Kristofer Årestedt
Professor i vårdvetenskap
Kristofer Årestedt är sjuksköterska i grunden med specialist sjuksköterske utbildning inom intensivvård. Hans forskning handlar bland annat om vård vid
hjärt och kärlsjukdomar, vård i livets slutskede och metodutveckling.
Beviljade medel sedan 2014
1,8 miljoner kronor Finansiärer: Cancerfonden, Forskningsrådet i Sydöstra Sverige, Riksförbundet HjärtLung
Varje år drabbas runt 10 000 personer i Sverige av hjärtstopp och tusentals dör. Att få ett plötsligt hjärtstopp är en traumatisk händelse och tiden efter kan vara svår, både för den som överlever och för närstående, men få erbjuds stödinsatser av vården.
– Om en närstående har dött av hjärtstopp har du en sorg att bearbeta. Om personen överlever men kanske drabbas av följdverkningar som koncentrationssvårigheter eller humörsvängningar, behöver du som närstående hantera det. För både patienter och anhöriga handlar det dessutom om att bearbeta ett trauma och många bär på en rädsla för att det ska hända igen, säger Kristofer Årestedt.
Anhörigperspektivet är viktigt för oss. Inom sjukvården ser vi att det saknas ett strukturerat stöd till anhöriga, trots att konsekvenserna för dem ofta blir stora.
Han är sjuksköterska från början och har disputerat i vårdvetenskap med en avhandling om livskvalitet hos äldre personer med hjärtsvikt. Efter disputationen har han fortsatt att fördjupa sig i hjärtsjukdom, alltid med koppling till människors livskvalitet, livssituation och välbefinnande. År 2016 blev han professor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet och senare forskningsledare för gruppen iCARE, The innovative Cardiac Arrest REsearch group. iCARE undersöker hur vården skulle kunna förbättra omhändertagandet av de som drabbas av hjärtstopp, deras närstående och efterlevande.
– När vi satte ihop gruppen sa vi att vi ville ha relevant, kliniknära forskning av hög kvalitet och att den gärna fick vara innovativ. Anhörigperspektivet är viktigt för oss. Inom sjukvården ser vi att det saknas ett strukturerat stöd till anhöriga, trots att konsekvenserna för dem ofta blir stora, säger Kristofer.
Överlevarnas livskvalitet i fokus
Forskargruppen är tvärvetenskaplig och täcker hela kedjan som räddar liv, från förebyggande åtgärder och tidigt larm till uppföljning och rehabilitering.
– Vi har även ett nära samarbete med olika kliniker och regioner, ett omfattande nationellt nätverk och stark koppling till Svenska rådet för hjärt-lungräddning, HLR-rådet. Det gör också att vår forskning bidrar till lokala och nationella riktlinjer kring eftervården av patienter med hjärtstopp.
Kristofer säger att det finns många framgångsrika forskargrupper som studerar hjärtstopp med fokus på överlevnad, i till exempel Lund, Stockholm, Göteborg och Uppsala.
– Det som kännetecknar oss är ett starkt fokus på eftervård, överlevarnas livskvalitet och etiska frågeställningar, exempelvis om det är självklart att man alltid ska göra hjärt och lungräddning, säger han och fortsätter:
– När vi räddar ett liv är det viktigt att veta vad för sorts liv vi räddar personen till. Därför vill vi kunna mäta livskvalitet och välbefinnande. Forskningen inom hjärtstopp har av naturliga skäl varit väldigt fokuserad på överlevnad, men det finns inte så mycket kunskap om vad som händer efteråt.
Vill mäta patientens egen upplevelse
För att fullt ut kunna förstå en människas mående och möta de behov som finns, behöver vi veta hur individen själv uppfattar situationen. Kristofer och hans forskarkollegor använder olika typer av skattningsskalor för att fånga människors upplevelser och erfarenheter.
– Inom vårdvetenskapen använder vi metoder för att undersöka den mer subjektiva upplevelsen. Vi gör till exempel datainsamling genom enkäter och djupintervjuer. Mitt expertområde är psykometri, vilket handlar om att utveckla, översätta och utvärdera den här typen av instrument för patientrapporterade mått och se hur de kan bli så tillförlitliga som möjligt, säger han.
Kristofer sätter ett stort likhetstecken mellan omvårdnad och vårdvetenskap och menar att det som är kärnan för de båda är just människors subjektiva uppfattning av sin situation.
– På så sätt kompletterar vårdvetenskapen det medicinska perspektivet väldigt bra, säger han.
iCARE
Forskargruppen består av totalt 24 forskare från Linköpings universitet, Region Kalmar, Region Östergötland och Linnéuniversitetet.
Forskningen är tvärvetenskaplig och utgår från hjärtstoppsöverlevares, närståendes, efterlevandes och vårdens behov. Den täcker hela kedjan som räddar liv (förebyggande åtgärder och tidigt larm, tidigt genomförande av hjärtlungräddning, defibrillering och eftervård) och har influerat såväl lokala som nationella riktlinjer och vårdprogram. Forskningen bedrivs i nära samarbete med Svenska Hjärtlungräddningsregistret, Svenska rådet för hjärtlungräddning samt Riksförbundet HjärtLung.