Kampen för förändring och ett demokratiskt Ukraina

8 mars 2022. Hanna Ryzhenko anländer till Kalmar som flykting från Kiev. Ryssland har just invaderat Ukraina och allt är kaos.

– Det var inget lätt beslut att lämna man, vänner och arbete. Men det blev för farligt att stanna, särskilt för vår dotter och vår lille son.

För Hanna har Sverige alltid varit en symbol för värdighet, jämlikhet och tillit. Hon studerar svenska, trivs och får vänner. Ser hur barnen influeras av det svenska samhället. Önskan att förena familjen igen blir dock för stor, så hösten 2023 återvänder hon till Ukraina – med en stark längtan att ta med sig svenska värderingar och erfarenheter dit.

– Ukraina kämpar inte bara för sitt territorium utan också för värderingar som värdighet, frihet och mänskliga rättigheter. Projektet bidrar till att stärka dessa värderingar genom utbildning och ger människor verktyg för att bygga en demokratisk kultur, säger Hanna Ryzhenko.

Dubbla utmaningar för Ukraina

Samtidigt som Hanna lämnar Sverige söker Linnéuniversitetet ukrainare till ett projekt om entreprenörskap. Hon får kontakt med Jan Aidemark som är docent i informatik, samt Daniel Silander och Martin Nilsson som är docenter i statsvetenskap. Hennes idéer och kunskap om ukrainska behov resulterar i Utbildning för demokratiskt medborgarskap, ett tvåårigt projekt som nu genomförs i samarbete med Ministeriet för utbildning och forskning i Kiev.

För utöver den ryska invasionen har Ukraina en annan utmaning: landet saknar demokratisk tradition. Man har länge levt under sovjetiskt och kommunistiskt styre och blev självständiga först 1991.

– Dagens Ukraina kan ses som en hybridregim. Man har demokratiska institutioner och värderingar, men det andra benet står på ganska auktoritära värderingar. Det är här vår utbildning kommer in. Att hjälpa till att fostra en demokratisk kultur i ett land som inte haft någon sådan tidigare. Det här kan vara det viktigaste projekt jag har gjort! säger Daniel.

Hans engagemang bottnar i att han alltid har varit intresserad av samhället och hur det fungerar. Att förstå, kunna förklara och förändra.

– Vi i akademien har lyxen att inte ha så mycket strukturer som stoppar oss, till skillnad från utsatta minoritetsgrupper i världen. Då känner jag både en skyldighet och en möjlighet att förklara, visa vad som händer – men också att försöka förändra!

Daniel Silander

Docent i statsvetenskap

Daniel Silander forskar om autokratisering och demokratisering, internationell säkerhet, samt EU och grannskapspolitik. Han leder Linnéuniversitetets forskargrupp om Europastudier.

BEVILJADE MEDEL SEDAN 2021

4 miljoner kronor
Finansiärer: Svenska institutet, Sida, Crafoordska stiftelsen

Vad krävs för demokrati?

Utbildningen utgår från tre frågor: Vad krävs för att bygga fungerande, öppna, demokratiska institutioner i ett land som Ukraina? Vad krävs för att bygga ett demokratiskt civilt samhälle; vilka skyldigheter och rättigheter behöver det finnas? Och vad krävs för att EU en dag i framtiden ska kunna acceptera Ukraina som en medlemsstat?

– När vi pratade med ministeriet förstod vi att intresset är starkt i Ukraina för att bli EU-medlem. Det är en garant för att man lämnar Ryssland bakom sig och blir ett modernt europeiskt land.

Kursen omfattar 80 timmar. En vecka på plats – i Krakow i Polen, av säkerhetsskäl – följt av 40 timmar på distans där deltagarna arbetar med projekt i sina arbeten. Den ges i fyra omgångar för olika målgrupper. I den första i augusti deltog lärare, forskare, prefekter, dekaner och ansvariga för internationalisering från universitet över hela Ukraina.

– Andra gruppen är lokalpolitiker och tredje blir ministeriet självt. Den sista blir representanter från civilsamhället: nationella organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter, jämställdhet, antikorruption och demokrati.

Daniel och hans kollegor börjar kursen med att ge en bild av generella utmaningar i länder där demokratin inte är förankrad. De redogör för forskningen inom området och låter deltagarna tillämpa detta på Ukraina, genom att utgå från deras egna problem och vad som är relevant för dem.

– Då lyfter de ganska klassiska demokratiproblem: korruption, låg tillit, bristande transparens, ibland centralisering av makt och försök till censurering.

Påverkas av både väst och öst

Ukraina är inte så homogent som man kanske frestas att tro, utan påverkas av både väst och öst. Och vissa frågor kan vara känsliga. Att statsvetenskaplig forskning visar att ukrainsk kultur och värderingar ligger ganska nära rysk fick universitetsrepresentanter att bli upprörda. Samtidigt var taket högt i diskussioner om akademisk frihet och vilken roll universiteten bör ha för att främja demokratiska normer och värderingar i samhället.

I kursen medverkar även statsvetare från Universidad de Murcia i Spanien, jurister från Jagiellonian University i Polen, samt ukrainska lärare och forskare från bland annat Taras Shevchenko National University of Kyiv. Detta tror Daniel är viktigt för att undvika diskussioner om västerländsk påverkan.

– Att vi har två polska jurister med är också betydelsefullt. Även Polen har ju influerats av Sovjetunionen, men gått igenom en demokratiseringsprocess och blivit EU-medlemmar.

Hopp om framtiden

Hanna är kvar i Kiev, men även affilierad forskare vid Linnéuniversitetet. För henne är detta ett djupt personligt projekt. Det förenar hennes erfarenhet som psykolog och pedagog med hennes önskan att stödja Ukrainas demokratiska omvandling. Projektet ger hopp om att man kan åstadkomma verklig förändring genom delad kunskap och ömsesidig respekt.

– Jag hoppas kursen kommer att skapa ett nätverk av lärare och ledare i samhället som förstår demokrati inte som teori, utan som ett sätt att leva och fatta beslut tillsammans.

Utbildning för demokratiskt medborgarskap finansieras av Svenska institutet och löper under 2025–2026. Det började som ett pilotprojekt inom det europeiska samarbetet EUniWell, där Linnéuniversitetet och Taras Shevchenko är två av elva medlemsuniversitet. Nu hoppas forskarna på en fortsättning.

– Vi vill utvidga det här projektet för att på en mycket bredare front nå även studenter och det ukrainska samhället. Kanske även utveckla en teknisk plattform för utbildningen, säger Daniel.

För hans egen del är det bara en sak som skaver.

– Jag har faktiskt aldrig varit i Ukraina. Och det känns jättejobbigt. Men det står högst upp på min jobblista att åka dit!