Nils Fagerberg är uppvuxen på landet, i en familj där båda föräldrarna var agronomer. Han var tidigt intresserad av skog och natur. Så småningom utbildade han sig till jägmästare, det vill säga expert på skogsbruk, och jobbade som konsult inom skogsbranschen. Han köpte också en egen bit skogsmark som han ville sköta utan kalhyggen.
– Jag ville inte ha ett kalhygge inpå knuten. Jag ville ha kvar skogen och behålla alla naturvärden, och samtidigt få ekonomisk avkastning, säger Nils.
Trakthygge eller hyggesfritt?
Svenskt skogsbruk bedrivs huvudsakligen med så kallat trakthyggesbruk. Det innebär att man avverkar alla träd samtidigt, så att det blir kalhyggen, och sedan sätter nya plantor. Detta har varit den gängse metoden sedan mitten av 1900-talet.
Ett alternativ, som hittills inte är så vanligt, är att använda sig av hyggesfria metoder, där marken alltid är trädbevuxen. Fördelarna är att man ökar den biologiska mångfalden, håller i gång koldioxidbindningen och får ett mer attraktivt landskap att vistas i.
Men han hade svårt att hitta information från skogsforskningen om hur han skulle gå till väga i praktiken. Alltså: Hur ska man välja träd att avverka för att få bäst lönsamhet? Trots sin utbildning hade han inte fått så mycket kunskaper om just hyggesfria metoder.
– Det finns en utbredd missuppfattning om att hyggesfritt skogsbruk är olönsamt. Men jag har inte kunnat hitta några bevis för att det är så. Därför jag har fortsatt gräva i frågan.
Nils engagemang resulterade i en doktorsavhandling som ger svar på flera av de frågor han själv brottades med som skogsägare. Den bygger på undersökningar i fem provytor med granskog i södra Sverige och visar hur skogsägare kan hugga för att öka lönsamheten i en skiktad skog, det vill säga en hyggesfri skog där stora och små träd växer om vartannat.
Nils Fagerberg
Lektor i skog och träteknik
Nils Fagerberg är jägmästare och har en doktorsexamen i skogsskötsel. Vid sidan av sitt arbete på Linnéuniversitetet ägnar han sig åt familjens gård utanför Vetlanda med bland annat kontinuitetsskogsbruk.
BEVILJADE MEDEL SEDAN 2025
11 miljoner kronor
Finansiär: NordForsk
Tydliga avvikelser
Han började med att testa programmet Heureka Forest Simulator, som används brett inom skogsnäringen för att simulera tillväxten i en skog. Det är dock gjort för trakthyggesbruk och Nils tester visade vad han misstänkte – Heureka felbedömde träden i den skiktade småländska granskogen. Analysen sa att de små träden växte snabbare och de stora träden mycket långsammare än vad de i själva verket gjorde.
– Detta visar att det kan bli helt fel när man simulerar hur träden växer i en skiktad skog, och att vi faktiskt inte kan dra några slutsatser om lönsamheten i en sådan utifrån Heureka-simuleringar.
Jag ville inte ha ett kalhygge inpå knuten.
För att lösa problemet beslöt Nils att ta fram en egen tillväxtmodell för just skiktad skog. Tillsammans med programmerare utvecklade han en digital modell som tar fasta på en viktig aspekt som Heureka saknar: konkurrensen mellan träd. Träd som växer intill varandra på en skogsyta konkurrerar om samma resurser. Tar man bort ett träd förbättras i regel förutsättningarna för träden runtomkring, eftersom de får mer solljus och utrymme.
Så det gäller att ta reda på ifall värdeavkastningen för en trädgrupp som helhet ökar om man tar bort ett träd – eller om man faktiskt sänker den.
Visar lönsamhet per trädgrupp
Nils modell tar med de här aspekterna. Den beskriver storleken på både centrumträdet och träden i dess konkurrenszon, ett område som för en gran har tio meters radie. Modellen tar med avståndet till de omgivande träden och vilken art de är av, eftersom olika trädarter påverkar olika mycket. En gran är exempelvis en tuffare konkurrent än en tall.
– Mina diagram visar när det blir störst värdeavkastning på en viss yta i skogen. De visar vid vilken diameter ett enskilt träd är moget för avverkning utifrån hur tät skogen är runtomkring det. I en tät skog ökar lönsamheten om man avverkar träden tidigare, jämfört med en gles skog, säger Nils.
Modellen kan användas av skogsägare som vill sköta sin skog hyggesfritt, som vägledning till att välja träd och få bäst lönsamhet. Diagrammen fungerar på vilken granskog som helst i södra Sverige.
Kurs i hyggesfritt skogsbruk
Sina kunskaper får Nils användning för som en av lärarna i distanskursen Hyggesfritt skogsbruk på Linnéuniversitetet. Kursen riktar sig till den som vill arbeta med hyggesfria metoder, och tar bland annat upp för- och nackdelar med olika hyggesfria skötselmetoder som blädning, plockhuggning, luckhuggning och skärmställningar. Nils menar att det egentligen inte finns något problem med att sköta skogen hyggesfritt, så länge man är intresserad av det.
– Hyggesfritt skogsbruk passar den engagerade skogsägaren som vill få ut mer av sin skog än enbart ekonomi, till exempel miljövärden, kolsänkor och trevlig skog att vara i. Är du intresserad av det ska du inte tveka. Många tror att de kommer att förlora pengar på det här sättet. Men så är det inte.