– I skogssektorn kan en digital tvilling vara ett verktyg för beslutsfattare som vill optimera lönsamheten inför en avverkning av ett område. En annan digital tvilling är istället inriktad på att öka den biologiska mångfalden i ett område, säger Christian Engström, professor i matematik vid Linnéuniversitetet.
En digital tvilling är en spegling av något som finns i verkligheten, och kan vara till hjälp när man vill göra simuleringar eller förbättra olika typer av processer. Inom skogssektorn kan skogsägare använda digitala tvillingar för att inventera skogsbestånd men också för att ta reda på skogens utveckling och klimatnytta.
Digitala tvillingar utvecklas ofta av forskare som samarbetar tvärvetenskapligt, för att bidra med olika kompetens och kunskap. För skogssektorn kan det handla om expertkunskaper inom skogsekologi, fjärranalys, matematiska modeller och artificiell intelligens, AI.
Kunskap om känslighet och klimat
Christian Engström arbetar med en typ av digitala tvillingar som inkluderar modeller från naturvetenskapen och data från till exempel drönare och satelliter.
– De omfattar också modeller för att ta reda på mer om skogens utveckling och känslighet, till exempel när det gäller faktorer som torka, skadedjur, sjukdomar och invasiva arter. Vi använder också möjligheten att ta in klimatförändringar i modellerna, bland annat för att se på vilket sätt som klimatförändringar påverkar skog under långa tidsrymder.
Bild ovan: Skogsindelning vid Farstorps gård.
