Hans Grönqvist började tidigt intressera sig för hur barns framtida möjligheter påverkas av vilken typ av bostadsområde de växer upp i. Genom åren har han genomfört flera studier inom ämnet, bland annat rapporten Bostadsområdets betydelse för brottslighet och barns möjligheter som publicerades av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) 2023. I den kartlägger han, tillsammans med Susan Niknami, Stockholms universitet, och Torsten Santavirta, Uppsala universitet, hur utsatta områden i Sverige skiljer sig från övriga bostadsområden sett till sysselsättningsgrad, inkomstnivå, andel utrikes födda och andel unga.
Följa barn ända från födseln
Hans Grönqvist
Professor i nationalekonomi
Hans Grönqvists forskning har fokus på att analysera olika sociala problem för att kunna utforma en effektivare statlig politik. Han är forskningsledare på det tvärvetenskapliga samarbetet Svenska kriminalpolitiska laboratoriet och nationell samordnare för av Vetenskapsrådet beviljade medel inom brottsforskning.
BEVILJADE MEDEL SEDAN 2021
26 miljoner kronor Finansiärer: Vetenskapsrådet, Lundbergsstiftelserna
– I Sverige har vi ett stort, registerbaserat material där kan vi länka familjer och följa barnen ända från födseln, vilket är helt unikt. Vi kan se vilka områden de växer upp i, följa dem genom skolgången och hela vägen upp i vuxen ålder – och vi ser tydligt att området har en stor betydelse för barns livschanser. Att växa upp i ett fattigt eller segregerat område gör det inte bara svårare att klara skolan utan också i viss utsträckning svårt senare, på arbetsmarknaden.
I områden som polisen listar som utsatta finns ofta betydligt sämre socioekonomiska förutsättningar. Där saknar en högre andel av befolkningen sysselsättning, de har lägre inkomst och uppbär i större utsträckning socialt försörjningsstöd.
Det har inte blivit värre
Däremot håller Hans inte med om den så ofta spridda bilden av att det har blivit värre i våra utsatta områden.
– En viktig slutsats från studien är att skillnaden i förutsättningarna mellan utsatta områden och icke utsatta områden är mer eller mindre konstant, konstaterar han.
2023 startades Svenska kriminalpolitiska laboratoriet (SCAL), ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Linnéuniversitetet och Stockholms universitet. Projektet har tilldelats 17,7 miljoner av Vetenskapsrådet och här utvärderar Hans med sin spetskompetens kriminalpolitiska reformer, tillsammans med några av Sveriges mest framgångsrika brottsforskare.
– Det finns egentligen ingen tradition av den här typen av forskning i Sverige, berättar han. Det är så klart problematiskt, men också ganska förvånande med tanke på det registerbaserade material som finns tillgängligt.
Fotbojor ypperligt lönsamma
Internationell koordinator
Hans Grönqvist har genom åren gästforskat vid universitet som Harvard, Princeton och University College London.
Det är utbyten som inte bara gett värdefulla insikter utan också ett omfattande internationellt kontaktnät, något han har stor nytta av.
– Att gästforska internationellt är otroligt inspirerande, men det är också härligt att se att det finns svensk forskning som mycket väl kan mäta sig med den på toppuniversiteten. I höst bjuder vi in till en internationell konferens för världsledande brottsforskare och där hoppas jag att vi kan knyta till oss fler internationella forskare och öppna upp för framtida samarbeten.
En av reformerna som utvärderats är fotbojan, som på 1990-talet infördes för att minska trycket på de svenska fängelserna. Fram till nu har lönsamheten bedömts utifrån kostnadsbesparingen jämfört med en fängelseplats, men effekten har visat sig vara långt mycket bättre än så.
– Fotboja verkar vara en ypperligt lönsam investering för samhället. Den minskar inte bara risken för återfall utan ger också bättre möjligheter på arbetsmarknaden och en ökad årsinkomst för individen. Kostnadsbesparingen blir ju därför mångdubbelt mer än vad man tidigare har trott, konstaterar Hans.
Vad fungerar och inte?
I den politiska debatten kring kriminalpolitiken förekommer gott om polariserande åsikter. Ett exempel är frågan om hårdare straff. Vissa menar att det fungerar i brottspreventivt syfte medan andra säger tvärtom. Med en ordentlig utvärdering av reformerna kommer man nu, för första gången, att få svart på vitt vad som faktiskt fungerar.
– Politiker har ofta en förkärlek till att tro på sin egen politik. Många av de här reformerna kostar miljarder, men att utvärdera politik tar ofta lång tid och med korta mandatperioder tar man sig sällan tid till utvärdering. Ur ett samhällsperspektiv är det jätteproblematiskt – ett stort resursslöseri där pengarna kunde gjort bättre nytta på annat håll.
