanne.

I projektet använder man pedagogiken från konceptet Skogen i skolan från Föreningen skogen. Det är upplagt som en intervention i mindre skala, och fungerar som en förstudie där forskarna följer elevernas hälsa, upplevelse av skogen och skogens betydelse till och med årskurs sex.

Som jämförelse deltar en annan skola i Vetlanda, där eleverna inte har undervisning utomhus men svarar på samma enkätfrågor. Dessutom deltar några skolor i storstäder för att man ska kunna mäta om det finns några skillnader geografiskt samt mellan större och mindre städer.

Susanne Knutsson med en av eleverna

Hoppas på piggare, tryggare och mer aktiva barn

Projektet finansieras av The Bridge, ett samarbete mellan Ikea, Södra och Linnéuniversitetet med fokus på innovation och hållbarhet, och av Stiftelsen Seydlitz MP bolagen. Det innehåller också ett unikt samarbete mellan institutionerna för hälso- och vårdvetenskap samt skog och träteknik, en kombination som är både nyskapande och avgörande för att projektet ska nå sin fulla potential.

Utmärkande för projektet är även samarbetet med företag relaterade till skogen. Bygg- och husföretag, möbelföretag, sågverk samt företag inom skogs- och pappersmassaindustrin kommer och ger barnen lektioner relaterat till vad de gör och producerar.

Förhoppningarna är många: att barnen ska bli mer fysiskt aktiva, vara mer utomhus, bli mer intresserade av skogen och vad den har för betydelse för oss människor. Att barnens egna röster och deltagande i det som berör dem kan ge dem mening och motivation till ett förändrat perspektiv och en förändrad hälsofrämjande livsstil.