– Idag har vi möjlighet att studera data om skog på många fler sätt än vi kunde förut, och tack vare nya verktyg kan vi samla in mycket större mängder data.
Det säger Johan Fransson, professor i skogens digitalisering vid Linnéuniversitetet. Han har arbetat med olika typer av fjärranalyser av skog i mer än tre decennier.
– Nu kan vi använda smarta telefoner och applikationer för att samla in data till våra fjärranalyser – medan vi står nere på marken. Det är moderna komplement till våra andra verktyg, som satelliter i omloppsbanor runt jorden och drönare som flyger vid trädkronorna i skogen.
Snabbare felsökningar
Förväntningar på forskarna kommer från olika håll, bland annat från allmänhet och beslutsfattare. Det finns politiker på olika nivåer som talar om behovet av att förbättra kvaliteten i skogar och ekosystem, och att främja hållbara metoder för att förvalta skog.
Johanna Witzell är professor i skogsskador vid Linnéuniversitetet. Hon säger att AI och annan ny teknik kan hjälpa forskarna att snabbare upptäcka skador – och bidra till att kunna begränsa dem.
– Det kan vara skador på skogen som är orsakade av insekter, svampar eller andra typer av angrepp. Det kan också handla om problem som uppkommer för att klimatförändringarna gör förhållandena i naturen mycket mer oförutsägbara.
Invasiva arter är ytterligare en utmaning.
– Idag känner vi inte till vilken påverkan som invasiva arter kan få på skogen. Men det är viktigt att vi så tidigt som möjligt kan upptäcka skador som skulle kunna bero på invasiva arter, säger Johanna Witzell.
Ny teknik ger ny förståelse
Ett exempel på nyttan med den nya tekniken är att den kan bidra till ny förståelse för det som kallas skogens värdekedja. I värdekedjan ingår hela den skogliga processen från planta, skogsskötsel, produktionskedja inom skogsindustrin och färdiga produkter till hållbart byggande i trä. Men kedjan tar inte slut där. Idag finns en ökad insikt om att produkter av förnybara material, som trä, måste bli mycket mer långlivade. Värdekedjan ses inte längre som linjär, utan cirkulär.
– Att kunna spåra skogens råvara är en del av strategierna för att begränsa negativ klimatpåverkan. Tidigare fanns ett stort fokus på låga priser, men ökad medvetenhet gör att efterfrågan idag styrs mycket mer av hållbarhets- och klimattänk, säger Arianit Kurti.
Arianit Kurti är docent i datavetenskap vid Linnéuniversitetet. Han säger att teknik alltid har haft en särskild förmåga att påverka vad människor gör och hur de agerar.
– Den nya tekniken kan ge oss nya insikter om skogens värdekedja. Med hjälp av konstant övervakning kan vi spåra värdekedjan från planta till färdig produkt och ända fram till återvinning och återbruk.
Kompetens som kompletterar
Kollegerna Johan och Johanna är forskare vid institutionen för skog och träteknik – och de behöver Arianits kompetens inom datavetenskap och informatik. Precis som Johanna Witzell konstaterar, ställer den nya tekniken högre krav på att forskare samarbetar över ämnesgränser.
– Det är stor skillnad på skogsforskning idag och för två decennier sedan. Idag har vi kapacitet att samla in enorma mängder data om skogen – men vi behöver hjälp att hantera dem. Därför behöver vi samarbeta ännu mer tvärvetenskapligt.