När Magnus Boström gjorde lumpen fick han köra Stridsbåt 90. Han fastnade direkt för den lilla snabba båten, skärgården och att behöva vara på tårna hela tiden. Steget till att utbilda sig till styrman var kort.
Efter några år till sjöss steg han i land på Sjöfartshögskolan. Drivkraften att hela tiden lära sig något nytt fick honom att börja forska om arbetsmiljön till sjöss.
– Jag tror på jämställdhet på både ett personligt och ett arbetsmässigt plan. Jag är övertygad om att det är rätt väg framåt. Mitt mål är att alla tillåts hitta en plats inom sjöfarten där de trivs och mår bra.
Angelägen för hela branschen
Magnus forskning är angelägen inte bara för enskilda sjöfarare utan för hela branschen. Två tredjedelar av Sveriges import och hälften av exporten transporteras till sjöss enligt en kartläggning från Trafikanalys. Samtidigt är rekryteringsbehovet stort, i Sverige såväl som globalt.
För att möta behovet krävs bredare rekrytering och välkomnande arbetsmiljöer. Magnus lyfter vikten av inkluderande språk, medvetet ledarskap och aktivt arbete med värdegrunder för att göra livet till sjöss mer attraktivt för alla.
– Arbetsmiljö och social hållbarhet hänger nära samman med frågor om jämställdhet. Om inte alla ombord upplever trygghet och respekt, påverkas både hur individen mår och hur organisationen fungerar.
Den mångfacetterade sjöfararen
I sin forskning har Magnus undersökt hur personal som jobbar till sjöss porträtteras i svenska facktidningar. Han har där identifierat sex olika bilder eller typer av sjöfarare (se faktaruta) som förhåller sig olika till sin yrkesroll till sjöss. En enskild sjöfarare kan sedan förkroppsliga flera olika typer, kanske i olika situationer.
– Kontrasten mellan den klassiska äventyraren och en modern yrkesutövare med familjeansvar visar hur föråldrade ideal krockar med nya värderingar. Vissa typer av sjöfarare, som den maskulina eller den flexibla, är svåra att förena med den jämställda, främst för att det är svårt att balansera familjeliv med långa perioder till sjöss. Trots detta visar mina studier att dagens sjöfarare har ett betydande inflytande över hur de formar sin professionella identitet.
Magnus Boströms sex bilder av sjöfarare
- Den traditionella, som söker äventyr och frihet.
- Den maskulina, som framhävs genom hårt och fysiskt arbete.
- Den feminina, som tar ansvar för omsorg och trivsel ombord.
- Den jämställda, som balanserar yrkeslivet med familjelivet.
- Den flexibla, som snabbt anpassar sig till nya arbetsvillkor.
- Den romantiska, som lockas av havets skönhet
Båtkurage bygger bättre kultur
Globalt sett är andelen kvinnor inom driftspersonalen (däck och maskin) endast drygt en procent enligt Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Andelen i Sverige är högre, men det är långt kvar till en jämn representation. Därför blir kvinnor en särskilt utsatt grupp i den slutna miljön ombord. Forskningen visar att kränkande beteenden till sjöss är minst lika vanligt som i land.
– Till sjöss kan man inte lämna arbetet; besättningen lever tillsammans dygnet runt. Det ställer höga krav på ledarskap och kommunikation, säger Magnus.
Hans analys visar att terminologin spelar roll. Trots att IMO använder den könsneutrala termen seafarer (sjöfarare) är ordet sjöman fortfarande det mest använda inom svensk sjöfart. Att konsekvent använda ordet sjöfarare är ett steg mot ett mer inkluderande språkbruk.
Ett verktyg för att stärka värdegrund, språkbruk och sociala normer ombord är broschyren Ogilla läget, som Magnus har varit med och tagit fram. Han poängterar vikten av att agera när oacceptabla beteenden uppstår ombord. I broschyren myntades uttrycket ”båtkurage”, en variant av civilkurage.
– Det handlar om att våga säga ifrån när någon drar subtila skämt eller använder en hård jargong. Ofta leder det till att andra gör detsamma, vilket bidrar till att
förändra kulturen ombord.
Förstå det dagliga livet
Magnus betonar att ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver att man förstår hur makt och normer verkar i det dagliga livet till sjöss. Han minns när en kvinnlig kollega utsattes för vad som kallas prove it again bias – att kvinnor oftare än män måste bevisa sin kunskap och duglighet.
Andra utmaningar handlar om avsaknad av säkerhetsutrustning och arbetskläder som passar kroppar i olika storlekar. Förutom säkerheten påverkar detta också självbilden hos den som ständigt måste be om specialanpassningar.
– Det har blivit bättre, men jag får fortfarande ibland höra att det saknas handskar och stövlar i mindre storlek. Och hur kul är det att gå runt i för stora kläder?
Magnus ser detta som ett tydligt exempel på rutiner som har mannen som norm. Att identifiera och korrigera sådana kräver att chefer tar ett aktivt ansvar.
– Jämställdhet kräver stöd uppifrån. Chefer ska inte bara prata värderingar utan själva föregå med gott exempel, vilket tyvärr inte alltid är fallet.
Universitetet har en viktig roll
Forskningen inom området integreras i Linnéuniversitetets sjöfartsutbildningar, där studenter diskuterar könsnormer, arbetsmiljö och ledarskap. Studie- och yrkesvägledare informeras om karriärvägar och livet till sjöss för att motverka stereotypa bilder av sjöfartsyrken.
– Förändring kräver engagemang på alla nivåer, från utbildning och forskning till rederiledning och arbetsmiljö.
Genom sin forskning som förenar språkvetenskapliga, sociologiska och organisatoriska perspektiv bidrar Magnus till en mer rättvis och inkluderande maritim sektor där social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet går hand i hand. För social hållbarhet är en lika viktig del av sjöfartens framtid som tekniska och miljömässiga innovationer.
– När fler kan identifiera sig med yrket stärks både kompetensförsörjning och branschens framtid. En kursändring är nödvändig för att attrahera och behålla nästa generations sjöfarare till en växande bransch med många pensionsavgångar.
Fem sätt att göra sjöfarten mer attraktiv för alla
- Ledningen måste gå från ord till handling
Jämställdhet kräver stöd uppifrån. Chefer ska inte bara prata om värderingar, utan själva föregå med gott exempel. De måste även följa upp, utbilda i och avsätta tid för frågorna. - Stärk handledningen till sjöss
När handledare får tid och stöd för att arbeta med just handledning får alla kadetter samma chans att lyckas och trivas ombord, med ökad jämställdhet som följd. - Skapa trygga miljöer
Trakasserier motverkas med tydliga rutiner och en kultur där alla vågar säga ifrån, har ”båtkurage”. - Visa mångfald i ord och bild
Lyft fram olika typer av sjöfarare. Fler söker sig till branschen när de känner igen sig i berättelser och bilder. - Använd inkluderande språk
Att säga ”sjöfarare” i stället för ”sjöman” är en enkel förändring som signalerar att yrket är öppet för alla.