På Hanna Palmérs kontor sitter teckningar som hennes barn har gjort, prydda av siffror. Inte oväntat då Hanna drivs av att alla barn ska få en så bra undervisning i matematik som möjligt.
– Det har alla rätt till, oavsett vad ens föräldrar jobbar med eller vilken skola man går på. Min forskning kan då bidra till den undervisning som barnen möter.
Skapa bra förutsättningar för lärande
Hanna är professor i matematikdidaktik och även vicerektor för lärarutbildningarna vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar om hur barn i förskola och förskoleklass lär sig matematik genom att lösa problem, samt hur små barns talförståelse utvecklas och kan stödjas.
– Vi har jobbat med 1–3-åringar i ett projekt kallat Dutta. Hur går det till när de upptäcker tal och antal? Det finns många studier som visar hur långt en treåring kan räkna, men hur gick man från att inte kunna räkna till att kunna? Och vad kan vi göra redan i de åldrarna för att ge alla barn de bästa förutsättningarna?
Hanna Palmér
Professor i matematikdidaktik, vicerektor för lärarutbildningarna
Hanna Palmér forskar om yngre barns (0–12 år) lärande i matematik, samt lärares professionella utveckling med fokus på matematikundervisning. Hon är ledamot i Skolverkets vetenskapliga råd.
BEVILJADE MEDEL SEDAN 2020
12,3 miljoner kronor
Finansiärer: Vetenskapsrådet, Skolforskningsinstitutet
I Dutta observerade Hanna och hennes kollegor vad barnen tyckte var roligt i förskolan. Till dessa aktiviteter adderade de moment där barnen gavs möjlighet att upptäcka tal och antal i sina lekar.
– Sedan kunde vi jämföra kunskaperna mellan barn som var med i projektet och barn som inte var det. Vi såg att aktiviteterna gav jättebra resultat både kvalitativt och kvantitativt.
Hannas senaste studie heter Sumi och handlar om att implementera kunskaperna från Dutta.
– Hur paketerar vi Dutta-undervisningen så att andra förskolor kan ta del av den, tillräckligt bra för att barnen där också ska få de här fördelarna? Forskning har visat att det är jättesvårt att implementera undervisning utan att jobba nära barnen och pedagogerna, men vi forskare skulle hinna bli tusen år gamla innan vi ens implementerat pedagogiken i Småland.
Inte förskollärarna utan materialet
Därför arbetar Hanna och kollegorna i Sumi med ett slags fortbildningsmaterial. De utvärderar, korrigerar och anpassar materialet så att det bättre passar verksamheten, och utvärderar igen. När det inte fungerar är det inte förskollärarna man ska ändra på utan materialet, säger hon.
– Senast var det alla förskolor i en hel kommun. Resultatet visar att om man använder vårt material så som vi önskar, blir undervisningen tillräckligt mycket Dutta och barnen får ökade möjligheter att lära matematik.
”Sveriges bästa lärarutbildning”
De senaste sju åren har Universitetskanslersämbetet (UKÄ) granskat lärarutbildningarna vid Sveriges lärosäten. Linnéuniversitetet har klarat sig mycket bra.
– Jag blev nyfiken och räknade på hur vi faller ut jämfört med andra lärosäten och såg då att vi hade näst bäst resultat. Men eftersom jag gillar siffror kunde jag inte låta bli att vrida och vända på olika parametrar och gräva lite djupare. Vi har en väldigt omfattande lärarutbildning med examensrättigheter i 20 ämnen. Vi har yrkeslärare, förskollärare, grundlärare F–3 och 4–6, fritids samt ämneslärare. Så tittar man på vår bredd kontra kvalitet blir vi Sveriges bästa lärarutbildning, säger Hanna.
Unik verksamhetsnära profil
Särskilt vad gäller lärare mot lägre åldrar flyttar studenter inte så långt för studier eftersom utbildningen finns på många orter. Därför blir Linnéuniversitetet viktigt för försörjningen av lärare i regionen.
– Något vi är ensamma om är vår verksamhetsnära profil som gäller även våra teoretiska kurser. I grundlärarutbildningen, till exempel, är du två dagar varannan vecka på din plats för verksamhetsförlagd utbildning. Vi vill skapa en tätare koppling mellan teori och praktik men också motverka den så kallade praktikchock som kan uppstå när studenterna ska ut i yrkeslivet.
Något annat som är unikt är att lärarutbildningens organisation består av utbildning, forskning och samverkan. Här finns forskningsmedel knutna direkt till lärarutbildningen och nätverk där universitetets lärare kontinuerligt samverkar med undervisande personal på skolor och förskolor.
Skolverkets vetenskapliga råd
Skolverket har ett nyinrättat vetenskapligt råd bestående av tio ledamöter som ska ge vägledning om utbildning inom skolväsendet, samt hjälpa Skolverket i dess regeringsuppdrag. Hanna är en av ledamöterna.
– Det känns verkligen som ett hedersuppdrag. Jag blev också entusiastisk när jag såg sammansättningen. Här finns en stor bredd, allt från nationalekonomi till specialpedagogik och praktiknära forskning.
Jag vill att alla barn ska få den bästa undervisningen.
Både skola och universitetsundervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverkets vetenskapliga råd ska hjälpa myndigheten så att beslut och riktlinjer uppfyller detta på bästa sätt.
– Tanken är att vi i rådet ska komma in tidigt i processerna för att vara rådgivande och vägledande i Skolverkets arbete med att få en tydligare förankring i vetenskapen. Tillsammans kan vi styra arbetet i rätt riktning!
Låt barnen komma till universiteten
Hanna tycker att barn borde besöka ett universitet, för att skapa intresse men även visa att det inte är något att vara rädd för. Och fördomarna kan vara många.
– En gång skulle jag berätta vad en forskare gör i en förskoleklass. Läraren hade berättat att det ska komma en forskare från Linnéuniversitetet på besök. Barnen sitter i en ring och jag ser att en pojke skruvar lite på sig och liksom buffar på sin lärare. Han är inte riktigt nöjd.
– Till slut hör jag läraren säga ”Jo, det är hon. Hon är forskaren.” ”Du ser inte ut som jag hade tänkt mig”, säger pojken besviket till mig. Han tänkte nog att det skulle komma någon i labbrock med provrör och mikroskop eller andra spännande grejer, men det kom bara en vanlig tant.