Kristoffer Holt
Professor i medie- och kommunikationsvetenskap
Kristoffer Holt disputerade 2008 med en avhandling om Ivar Harrie, som var chefredaktör på Expressen när den startade 1944. Hans forskning har fokus på hur medierna fungerar som en plattform för det demokratiska samtalet. Kristoffer är forskningsledare vid institutionen för medier och journalistik samt ledare för den tvärvetenskapliga miljön En Ifrågasatt demokrati.
BEVILJADE MEDEL SEDAN 2021
2,6 miljoner kronor
Finansiärer: Stiftelsen Barometern, Jane och Dan Olssons stiftelse för vetenskapliga ändamål
Demokratin är trots allt det minst dåliga styrelseskicket. Den kan leverera ett samhälle där rättsstaten fungerar, där ekonomin och den fria marknaden kan samexistera, där yttrandefriheten bevaras och där det finns ytor för riktiga diskussioner kring viktiga saker, resonerar Kristoffer Holt som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Men trots dess fördelar ifrågasätts det demokratiska styrelseskicket alltmer världen över. Och visst har det även nackdelar.
– Demokratins akilleshäl är ju risken att man fastnar i tjafs och långbänkar. En stark ledare kan lova handlingskraft, stärkt självkänsla och enkla svar på komplicerade frågor. Jag tror man underskattar hur attraktivt det är för stora grupper.
Populistiska röster är ett symptom på något
Många av de starka ledarna har sin grund i populism, ett förenklat synsätt på politik där samhället delas upp i en ”elit” som skor sig och ”folket” som förs bakom ljuset. Men den enkla förklaringen att populistiska politiker lurar människor att ”tycka fel” köper inte Kristoffer.
Han menar att framväxten av populistiska röster snarare är ett symptom än en orsak. Det finns missnöje, saker upplevs som stötande av människor som kanske inte tjänar så mycket, som bor i småstäder, som känner sig bortglömda av politiker, något dessa ledare sett och utnyttjat.
– Många forskar om hur den populistiska retoriken sprids, men vi måste även ställa ärliga och obekväma frågor som kan skava: Vad är grunden? Varför upplever människor det så här? Det finns ju en anledning till att det finns en marknad för den typen av budskap.
Yngre är inte okritiska
I väst är det särskilt unga män som inte tycker det är självklart att demokrati är det bästa. Och inte blir man mindre orolig av att yngre blint verkar svälja allt de ser och läser. Eller? Kristoffers forskning i projektet Unga medborgare och nyhetskvalitet visar dessbättre på motsatsen.
Unga svenskar är individer som tänker olika, men när de talar om kvalitet i nyheter är de samstämmiga i att det viktigaste är relevans. Dels på en allmän nivå, att det måste vara något som de anser angår många och är viktigt för samhället, dels specifikt för individen. Fördomen att unga människor är helt okritiska kom på skam.
– Ungdomar har ett ganska avancerat resonemang kring detta. Många har egna utarbetade strategier. När de ser något i sociala medier som verkar skumt kollar de det i en annan kanal. Man märker att de har fått med sig källkritik från skolan och att det har gett effekt.
Ska vi ens låta människor rösta?
Att kunna granska och värdera är betydelsefullt, inte minst med tanke på utvecklingen inom artificiell intelligens. Deepfakes – förfalskade filmer, bilder och ljud – blir alltmer avancerade vilket ökar risken för desinformation och påverkan. Men AI rymmer även en filosofisk komponent. Frågan är logisk och ofrånkomlig: Ska vi verkligen låta människor fatta beslut och rösta, när vi vet att de så lätt påverkas av sina känslor? När vi i stället kan programmera en AI enligt hundra procent demokratiska, etiska och moraliska principer så att beslut alltid blir korrekta?
– Rätten till demokrati och medbestämmande bygger på att människan anses vara kompetent att fatta riktiga beslut. Tror man inte på det, finns det ingen anledning att vi människor ska kunna rösta och säga till om saker och ting. Men vad händer med medborgaren då?
Ta inte demokratin för given
En ifrågasatt demokrati
Den miljö vid Linnéuniversitetet som arbetar med att möta de samhälls- utmaningar demokratin står inför har fått namnet En ifrågasatt demokrati. Här samlas framstående och nytänkande forskning, utbildning och samverkan, med målet att interagera med samhället och bidra med betydelsefull kunskap inom området.
Kristoffer, som leder arbetet, beskriver den som bredare och med ett tydligt tvär- vetenskapligt tänk jämfört med klassiska forskarmiljöer. Här samarbetar forskare och lärare från ämnen som rättsvetenskap, ekonomi, statsvetenskap, utbildningsvetenskap, samt medie- och kommunikationsvetenskap.
– När vi jobbar ihop kan vi skapa synergier och tänka nytt. Vi ser mycket längre än om vi bara sitter isolerade och tittar på TikTok, eller på styrelseskicket demokrati och vad som händer i riksdagen, eller på folks ekonomiska förutsättningar som ju är extremt viktiga för att demokratin alls ska kunna fungera. Vi måste ha med den här stora paletten av ämnen för att kunna ta oss an frågor om demokratins framtid.
Den största utmaningen för en hotad demokrati tror Kristoffer är att få oss medborgare att inte ta den för given. Demokrati kräver engagemang och han ser oroande tendenser. Det är exempelvis svårt att hitta folk som vill engagera sig i partierna.
– Vi ser även en ökad fragmentisering. Inom till exempel stora invandrargrupper tar många inte alls del av den offentliga debatten i Sverige, utan de ingår i ett annat medieekosystem. Det kan på sikt skapa en problematisk splittring mellan olika grupper.
För medierna spelar en central roll i dagens demokratiska samhälle.
– Vill någon ta över ett demokratiskt samhälle för att styra det enväldigt, måste man först ta över medierna för att själv kunna kontrollera vad som berättas där. Medier med tillräcklig räckvidd är nämligen det enda tekniskt möjliga sättet att ha ett offentligt samtal i dagens samhälle. Därmed är de en förutsättning för att vi ska kunna ha demokrati i vår tid.
Kristoffer ser trots allt hoppfullt på demokratins framtid i Sverige. Svenskarnas förtroende för medierna ligger i världstopp och det bygger på en lång tradition av pressfrihet, offentlig debatt och förankring av viktiga frågor hos folket.
– Det finns en förmåga att tänka självständigt, ifrågasätta konstigheter och orientera sig utifrån sunt förnuft hos människan som vi någonstans måste lita på om vi ska tro på demokratin i framtiden. Den dimensionen tycker jag kommer bort lite.