Endotelcellerna är de enda celler som kan vara i kontakt med blodet utan att kroppen reagerar.
–Blodet förmåga att försvara kroppen är vilande i cirkulationen i kroppens blodkärl men är redo att reagera vid fara. Så fort blodet kommer i kontakt med något främmande, allt ifrån nålen vid en provtagning, till slangar som används vid operation och dialys, startar en inflammationsreaktion, säger Linnea Andersson.
Inflammationen startas av kroppens medfödda immunförsvar och som en följd startar också kroppens system för att stoppa blödning genom att bilda proppar, koagulationen. Reaktionerna fyller en viktig funktion i många situationer människokroppen utsätts för.
Trombocyterna tappar viktiga funktioner vid stress
Trombocyterna, kanske mest kända för att stoppa blödningar, har flera roller att spela och är också en viktig del i inflammationsreaktionen. De kan både skapa och motverka inflammation och är kopplade till sårläkning.
– Tittar man på trombocyterna väldigt förstorat ser de lite som en bläckfisk, med långa armar som täcker igen skador och hål som bildats i ett blodkärl.
Linnea Andersson är biomedcinsk analytiker, som innan hon började forska har arbetat på flera labb samt på blodcentralen i Kalmar. Blodcentralen i Region Kalmar län är också samarbetspartner i hennes doktorandprojekt.
– I min forskning vill jag ta reda på mer om trombocyternas egenskaper, både i dess naturliga miljö i kroppen och när de lagras i en onaturlig i väntan på att ges till en patient. Förstår man det kan man få förståelse för vad trombocyterna behöver för att inte tappa i kvalitet över tid och det hade varit fantastiskt. Det skulle dessutom ge oss ny kunskap om blodet och trombocyternas egenskaper i inflammationsreaktionen, säger Linnea Andersson.
Studerar inflammationsreaktioner i experiment
I sina experiment stressar Linnea endotelcellerna, som under stress har visat sig tappa skyddande molekyler och därmed bli sämre på att dämpa inflammation. Linnea undersöker också hur bra trombocyterna är på att skapa och motverka inflammationer i donerade trombocyter. Idag måste trombocyter användas inom sju dygn i Sverige efter att de kommer från en blodgivare.
– Vi har kunnat visa att kvaliteten går ner varje dag efter att trombocyterna donerats, där vissa egenskaper hos trombocyterna blir sämre. Det är inte optimalt för de patienter som ges blodet, det ska hålla hög kvalitet och ge bästa möjliga effekt.
Vill förstå hur kvaliteten på blodet kan bibehållas
Linnea undersöker nu hur trombocyternas egenskaper kan bibehållas, till exempel genom att utsätta dem för ljus.
– Vi belyser dem med olika våglängder för att se vad som händer med trombocyternas egenskaper. Vi vet att ljus kan förändra trombocyterna, men inte exakt hur, så det är spännande att analysera resultaten framöver, säger Linnéa Andersson.
Fakta om blod
Blod består av röda blodkroppar (erytrocyter) som transporterar syre runt i kroppen. Vita blodkroppar (leukocyter) som är en del av immunförsvaret och trombocyter som stoppar blödningar och är en del av immunförsvaret. Dessutom plasma som består av salter och vatten.
Blod är en färskvara och delas efter blodgivning upp i de olika delarna. Erytrocyter kan lagras i högst sex veckor i kylskåp. Plasma som kan förvaras två år i frys och trombocyter som kan förvaras sju dagar i rumstemperatur. Blodet som kommer från blodgivare ges till patienter med kroniska sjukdomar och cancer, eller används vid operationer, olyckor och förlossningar.