Coronaviruset – experter med många olika perspektiv
Linnéuniversitetet har sammanställt en kontaktlista med forskare som från olika perspektiv kan kommentera utbrottet av det nya coronaviruset och covid-19. Listan kommer att fyllas på med fler experter och områden löpande.
Observera att forskarna på listan kanske inte är tillgängliga hela tiden. Om du inte kan nå den du vill på telefon så mejla istället.
Ekonomi
Ekonomiska konsekvenser av coronakrisen
Hubert Fromlets forskningsområde är internationell ekonomi, med fokus på Tyskland och de större asiatiska ekonomierna, som till exempel Kina och Indien. Han driver bland annat bloggen China Research, ett diskussionsforum om tillväxtmarknader, främst Kina, ur makro-, mikro-, institutionell- och företagsvinkel. De senaste inläggen på bloggen handlar om coronaviruset och dess inverkan på ekonomin, främst i Kina. Han är också senior advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren, där han regelbundet kommenterar coronavirusets påverkan på ekonomin.
Kontakt
Hubert Fromlet, affilierad professor i nationalekonomi, 070-768 49 92, hubert.fromlet@gmail.com
Effekterna på företagen kortsiktigt och långsiktigt är inte självklara men betydande. Omvärlden förändras snabbt, konkurrenssituationen ser snabbt väldigt annorlunda ut. Företag slås ut och tvingas till strategiska omprioriteringar. Organisation, styrning och ledning kommer säkert påverkas. Företag som lyckas överleva kan komma att stå relativt bättre rustade konkurrensmässigt efter krisen än före. Risk- och katastrofplanering kommer att bli viktigare. Strategier kring val av sälj- distributionskanaler, liksom risker och möjligheter med långa och utsträckta försörjingskedjor, kommer säkert att ifrågasättas och diskuteras i högre grad framöver.
Kontakt
Fredrik Karlsson, ekonomie doktor och lektor på ekonomihögskolan, 070-605 78 31, fredrik.karlsson@lnu.se
Lars Behrenz arbetar både som nationalekonom och som rektorsråd. I sin forskning fokuserar Lars på arbetsmarknadsekonomi. Han har bland annat studerat en stor rad olika typer av analyser av arbetsmarknadspolitik. Utvecklingen och effekterna på arbetsmarknaden beroende på olika typer av politikåtgärder samt olika typer av händelser i världen som tillexempel ekonomiska kriser, krig och pandemier.
Kontakt
Lars Behrenz, docent och rektorsråd, 0722-16 51 08, lars.behrenz@lnu.se
Hälso- och vårdvetenskap
Anhörigstöd i coronatider
Vad innebär Corona för anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till en förälder, partner, barn eller annan närstående? Vad händer om jag som anhörig får Corona? Hur kan jag stödja närstående som har Corona? Hur klarar barn som anhöriga sig? De är redan i en utsatt situation. Vad händer när skolor är stängda och personer i riskgruppen uppmanas stanna hemma?
Kontakt
Elizabeth Hanson, professor i vårdvetenskap, FoU-ledare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 070-361 48 46, elizabeth.hanson@lnu.se
Kontakt
Lennart Magnusson, docent och verksamhetschef vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 070-630 23 21, lennart.magnusson@lnu.se
Resilienta sjukvårdsystem, patientsäkerhet, äldres livskvalitet och eHälsa
Vilken resiliens, kunskap och vilka strategier har hälso- och sjukvårdssystemen för att hantera Covid-19 på ett patientsäkerhet sätt? Hur anpassar personalen sina resurser för att bibehålla vårdkvalitet och säkerhet, med fokus på äldre med komplexa vårdbehov och deras anhöriga i enskilda och särskilda boenden? Hur kan samordnad vård med eHälsa, hemmonitorering och vård på distans skalas upp, och med bibehållen säkerhet bidra till aktiv hantering av egenvård och trygghet för den äldre samt arbetstillfredsställelse för personalen?
Kontakt
Mirjam Ekstedt, professor i vårdvetenskap, 0480-44 63 99, mirjam.ekstedt@lnu.se
Vård på distans och risker med isolering
Cecilia Fagerströms forskning handlar bland annat om hur man kan förbättra livssituationen för äldre med komplexa hälsoproblem med hjälp av ehälsa och strukturerade vårdprocesser, särskilt utifrån personcentrerad vård och forskning om välbefinnande. Ökat värde av digitala kanaler och vård på distans inom hälso- och sjukvård och omsorg i samband med att fysiska möten begränsas i syfte att minska smittspridning. Risk för ökat stillasittande och sämre hälsa bland äldre i samband med isolering i syfte att minska smittspridning.
Kontakt
Cecilia Fagerström, professor i vårdvetenskap, 0470-76 78 86, cecilia.fagerstrom@lnu.se
Hur kan vi säkerställa en god palliativ vård till svårt sjuka och till döende smittade med covid-19?
Palliativ vård ges till personer med livshotande sjukdomar, oberoende av ålder, diagnos och vårdform. Fokus är på symtomlindring, livskvalitet, och att patienter och deras närstående får stöd och möjlighet till delaktighet. Kommer vi kunna säkerställa en god palliativ vård till alla de som kommer drabbas av coronaviruset och de som kommer att dö - detta med tanke på smittorisk, besöksförbud för närstående, resursbrist och så vidare?
Kontakt
Anna Sandgren, docent i vårdvetenskap, vetenskaplig ledare för Palliativt centrum för samskapad vård, 070–313 12 36, anna.sandgren@lnu.se
Konst och humaniora
Coronavirusets påverkan på svenska kulturlivet
Hur påverkas vår konsumtion av kultur av coronaviruset? Kommer vi t ex se fler digitala konserter och evenemang? Hur påverkas verksamheten för kulturens aktörer (t ex konstnärer, musiker, konstmuseer, gallerier). Hur ska de överleva?
Kontakt
Linda Fagerström, docent i konstvetenskap, 073-981 96 90, linda.fagerstrom@lnu.se
Språkets betydelse i myndigheters kriskommunikation
Vilken roll spelar språket i offentlig kommunikation mellan myndigheter och medborgare i kristider? Claes Ohlsson forskar om språkbruk i organisationer med särskilt intresse för hur myndigheter och företag kommunicerar.
Kontakt
Claes Ohlsson, docent i svenska språket, 0470-76 78 80, claes.ohlsson@lnu.se
Hur samhällsordningar ifrågasätts i pandemiberättelsen
Johan Höglund har skrivit mycket om pandemier och mikroorganismer i film och litteratur. Hans forskning undersöker hur rådande samhällsordningar ifrågasätts och kullkastas i pandemiberättelsen. Exempel på Johan Höglunds forskning: https://journals.openedition.org/transtexts/706.
Kontakt
Johan Höglund, professor i engelsk litteratur, 0730-36 09 59, johan.hoglund@lnu.se
Hur hanterar vi döden, och känslan av ett hot om massdöd?
Döden är en universell mänsklig erfarenhet som ofta skapar oro och en känsla av att tappa kontrollen. Detta är något människor inom olika kulturer hanterar med olika strategier. Liv Nilsson Stutz har bedrivit omfattande forskning om hur vi människor bemöter döden och hur våra strategier samspelar med kulturella och sociala värderingar. Hur vi som individer och samhällen bemöter döden, menar hon, säger mycket om hur vi ser på livet.
Kontakt
Liv Nilsson Stutz, lektor i arkeologi, 0709-69 10 88, liv.nilssonstutz@lnu.se
Epidemiska sjukdomars påverkan ur historiska perspektiv
Gunlög Fur forskar om nordamerikanska urfolk och deras möten med europeisk kolonial expansion från 1600-talet och till idag. Européerna förde med sig epidemiska sjukdomar som människor på den amerikanska dubbelkontinenten inte hade någon immunitet emot. Sjukdomarna bidrog till avfolkning av stora områden och innebar enorma påfrestningar på existerande samhällen och miljön. Den historiska forskningen visar hur människor tvingades att tänka om när det gällde allt från släktskap och försörjning till ledarskap och människolivets andliga dimensioner.
Kontakt
Gunlög Fur, professor i historia och dekan, 0470-70 84 99, gunlog.fur@lnu.se
Matematik
Matematiska modeller och hur man kan förstå smittspridning
Om de olika parametrarnas betydelse: kontakthastigheten, hur många blir smittade i en population av varje smittad, hur många får sjukdomen, betydelsen av olika typer av åtgärder, upphör smittspridningen, går detta över, betydelsen av strukturering av populationen i olika riskkategorier.
Kontakt
Torsten Lindström, professor i matematik, 0470-70 81 74, torsten.lindstrom@lnu.se
Pedagogik och digitalt lärande
Vad en eventuell stängning av skolan kan föra med sig
Vad händer med lärandet när allt blir distansundervisning? Vad händer med de elever som är i behov av särskilt stöd? Hur säkerställs elevers kunskaper via distansundervisning? Vad händer om grundskolan helt stänger ned?
Kontakt
Tobias Bromander, lektor och prefekt vid institutionen för pedagogik och lärande, 073-073 00 86, tobias.bromander@lnu.se
Pedagogik med inriktning digitala lärprocesser
Italo Masiello arbetar i ett forskningsprogram som syftar till att stödja lärande och undervisning som förmedlas av digital teknik. Intressanta områden som är kopplade till dess strategisk satsning är kunskapsskapande, sociala medier i utbildning, dataanalys i lärande, mobilt lärande och lärares digitala kompetenser. Med en forskningsbakgrund i medicinsk pedagogik använder Italo Masiello sina kunskaper i psykologi, neurovetenskap och datavetenskap för att förstå den potential som digital teknik kan tillföra till undervisning och lärande, beteende och kommunikation.
Kontakt
Italo Masiello, professor i pedagogik (arbetar från Stockholm), 0470-70 82 03, italo.masiello@lnu.se
Barns lärande i digitala världar
Marina Wernholm är doktorand och forskar inom området barns erfarenheter av deltagande och lärande i digital lek. Marina undervisar också i förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem, F-3 och 4-6, samt speciallärar- och specialpedagogprogrammet. Hon föreläser och har workshops om hur digitala verktyg och digitala lärresurser kan användas för att främja elevers kunskapsrepresentation samt deras utveckling av adekvat digital kompetens.
Kontakt
Marina Wernholm, doktorand i pedagogik, 072-594 95 01, marina.wernholm@lnu.se
Digitalt lärande
Tor Ahlbäck undervisar främst inom grundlärarprogrammet, dels inriktningen mot arbete i förskoleklass och åk 1-3, dels inriktning mot arbete i åk 4-6. Under 2018 lade Tor Ahlbäck fram avhandlingen "Digitala skrivtavlor - till vad, hur och varför? En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv". I avhandlingen diskuteras fyra slutsatser gällande förutsättningar för skolans digitalisering: Skapa en skolkultur där lärares undervisning är utgångspunkt för att digitalisera skolan. Ge lärare ett tydligt uppdrag att integrera digital teknik i undervisningen. Skapa en lokal IKT-strategi från klassrumsnivå till förvaltningsnivå. Utveckla IT-support som utgår från lärarnas behov.
Kontakt
Tor Ahlbäck, universitetslektor, 0470-70 82 60, tor.ahlback@lnu.se
Psykiatri
Ångestsjukdomar och trauma
Ina Marteinsdottir har varit verksam inom klinisk psykiatri under många år. Hon har forskat inom ångest och samband mellan trauma och psykiatriska tillstånd.
Kontakt
Ina Marteinsdottir, professor i psykiatri, 0480-44 63 62, ina.marteinsdottir@lnu.se
Samhällsvetenskap
Politiska konsekvenser av coronakrisen
Hur påverkar kriser partisympatier och förtroende för politiker? Magnus Hagevis forskning fokuserar på politiskt beteende, partier, parlament och religionssociologi med ett särskilt intresse för svensk politik och jämförande politik.
Kontakt
Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap, 0470-70 80 22, magnus.hagevi@lnu.se
Berättelser och desinformation om corona i forum online
Utifrån forskning om extrema onlineforum, kan Emma Ricknell kommentera desinformation och de olika pågående narrativ som existerar online om coronaviruset.
Kontakt
Emma Ricknell, doktorand i statsvetenskap, 0470-70 84 29, emma.ricknell@lnu.se
Cononautbrottets påverkan för asylsökande ungdomar
Torun Elsrud forskar om asylsökande ungdomars erfarenheter i Sverige. I sitt arbete har Torun fått inblick i den stress ungdomarna upplevt under lång tid som nu riskerar att bli värre. Coronautbrottet kan komma att påverka både hanteringen av deportationer och förvar, vidareflykt och möjlighet att uppfylla kraven på studieresultat och jobb enligt nya gymnasielagen.
Kontakt
Torun Elsrud, docent i sociologi, 0480-44 61 10, torun.elsrud@lnu.se
Freds- och utvecklingsstudier
Susanne Alldéns forskning fokuserar på olika aspekter av konfliktlösning och fredsbyggande i konfliktdrabbade kontexter, med ett fokus på Afrikas stora sjö-region och i synnerhet DR Kongo.
Vad kan coronaviruset ha för potentiella effekter på internationellt bistånd, utvecklingen i länder söder om Sahara samt humanitärt bistånd? Hur det fragila stater, jämställdhet och kampen för kvinnors rättigheter i låginkomstländer?
Susanne Alldén, universitetslektor, 0470-76 75 13, susanne.allden@lnu.se
Arbetsmarknadspolitik och försörjning i relation till våra välfärdssystem
Rickard Ulmestigs forskning handlar om försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag), kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken, fattigdom och hur välfärdssystemen fungerar för självanställda.
Kontakt
Rickard Ulmestig, docent i socialt arbete, 076-201 58 86, rickard.ulmestig@lnu.se
Överskuldsättning, skuldsanering och ekonomiska svårigheter
Lisbeth Sandvalls forskning studerar vägar in och ut ur ekonomiska svårigheter utifrån kvalitativa intervjuer där många av intervjupersonernas skulder relaterades till finanskrisen runt 1990. Många drabbades då av strukturella mekanismer, på samma sätt som vi ser idag relaterat till coronasmittan, och där olika förhållningssätt och strategier kunde påverka hur situationen hanterades. Men även konsekvenser för till exempel psykisk och fysisk hälsa, relationer och missbruk.
Kontakt
Lisbeth Sandvall, lektor, 0706-40 27 52, lisbeth.sandvall@lnu.se
Socialt arbete
Risken för ökat våld i nära relationer
I utsatta familjer utgör avbräck i ekonomin, att barn stannar hemma från skolan och att vuxna permitteras en risk för ökad stress och ohälsa. I familjer där våld i nära relationer eller våld mot barn förekommer blir det en extrem situation när man hänvisas att tillbringa mycket tid tillsammans.
Kontakt, våld mot barn och riskfaktorer
Johanna Thulin, lektor i socialt arbete, 0470-70 87 34, johanna.thulin@lnu.se
Kontakt, våld i nära relationer
Lotta Agevall Gross, lektor i socialt arbete, 0470-70 83 12, lotta.agevall-gross@lnu.se
Våld i nära relationer och global hälsa
Marie Eriksson bedriver tvärvetenskaplig forskning om kön och klass och andra maktrelationer/maktassymmetrier – både i det förgångna och i vår egen tid. Karantänens konsekvenser för kvinnor som redan lever med mäns våld i nära relationer, under utövande av makt, kontroll och isolering. Hur har de det nu? Och vad händer med dem sedan? I takt med ekonomisk kris, permitteringar, arbetslöshet etc försvåras möjligheterna att bryta upp ur en våldspräglad relation.
Kontakt
Marie Eriksson, historiker och lektor i socialt arbete, 0470-70 80 56, marie.eriksson@lnu.se
Myndigheters kommunikation med olika målgrupper och språkgrupper
Kristina Gustafssons forskning handlar om tolkning i offentlig verksamhet, kommunikation och möten mellan offentliganställda och enskilda som inte talar svenska. I relation till det aktuella läget har kommunikation och information till landets invånare stor betydelse och därmed också tillgång till informationskanaler på de mer än 200 språk som talas i Sverige idag. Hur når myndigheterna olika målgrupper och språkgrupper och vart kan dessa i sin tur vända sig för information?
Kontakt
Kristina Gustafsson, docent i etnologi och lektor i socialt arbete, 0702-90 83 27, kristina.gustafsson@lnu.se
Virus och smittspridning
Vad är sjukdomar? Hur uppstår de? Hur utvecklas de och hur smittar de?
Jonas Waldenström forskar om djurburna sjukdomar, främst influensavirus. I Jonas forskargrupp används ofta fågelburna sjukdomar som modellsystem, särskilt de zoonotiska, som även kan ge upphov till sjukdom hos människa eller våra tamdjur.
Kontakt
Jonas Waldenström, professor i mikrobiologi med inriktning mot sjukdomsekologi, 070-201 82 18, jonas.waldenstrom@lnu.se
Hur virus samverkar med den infekterade cellen
Michael Lindberg har bred kompetens inom området virologi. Han leder en forskargrupp som studerar hur virus från familjen Picornavirus växelverkar med den infekterade cellen. I sin forskning strävar han efter att använda ett evolutionsbiologiskt synsätt. Inom virologin så har Lindberg speciell kompetens inom s k grundläggande virologi inklusive coronavirus, diagnostik, vaccin och antivirala medel samt spridningsvägar för virus. Lindberg har utvecklat undervisning i ämnet virologi lokalt och nationellt.
Kontakt
Michael Lindberg, professor i virologi, 0480-44 62 40, michael.lindberg@lnu.se