Har du inte läsförståelsen är det lätt att hamna utanför

I december 2023 tillsatte regeringen en läroplansutredning. Specificerat i uppdraget står att läsning och läsförståelse bör få en starkare roll i skolan.

Linda Fälth är med i expertgruppen som stödjer utredningen. För henne ligger fokus på innehållet i den tidiga läsinlärningen, vilken hon tycker nästan drunknar i allt annat som ämnet svenska innehåller i dag. Hennes önskan, även om hon medger att det är en utopi, är att den tidiga läsinlärningen får en egen kursplan.

– Vi måste föra upp vikten av läsinlärning, säger Linda, och den måste vara evidensbaserad, alltså grundad i forskning. Det finns mycket starkt vetenskapligt stöd gällande phonics-metoden, att systematiskt arbeta med bokstäver, ljud och deras sammankoppling. Vi vet att den fungerar, men den är knappt nämnd i dagens kursplan.

En grundförutsättning för mycket i livet

Den allmänna diskussionen om läskunskaper förs ofta i samband med den om skolresultat, men enligt Linda handlar läsförståelsen om så mycket mer än så. En god läsförståelse är en grundförutsättning för många saker i livet och bristande kunskaper är en samhällsutmaning att ta på allvar.

– Läsförmågan är jätteviktig för att kunna bli en aktiv samhällsmedborgare. Det kan handla om att gå till banken, jobbet och Försäkringskassan, att läsa papper man får hemskickade eller att kommunicera med vänner och bekanta. Har du inte läsförståelsen är det dessutom lätt att bli stämplad som både lat och oengagerad, och då är det lätt att hamna utanför.

Internationellt jämförs kunskapen mellan skolelever via undersökningarna PISA och PIRLS. De senaste åren har svenska elevers sjunkande resultat skapat stor uppståndelse i media, men för Linda och hennes forskarkollegor kom detta inte som en överraskning.

– Det är samma som vi ser i våra tester. Var femte elev i tvåan har inte kommit i gång med sin läsning än, och det måste vi ta på allvar.

Skapa tydligare mål

Hösten 2023 släppte Linda och Anna Eva Hallin, biträdande lektor och forskare vid enheten för logopedi vid Karolinska Institutet, tillsammans med Svenskt Näringsliv rapporten Så löser vi läskrisen på lågstadiet. Första punkten på deras åtgärdslista är att skapa tydligare mål från Skolverket i kursplanen för årskurs 1–3.

– Vi måste bli tydligare i vad eleverna ska uppnå, det ska inte vara upp till läraren att tolka. Vi måste också ha ett hanterbart ramverk för att kartlägga och därmed noga följa elevers läsutveckling. Lärarnas tid ska gå till undervisning, inte till att testa elever överdrivet mycket.

Och är det någonting Linda önskar förmedla i den kommande läroplansutredningen så är det just vikten av att ta reda på var det brister.

– Regeringens uppdrag till Skolverket måste grunda sig i ett kartläggningsmaterial baserat på forskning, som mäter de delar vi vet spelar roll för läskunskaperna. Redan i förskoleklass bör till exempel bokstavskännedom och fonologisk medvetenhet kartläggas. De är jätteviktiga för att kunna avkoda och skapa läsförståelse.

Kartläggning med LegiLexi

Ett verktyg för att kartlägga läsförmåga tillhandahålls via LegiLexi, en stiftelse grundad av EF Educations grundare Bertil Hult tillsammans med Martin Ingvar, professor vid Karolinska Institutet. Bertil Hult, som själv har dyslexi och ett stort engagemang för utbildningsfrågor, finansierar stiftelsen med visionen att alla barn ska lära sig läsa ordentligt i skolan.

Via LegiLexi erbjuds tester för att kartlägga och följa elevers läsinlärning över tid. Testerna är utvecklade i nära samarbete med forskningen och finns fritt att tillgå för alla Sveriges lärare. Linda har varit en del av projektet sedan starten 2014.

– Jag tror verkligen att LegiLexi kan vara med och göra skillnad. Det är kvalitetssäkrat och kostar varken skolan eller den enskilda läraren någonting att använda. Jag skulle önska att Skolverket ville kroka arm med LegiLexi och ta del av verktyget.

Utvecklingen går åt fel håll

Förra året testades 185 000 elever i årskurs 1–3 via LegiLexi och resultaten talar sitt tydliga språk: Över 20 procent av eleverna har bristande förmåga inom en eller flera grundläggande läsfärdigheter. Men trots denna vetskap fortsätter utvecklingen att gå åt fel håll. Om orsaken till detta kan Linda än så länge bara spekulera.

– Framför allt funderar jag över om det finns rätt förutsättningar ute i verksamheterna. Har lärarna organisatoriska förutsättningar att möta alla elever, att jobba i mindre grupper eller kanske till och med ha en-till-en-undervisning? En annan viktig del är lärarnas kunskaper i läs- och skrivinlärning. Där har vi på lärarutbildningarna ett stort ansvar.

– Läsning är ingenting som bara kommer till en, fortsätter Linda. Det krävs träning och här finns ingen quick fix. För att utveckla läsförmågan måste det finnas tid till både egen läsning och högläsning. Och det ligger inte bara på skolan, vi vuxna måste också ta oss i kragen och vara läsande förebilder för våra barn.