Johanna Witzell

Förändrat klimat bäddar för nya hot: ”Våra träd är inte redo att kämpa emot.”

CHANGE nr 2 2024 | Skogsskador förknippas ofta med biologiska faktorer som svampar, insekter och vilt. Men även extremväder som stormar och torka påverkar träden, något som blir allt mer aktuellt i och med att klimatet förändras. Med sin forskning vill Johanna Witzell öka förståelsen för de här problemen och hitta lösningar för att främja träds och skogars motståndskraft.

Johanna sätter tillbaka en bok i en hylla
Kunskapen om mikrobsamhällens betydelse för skogsträdens hälsa har ökat kraftigt under de senaste åren och finns samlad i böcker, artiklar och databaser.

Johanna Witzell

Professor i skogsskador

Johanna Witzell är disputerad i biologi och har arbetat i Finland, Sverige och Spanien. Hennes forskning handlar bland annat om att upptäcka och förhindra skador på träd och skog.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2020

13,7 miljoner kronor Finansiärer: Cost, Horizon Europe

7,9 miljoner kronor Finansiärer: Brattåsstiftelsen, Crafoordska stiftelsen, Formas, Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne, Stiftelsen Seydlitz MP bolagen, Stiftelsen Skogssällskapet

Skogen är ett av Linnéuniversitetets styrkeområden, där forskare studerar allt från råvaror och träbyggnadsteknik till digitalisering och skogsvård.

Friska och vitala skogar är avgörande både för den biologiska mångfalden och för våra möjligheter att tackla klimatkrisen. Samtidigt ökar mängden skogsskador orsakade av svampar, insekter, klövvilt och torka. Med hjälp av digitala verktyg finns sätt att skydda skogen och uppmärksamma problem innan det gått för långt.

– Det är viktigt att vi upptäcker skador i ett så tidigt skede som möjligt för att kunna agera på ett kostnadseffektivt sätt och då är digitala lösningar betydelsefulla, säger Johanna Witzell, professor i skogsskador vid institutionen för skog och träteknik.

Skogen lite av en slump

Att det blev just skog och skogsskador som Johannas forskning skulle handla om är egentligen lite av en slump enligt henne själv.

– Det dök upp flera spännande tillfällen som ledde mig in på skogsbanan. Jag disputerade i biologi i Finland med en avhandling som handlade om svampskador på snabbväxande träd. Det väckte en fascination och nyfikenhet hos mig att gå djupare in på ämnet, försöka förstå och skapa något nytt.

Tidigare fokuserade Johanna framför allt på hur träd och skogsväxter försvarar sig kemiskt mot angripare. Nu är hennes forskning mer inriktad på hur mikrobsamhällen kan påverka trädens motståndskraft mot skadegörare.

Bakterier är viktiga för trädens hälsa

Johanna Witzell visar skadad ved

Mikrobsamhällen är en sammansättning av organismer av olika slag som svampar och bakterier. Precis som tarmbakterier är viktiga för vår hälsa, kan bakterier och svampar som lever inne i träden vara viktiga för trädens hälsa.

– Det är ett spännande forskningsområde som blir mer och mer aktuellt. Bland annat på grund av klimatförändringar som leder till förändrade nederbördsmönster och stigande temperaturer, vilket i sin tur ökar risken för exempelvis omfattande sjukdomsepidemier och insektsutbrott.

– Ett förändrat klimat skapar gynnsamma förhållanden för vanliga skadegörare som skadesvampar och insekter, samtidigt som helt nya sprids och etablerar sig. Våra träd är inte redo att kämpa emot. Stressade och skadade träd har sämre kapacitet att binda kol.

Johanna säger att det är svårt att rangordna skadegörarna, men att barkborrar, rotröta och betesskador är bland de vanligare. Samtidigt finns nya, främmande skadegörare som inte förekommit tidigare i Sverige vars påverkan kan öka.

Hon menar att det är extra viktigt att vara uppmärksam när det gäller skador på tall, ett trädslag som har stor betydelse för både skogsbruket och den biologiska mångfalden. Även träd som alm och ask drabbas hårt av främmande svampar.

– De trädslagen inte är lika ekonomiskt värdefulla som tall och gran, men däremot viktiga ur ett ekologiskt och kulturellt perspektiv. Där har vi ett samarbetsprojekt med Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet med målet att få kunskap om hur vi ska kunna bevara almen, som är kritiskt hotad. Vi försöker lära oss hur vi kan jobba med de almar som finns kvar och förhoppningen är att kunna föröka de träd som visar resistens mot almsjukesvampen.

Skydda träd i stadsmiljöer

Ett annat projekt Johanna är engagerad i, Urban Tree Guard, är ett europeiskt nätverksprojekt som handlar om hur träd som finns i stadsmiljöer kan skyddas mot nya skadegörare.

– Jag tycker mycket om internationella samarbeten. I det här projektet är vi forskare från över 40 länder som arbetar tillsammans och det är intressant att se hur olika länder och kulturer angriper utmaningarna kring skogsskador.

Genom att använda avancerade sensorer, drönare och satelliter kan skador och stress hos träden upptäckas och analyseras i ett tidigt skede. Detta gör det möjligt att agera och förhindra att skadorna sprids vidare.

Digitala verktyg till hjälp

På Linnéuniversitetet pågår samarbete mellan institutionen för skog och träteknik och ämnet datavetenskap. Tillsammans arbetar de för att bland annat utveckla digitala verktyg som kan hjälpa till att identifiera och hantera skogsskador.

– Det kan handla om att i framtiden installera kameror och andra sensorer på plantskolor för att snabbt kunna skanna av stora mängder plantor och upptäcka tidiga tecken på skador. Om du bara använder ögonen upptäcker du dem först i ett senare skede och då hinner de bre ut sig mer.

Johanna Witzell i laboratorium
En metod för att studera trädlevande svampar är att försöka fånga upp dem på näringsmedium i laboratoriet.

– Drönare kan användas för att övervaka både enskilda träd och stora skogsområden. Vi har satsat mycket på det och har byggt upp en rejäl drönarflotta. Sedan jobbar vi med satellitdata som kan ge en ännu större översikt.

Unikt mobilt skogslabb

Tillsammans med kollegor på Linnéuniversitetet har Johanna även byggt upp ett mobilt skogslaboratorium kallat ForestEdge, som började användas under 2023.

– När jag kom hit fanns det inget labb för den forskning jag och andra som använder en liknande teknik bedriver. Ett vanligt sätt att lösa det är att leta efter en lokal eller att bygga en, men vi insåg att det skulle ta lång tid och bli dyrt. Min tanke var att i stället ha en modulär och mobil infrastruktur. De flesta av våra instrument går att bära runt, det handlar bland annat om verktyg för att kunna göra en dna-analys på plats i skogen.

– Den flexibla infrastrukturen har många fördelar jämfört med traditionella laboratorier och kan lättare växa och förändras med tiden. Det ger också unika möjligheter till att ha gemensamma projekt, till exempel mellan mig som jobbar med skador och andra forskare som jobbar med genetik.

Den skogliga forskningsmiljön på Linnéuniversitetet beskriver Johanna som väldigt dynamisk med många möjligheter. Samarbetena kring digitala verktyg är bara en av dessa.

– Att vi gör de rätta sakerna märks även internationellt. Vi har fått nya medel från EU, som partner i större projekt. Det är väldigt roligt.

Dynamisk forskningsmiljö

Johanna återkommer till hur otroligt förtjust hon är i sitt jobb. Hennes engagemang bottnar i en omsorg om naturen och en oro inför den utveckling som sker.

– Vi människor förstör mycket, därför känns det värdefullt att kunna djupdyka i, försöka förstå och bidra till att hitta lösningar som i stället kan komma till nytta för skogens hälsa.

Johanna går på två brädor i skogen