Daiana de Oliveira
Professor i välfärd för lantbruksdjur
Daiana de Oliveiras forskning täcker in allt från det enskilda djurets beteende till hur våra multinationella system för matproduktion är organiserade. Hon har utsetts av Forbes Brazil till en av landets 50 mest inflytelserika kvinnor inom jordbrukssektorn.
BEVILJADE MEDEL SEDAN 2024
18,9 miljoner kronor
Finansiärer: Marie-Claire Cronstedts stiftelse, Europeiska kommissionen
Sveriges världsledande position inom djurskydd var en av anledningarna till att Daiana de Oliveira flyttade hit från Brasilien för tolv år sedan för att forska om lantbruksdjur.
– Sverige är en förebild för resten av världen när det gäller djurs rättigheter och bygger vidare på en stark EU-lagstiftning. Svensk lag garanterar att kor får vistas utomhus på sommaren och att suggor kan röra sig fritt och umgås med sina kultingar, och förbjuder att klippa av knorren på grisar. Utanför Europa är det främst marknaden som reglerar lantbruksdjurens situation, säger Daiana.
Sedan våren 2024 är hon professor i välfärd för lantbruksdjur vid Linnéuniversitetet. Professuren, möjlig tack vare stöd från Marie-Claire Cronstedts stiftelse, är en satsning på forskning om djurs hälsa och välfärd i en av landets mest djurtäta regioner, med omfattande äggproduktion, boskap och hästnäring.
– Forskning kan lösa många av de utmaningar som lantbrukare står inför idag, och att ha så många gårdar nära universitetet hjälper oss både att skapa ny kunskap och att tillämpa den. Det kan handla om förändringar i djurhållning, miljöförhållanden och skötselmetoder som förbättrar verksamheten, eller om interaktioner mellan människor och djur som minskar stress och förebygger olyckor.
Förena djurskydd och lönsamhet
När det gäller djurens välbefinnande hänger allt samman, från det enskilda djuret till gården och boskapssektorn i stort. Lantbrukarnas utmaning är att ge djuren bättre villkor samtidigt som de måste hålla verksamheten lönsam. Daianas forskning handlar om att hitta lösningar som förenar vårt etiska ansvar för djurens välbefinnande med kraven från marknaden. Utgångspunkten är att djur är kännande varelser som kan uppleva ett brett spektrum av känslor, från ledsamhet och oro till glädje och lycka.
– En av de viktigaste förändringarna inom forskningen de senaste decennierna är den växande förståelsen för att djur har olika personligheter och drivkrafter, vilket återspeglas i hur varje individ anpassar sig till gårdsmiljön.
Hela min karriär har jag drivits av en fascination för att förstå det enskilda djuret.
Någon genomsnittlig ko finns inte
Kor visar betydande variationer både fysiologiskt och beteendemässigt. Vissa är djärvare, andra mer tillbakadragna, de har olika risk för sjukdom och reagerar olika på situationer. Inom jordbruket behandlas mjölkkor ofta som om de vore identiska, men ”den genomsnittliga kon” finns inte.
Ett av Daianas forskningsområden handlar just om att förstå individuella skillnader hos lantbruksdjur, för att kunna förbättra både gårdsmiljöer och djurhållning. Målet är att skapa en miljö där alla djur regelbundet kan uppleva positiva känslor och utveckla sina färdigheter.
– Positiva känslotillstånd uppstår när djuren har frihet att göra val, samt kan sätta och uppnå sina egna mål. När djuren kan utforska sin miljö, fatta beslut och leka så utvecklar de sina beteendemässiga, kognitiva och emotionella färdigheter. Det leder till att djuren blir fysiskt starkare och får ett bättre immunförsvar, vilket ytterligare förbättrar deras hälsa, säger Daiana och fortsätter:
– Hela min karriär har jag drivits av en fascination för att förstå det enskilda djuret. Om vi blir bättre på att förstå variationen mellan individer kan vi undvika många hälsorelaterade problem och oönskade beteenden.
Samarbeten över hela världen
Pathways – för hållbar mat
Daiana de Oliveira är en av ledarna för projektet Pathways som ska utveckla den europeiska boskapssektorn, från gårdar genom hela produktionskedjan till konsumenten. Projektet har över 30 samarbetspartner och en budget på 100 miljoner kronor för att undersöka hur olika insatser påverkar klimat, lönsamhet, djurens välfärd och tillgång till mat. Genom att skapa olika framtidsscenarier hjälper Pathways beslutsfattare och branschen att förstå konsekvenserna av olika vägval.
– I projektet ansvarar jag för interaktionen med intressenter över hela Europa. Utöver forskare finns även representanter från industrin och enskilda producenter med i projektet, de som ska tillämpa metoderna som vi utarbetar, vilket är väldigt viktigt, säger Daiana de Oliveira.
Re-Livestock – rusta för klimatförändringar
I projektet Re-Livestock samarbetar Daiana med forskare i Europa och Australien för att rusta boskapssektorn för klimatförändringar. Det handlar både om att hitta metoder för att minska utsläppen av växthusgaser kopplade till branschen och om att mildra konsekvenserna av stigande temperaturer. Hennes mål är att utvärdera vilka effekter klimatförändringar har på djur och att utveckla strategier för att minska dessa effekter.
– Vi måste anpassa våra produktionssystem för att minska djurens lidande, samtidigt som vi säkerställer att det finns tillräckligt med mat. Och lösningarna för detta behöver vara anpassningsbara till olika regioner i Europa, eftersom nederbörd, varma nätter och foderproduktion kommer att påverkas olika.
Investera i välbefinnande
Den stora frågan är hur lantbrukare kan förbättra djurskyddet och samtidigt behålla lönsamheten. Dagens lagkrav handlar främst om att minska lidande och stress för djur, snarare än att bidra till positiva upplevelser. Alla insatser som går längre än så måste gå att motivera ekonomiskt.
Vad är en lycklig ko?
Lyckliga kor håller sig friskare och är även mer produktiva. Det finns flera saker man kan göra för att främja djurens välmående, förklarar Daiana de Oliveira.
– En lycklig ko har valmöjligheter. Den kan röra sig fritt och följa sina drivkrafter. Viktigt är också att kon är väl rustad för sin livsmiljö: att den har byggt upp tillräckligt med kompetens och motståndskraft för att kunna hantera både fysiska och mentala utmaningar, har meningsfulla relationer med andra individer och lever i en miljö som erbjuder näringsrik föda och tillgodoser djurets behov. En lycklig ko har möjlighet att ofta uppleva positiva känslor.
Men att investera i djurens välbefinnande kan löna sig i längden. Ett exempel är Daianas forskning om kalvarnas första tid i livet, en viktig period för deras framtida beteende och hälsa. Nu skiljs de från sina mödrar efter födseln för att korna ska återgå till mjölkproduktionen, vilket är påfrestande för djuren. I naturen skulle kalvarna vara nära sina mödrar längre, vilket har många fördelar.
– På kort sikt är det en ekonomisk förlust till följd av minskad mjölkproduktion, men på lång sikt kan det gynna gården eftersom dessa kalvar snabbare växer upp till starkare kvigor som har bättre sociala färdigheter och lättare för att hantera nya situationer.
Ett av Daianas kommande projekt ska undersöka hur viktigt det är för mjölkkor att få vistas utomhus på sommaren. Enligt lag måste svenska kor ges tillgång till grönbete, men på senare tid har detta ifrågasatts. Kritiker menar att det genom att avskaffa lagen går att minska omkostnaderna och göra svenska gårdar mer konkurrenskraftiga.
– Faktum är att vi aldrig kan pressa priserna som på den internationella marknaden. Det finns alltid någon som kan producera mjölk och kött billigare någon annanstans. Däremot kan vi konkurrera med djurskyddet. På den punkten är Sverige fortfarande bland de bästa i världen och jag hoppas det kommer att fortsätta så.
