Så kan mobila teknologier användas för att hindra smittspridning

AUGUSTI 2023 | Covid-19-pandemin har gett upphov till nya tekniska lösningar för smittspårning och fysisk distansering. My Villius Zetterholm, doktorand i informatik med fokus på e-hälsa, forskar om nya sätt att motverka smittspridning med teknikens hjälp.
– Det finns mycket att lära sig från coronapandemin och vi behöver ha kunskap om när och hur vi kan använda olika tekniska verktyg för att vara bättre förberedda i framtiden, säger hon.

My Villius Zetterholms forskning undersöker användning och design av olika typer av preventiva system som mäter distans mellan individer. En sådan lösning är mobilapplikationer för kontaktspårning, som informerar användarna ifall de har befunnit sig i närheten av en smittad person. En annan teknik är så kallade distanstaggar, små apparater som ger ifrån sig ett ljud när två personer kommer för nära varandra.

– Globalt sett har fokus varit på appar för kontaktspårning. Men distansbaserad teknik kan användas på flera sätt om vi tänker utanför ramarna, vilket jag försöker belysa i min forskning, berättar My.

Appar för kontaktspårning: populär teknik med flera frågetecken

Under coronapandemin har olika system för kontaktspårning varit föremål för en snabb utveckling. Manuell kontaktspårning är en traditionell metod för att bryta smittkedjor. Det involverar oftast att en vårdanställd samlar in information och kontaktar exponerade individer. Men detta är resurskrävande, tar tid och är beroende av att individer kommer ihåg vilka de träffat.

Appar för kontaktspårning har utvecklats för att helt eller delvis automatisera denna process. Apparna mäter avstånd mellan individer och användaren kan - om alla delar i systemet fungerar - få en notis om att den har varit i närheten av en smittad person. Eftersom de flesta har tillgång till en smartphone är ett sådant system möjligt att skala upp på samhällsnivå. Sverige har inte rekommenderat tekniken, men den har införts i flera nordiska länder.

– Kontaktspårning med hjälp av mobiltelefoner har använts i stora delar av världen men vi vet fortfarande inte om det är en effektiv metod, eftersom studier pekar åt olika håll. Det finns många utmaningar kopplade till apparna: virusets egenskaper, teknikens träffsäkerhet, användarnas inställning och tillgång till testning i ett land är blott några exempel.

Kan generera känslig information

Det finns anledning att förhålla sig kritiskt till appar för kontaktspårning, menar My. En del kan generera känslig information om användarna, var de befinner sig eller vilka de träffar. Men vem som kontrollerar informationen, vilket skydd användaren har och graden av frivillighet varierar i olika delar av världen.

Hon betonar också vikten av att vara medveten om kontaktspårningsapparnas möjligheter och begränsningar. Apparna erbjuder en möjlighet att bli informerad och begränsa vidare spridning. Men de skyddar inte användaren mot att själv bli smittad.

– Bristande kunskap om tekniken kan ge en falsk känsla av trygghet, vilket kan vara allvarligt i en pandemi.

Distanstaggar: för en begränsad plats och tid

En annan teknologi som My Villius Zetterholm undersöker är bärbara distansvarningssystem, ibland benämnda distanstaggar. De är mindre enheter som exempelvis kan hängas runt halsen. När två personer kommer för nära varandra börjar enheterna tjuta, ungefär som parkeringssensorn i en bil.

– Det här är en teknologi som kan vara användbar på en avgränsad plats, exempelvis på en arbetsplats eller ett evenemang. Till skillnad från kontaktspårning så ger distanstaggarna en direkt varning för att användaren ska kunna agera omedelbart och undvika exponering.

Positiva resultat

My har undersökt hur distanstaggar fungerade vid en större SVT-produktion där hundratals individer rörde sig på samma plats under ett antal veckor. De använde distanstaggar som en del i en större strategi för att hindra smittspridning.

– Resultatet från studien bearbetas just nu men det ser positivt ut. De ansvariga för tv-produktionen menar att distanstaggarna gjorde det möjligt att genomföra projektet och samla många individer på samma plats under en tid när vi ännu inte hade tillgång till vaccin.

– De flesta av användarna är positiva och stödjer insatsen. Men många tycker också att ljudet har varit irriterande, speciellt i början. Samtidigt upplever användarna att en gäll ljudsignal är viktig för att man ska reagera. Här finns en del intressanta lärdomar att dra om hur preventiva system kan designas, säger My Villius Zetterholm.