Peter Lindström
Professor i kriminologi
Peter Lindström är prefekt vid institutionen för kriminologi och polisiärt arbete. Han är kriminolog i botten och har tidigare varit verksam som ämnessakkunnig vid Justitiedepartementet och enhetschef på Brottsförebyggande rådet (Brå).
Beviljade medel sedan 2020
803 000 kronor Finansiärer: Polismyndigheten, Polismyndigheten i Stockholms län
Medan våldsbrott skapar stora rubriker pågår det samtidigt en annan typ av brottslighet, ofta i det fördolda. De så kallade välfärdsbrotten, där offentliga medel missbrukas, är enligt Peter Lindström ytterligare ett problem som riskerar att påverka förtroendet för våra gemensamma trygghetssystem.
”Den synliga brottsligheten, där unga killar går runt och skjuter med automatvapen, får med all rätt mycket uppmärksamhet. Men vi har också en dold brottslighet som hotar våra välfärdssystem och som är minst lika allvarlig.”
– Brottsligheten är ett reellt problem, men brottslighet kan vara allt från våld i nära relationer till att folk utsätts för fara i arbetslivet eller snatterier i mataffären. Den synliga brottsligheten, där unga killar går runt och skjuter med automatvapen, får med all rätt mycket uppmärksamhet. Men vi har också en dold brottslighet som hotar våra välfärdssystem och som är minst lika allvarlig.
Peter är noga med att påpeka att kriminalitet inte enbart är en fråga för polisen. Brott drabbar hela samhället och är en utmaning vars lösning både forskning och utbildning kan vara med och bidra till.
– Det behövs en verksamhetsnära forskning som även kan kopplas till utbildningen. Jag skulle dessutom gärna se att forskning och utbildning sker i samverkan med professionerna. Då menar jag inte bara polisen, utan också våra länsstyrelser och kommuner som inte bara har hela spannet från förskola till åldringsvård utan faktiskt också ett brottsförebyggande uppdrag. På Linnéuniversitetet finns Centrum för polisforskning och utveckling (CPU), en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med fokus på samverkan, brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder.
– Polisiärt arbete är tvärvetenskapligt. Det handlar om allt från polisens arbetsmiljö till konkreta brottsförebyggande metoder, då behöver vi ha olika ingångar, säger Peter Lindström och fortsätter:
– Vi har haft förmånen att kunna rekrytera fem doktorander inom statsvetenskap, sociologi och idrottsvetenskap. Ambitionen är att på sikt kunna använda hela universitetets kompetens.
Unik bredd skapar framtida möjligheter
Från politiskt håll hörs i dag flera röster om Linnéuniversitetets roll inom det rättsvetenskapliga området. Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M), är en av de som lyft frågan. Han föreslår i en motion till riksdagen att Brottsförebyggande rådet (Brå) utvecklas till ett forskningsinstitut, och ser Linnéuniversitetet som en självklar placering.
”Linnéuniversitetet är unikt i bemärkelsenatt de bedriver forskning inom såväl polisiärt arbete som kriminologi och ekonomi.”
– I dag är utvärderingen av förebyggande insatser och polisiärt arbete eftersatt. Polisen lägger bara en bråkdel av sina resurser på forskning och utveckling. Därför tycker jag att vi behöver uppgradera arbetet med evidenssäkring och utvärdering av såväl polisens metoder som våra förebyggande insatser, säger han och fortsätter:
– Linnéuniversitetet är unikt i bemärkelsen att de bedriver forskning inom såväl polisiärt arbete som kriminologi och ekonomi. Man har dessutom lärar- och socionomutbildning som omfattar mycket av det förebyggande arbetet. Ovanpå det har de nyligen fått ett rejält forskningsanslag för att jobba i gränslandet kriminologi/ekonomi. Jag ser goda förutsättningar för Linnéuniversitetet att bli ledande inom detta område.
Under 2024 sker den första antagningen till Linnéuniversitetets kandidatprogram i rättsvetenskap. Johan Persson är kommunalråd (S) i Kalmar kommun och en av de som varit drivande i den strategiska satsningen.
– Linnéuniversitetet behövde ytterligare ett ben att stå på, då kändes juridiken som ett naturligt val och ett bra komplement till universitetets övriga verksamhet. Behovet av juridisk kompetens finns oavsett om man befinner sig i näringslivet, kommunal eller statlig sektor. Ser vi till behovet lokalt så vet vi också att kriminalvården ska utöka, att tingsrätten precis byggt ut och att polisen växer. En juridisk utbildning blir ett bra stöd för hela rättskedjan.
Etablering av nytt forskningscenter
År 2023 fick Linnéuniversitetet i samarbete med Stockholms universitet ett anslag på 17,7 miljoner kronor till ett nytt forskningscenter, Svenska kriminalpolitiska laboratoriet. Centret finansieras av Vetenskapsrådet och ska undersöka effekten av olika reformer inom kriminalpolitiken.
Peter Lindström håller med om behovet av utvärdering av både reformer och polisiära insatser.
– På universitetet är vi skolade i vetenskapliga metoder och vet hur man mäter om någonting fungerar, det ska inte verksamheterna själva jobba med. Men det handlar inte om att vi ska bedriva utredningar från läktaren och peka ut fel. Detta är ett samarbete mellan polisen, universitetet och övriga rättsväsendet, och något vi ska göra tillsammans, säger Peter Lindström.
Det handlar inte om att vi ska bedriva utredningar från läktaren och peka ut fel. Detta är ett samarbete mellan polisen, universitetet och övriga rättsväsendet, och något vi ska göra tillsammans.
