Karolina Pehrson
Doktorand i skogsindustriella produktionssystem
Karolina Pehrson undersöker växters biokemiska, fysiologiska och anatomiska anpassningar till klimatförändringar, bland annat om gödsling kan accelerera skogens anpassning till extrema temperaturer. Projektet pågår 2023–2027 och huvudhandledare är professor Anna Monrad Jensen.
Finansiär: Tjänsten finansieras inom ramen för The Bridge, ett strategiskt partnerskap mellan Södra, Ikea och Linnéuniversitetet.
Det är en tidig sommarmorgon utanför Bollnäs. Morgonsolen värmer luften när Karolina Pehrson kliver ur bilen. Framför henne breder ett stilla skogsbestånd ut sig, med unga lärkar och tallar som reser sig mot himlen. Här, på en bergssluttning där horisonten känns oändlig och där ingen bebyggelse syns, ska hon samla in sina data.
– Jag jobbar med växtfysiologi och studerar hur växter fungerar inuti och hur de anpassar sig när klimatet förändras. Mitt fokus ligger på fotosyntesen och hur den påverkas av temperatur och mängden kväve. Kan vi förstå hur växterna naturligt reagerar på nya förhållanden är det lättare att hitta rätt metoder att hjälpa till med, berättar Karolina.
Hon tar fram sin såg och tar sikte på ett av de utvalda träden. Efter att ha mätt höjd och noterat detaljer sågar hon av en tunn gren och lägger den i en vattenfylld påse. Hon upprepar proceduren ett antal gånger och kör sedan tillbaka till den tillfälliga fältstationen.
Väl där sätter hon ner grenarna i en hink med vatten och fäster mätutrustningens munstycke över barren. Via den kan hon styra temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt – och mäta hur mycket av koldioxiden som försvinner in i plantan. Det är ett sätt att mäta hastigheten på fotosyntesen, den process som binder koldioxid och producerar socker, livets byggsten.
– Jag brukar tänka på fotosyntesen som en stor fabrik. När allt fungerar som det ska och förhållandena är på topp jobbar fabriken på maxkapacitet. Men när växten blir stressad går fabriken på halvfart. Då blir träden mer sårbara för till exempel insektsangrepp, sjukdomar eller torka.
Hur kväve påverkar fotosyntesen
Karolinas forskning fokuserar på hur kväve, via gödsling, kan påverka fotosyntesen och trädens förmåga att anpassa sig till temperaturförändringar. Det hon gör är pionjärarbete: att koppla samman gödsling, fotosyntes och klimatförändringar på det här sättet är fortfarande outforskat.
Genom att studera hur gödsling påverkar fotosyntesen i tall, lärk och blåbär hoppas hon bidra till framtidens hållbara skogsskötsel. Första sommarens mätningar visade tydliga skillnader mellan gödslade och ogödslade blåbärsplantor – hos de som växte i det gödslade beståndet hade fotosyntesen högre hastighet. För lärk och tall syntes däremot ingen skillnad. Resultaten från den andra sommaren är ännu under analys, men Karolina hoppas på att se en förändring. Bestånden fick en ny omgång gödsel i juni, något som kanske kan börja synas i mätningarna.
Men forskningen fortsätter, och varje mätning är ett steg närmare förståelse av hur träden anpassar sig för att möta framtidens klimatförändringar.
– Att vara i fält är både magiskt och utmanande. Det är ett lugn där uppe på sluttningen, men så kollar man ner på utrustningen och inser att det gäller att få in data och de där maskinerna kan vara rätt krångliga. Känslorna går verkligen upp och ner, säger Karolina.
Vad är fotosyntes?
Fotosyntesen är växternas eget sätt att omvandla solenergi, koldioxid och vatten till syre och socker. Det är en livsviktig process för både växter och hela planeten. När fotosyntesen fungerar effektivt, kan växterna växa sig starka och binda mer koldioxid från atmosfären. Det gör dem mer motståndskraftiga mot stress och bidrar samtidigt till att bromsa klimatförändringarna.
Från skogens tystnad till universitetets puls
Fyra veckor i sträck arbetar hon i fält, långt ifrån stad och kontor. Hon beskriver fältarbetet som drömmigt men också utmattande.
När Karolina lämnar hälsingeskogen och åker söderut till Växjö och arbetsplatsen på Linné- universitetet tar forskningen ny form i möten, analyser och undervisning. Hon lutar sig tillbaka i stolen, dörren till kontoret står på glänt och man kan höra forskarkollegornas röster utanför. På frågan om hennes vardag som doktorand svarar hon att den är allt annat än monoton.
– Att vara doktorand är som att ha tre jobb i ett – student, lärare och forskare. Det är frihet under stort ansvar, omväxlande och ibland förvirrande att ha så många olika roller. Men de flesta dagar glömmer jag bort att jag faktiskt jobbar. Det är så roligt!
Nyfikenhet är ett nyckelord
Samtalet skiftar till drivkraften bakom hennes val att forska. Nyfikenhet är ett nyckelord och något som har funnits där sedan första mötet med forskningen. Karolina läste naturvetenskaplig linje på gymnasiet, därefter till en kandidatexamen i biologi och en master i zooekologi vid Lunds universitet.
– När jag kom till Lund och fick praktisera i ett forskarlabb och följa en doktorand tänkte jag: det här är häftigt. Att få driva sina egna frågor och söka svar som ingen annan vet, det lockade mig direkt.
Nu, två år in i sitt doktorandprojekt, blickar hon framåt. I sommar bär det av till en forskningsstation i Minnesota, USA – en unik anläggning där träd har vuxit i klimatmanipulerade kammare i tio år. Det blir några intensiva veckor där hon får stöd av forskare från flera länder och universitet. Där ska Karolina undersöka hur långvarig påverkan av förhöjd temperatur och koldioxidhalt förändrar fotosyntesen, för att sedan jämföra resultaten med sina svenska data.
– Det känns som nästa stora steg. Att kunna se hur träden svarar över tid och kanske ännu tydligare förstå hur träd anpassar sig till klimatet, lite som ett kikhål in i framtiden.