INSTÄLLT! SLS eHälsodagar 2020
eHälsa - vision, frustration, inspiration. SLS eHälsodagarna den 24-25 mars 2020. E-Hälsodagarna är ett samarbete mellan Svenska Läkaresällskapet (SLS) och eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
SLS eHälsodagar 2020 som skulle ha ägt rum den 24-25 mars 2020 i Kalmar är framflyttad. Vi har beslutat att ställa in eHälsodagarna även online. Många föreläsare och deltagare behövs i vården med tanke på coronasituationen.
Vi återkommer om nytt datum, förhoppningsvis kan eHälsodagarna äga rum i höst.
Tack för er förståelse!
På uppdrag av Svenska Läkaresällskapet och Linnéuniversitetet
Bästa hälsningar
Göran Petersson och Evalill Nilsson
Om restriktioner avseende covid-19 från vår samarbetspart Region Kalmar
Om Linnéuniversitets förhållningssätt till covid-19
Nedan tidigare information om eHälsodagarna
Två dagar med fortbildning om eHälsa
SLS eHälsodagar 2020 inleds med en utbildningsdag tisdagen den 24 mars och efterföljs av SLS årliga inspirationsdag om eHälsa onsdagen den 25 mars. På kvällen den 24 mars anordnas en gemensam middag. Det går bra att delta ena eller båda dagarna och möjlighet att följa den 25 mars från kl 10.00 via videolänk.
Utbildningsdagen innehåller en allmän introduktion till ämnet e-hälsa följt av specifika moment på både nybörjarnivå och fortsättningsnivå – utformat efter önskemål från SLS medlemmar. Bland ämnena finns AI, big data, algoritmer, terminologi, kopplingen mellan kvalitetsregister och kunskapsstyrning med mera. Inspirationsdagen innehåller framåtblick med olika aspekter på eHälsa med en rad konkreta exempel och uppföljning med politiker och myndigheter om vad som hänt sedan föregående inspirationsdag.
Väl mött!
Göran Petersson
Ordförande Svenska Läkaresällskapets kommitté för eHälsa
Seniorprofessor hälsoinformatik, Linnéuniversitetet
Läs artikeln "Ola möter Göran i ett samtal om eHälsa" på Svenska Läkaresällskapets hemsida.
Presentation föreläsare
Artificiell intelligens (AI): Vad är det? Hur fungerar maskininlärning och neurala nätverk? Alisa Lincke är doktorand i datavetenskap och medieteknik vid Linneuniversitet. Hon kommer att ge en introduktion till artificiell intelligens (AI) och berätta och förklara vilka typer av utmaningar och tekniker som kan tillämpas med olika applikationer och i olika användningsfall. Hon kommer också att visa ett exempel på hur vi tillämpar maskininlärning som en möjlig AI-teknik i e-hälsoområdet.
Legala aspekter på informationsöverföringen inom hälso- och sjukvården. Regionjurist och dataskyddsombud Anders Falck går bland annat igenom legala aspekter gällande personuppgiftsbehandling inom forskningen. Vi tittar på de allmänna principerna för personuppgiftsbehandling som gäller enligt dataskyddsförordningen. Vi går även igenom vem som är personuppgiftsansvarig och om man alltid måste ha ett godkännande från etikprövningsmyndigheten för att samla in uppgifter.
CoGNIT (datoriserat neuropsykologiskt test). Tidig och korrekt diagnostik av minnessjukdomar blir allt mer viktig. Dels för att identifiera reversibla tillstånd men även för prognostisering, optimalt omhändertagande och behandling. Idag är det få patienter som utreds med känsliga metoder vid utredning av minnessjukdomar. Därför utvecklades CoGNIT, ett automatiserat kognitivt testbatteri för surfplatta. CoGNIT är validerat och använt i flera år vid utredningar av den neurologiska diagnosen Normaltryckshydrocephalus. I pågående projekt anpassas CoGNIT för mer generell utredning av minnessjukdomar.
Hur myndigheter samverkar och underlättar för professionen: Från dokumentbaserad till informationsbaserad dokumentation. Enligt Vision e-hälsa 2025, ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter 2025. Enhetschef Anna Aldehag på Socialstyrelsen berättar om paradigmskiftet inom vården och omsorgen; att gå från dokumentbaserad till informationsbaserad dokumentation samt nyttorna och möjligheterna det medför. Anna presenterar också myndighetens instruktionsenliga arbete med att skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer (begreppssystemet Snomed CT, hälsorelaterade klassifikationer och myndighetens termbank) samt en nationell informationsstruktur, som bidrar till denna utveckling och ger förutsättningar för en strukturerad och entydig dokumentation om patienter och brukare.
Interoperabilitet och för- och nackdelarna med enhetliga begrepp och standarder inom hälso- och sjukvården. Vad är interoperabilitet och vad krävs för att det ska fungera? Professionen behöver engagera sig i frågan om begrepp och standarder och med enkla exempel reder vi ut hur och varför.
Samverkan och aktiviteter - Hur myndigheterna samverkar och underlättar för professionen? År 2025 ska Sverige vara bäst i världen att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Klockan tickar. Vad görs för att nå målet? Och vilken roll har läkarna i denna resa? Avdelningschefen Annemieke Ålenius berättar om E-hälsomyndighetens samordningsuppdrag, Vision e-hälsa 2025 samt pågående och planerade aktiviteter för att föra Sverige närmare målet.
Introduktion med Landshövdingen. Cecilia Schelin Seidegård är vikarierande landshövding i Kalmar län sedan i höstas och har tidigare varit landshövding på Gotland i 9 år. Cecilia är ordförande i Göteborgs universitet och har tidigare varit ordförande i KTH, sjukhusdirektör på Karolinska universitetssjukhuset och verksam inom läkemedelsindustrin.
Smarta glasögon i vården. Mitt forskningsprojekt handlar om smarta glasögon för larmhantering och beslutsstöd i komplexa vårdmiljöer. Jag kommer presentera hur iden till projektet föddes genom samverkan mellan klinisk verksamhet och företagslivet. Jag kommer även att presentera resultat från våra inledande studier som gett underlag till produktutvecklarna, samt resultat från den litteraturöversikt vi gjort kring ämnet. Presentationen avslutas med en kort översikt av planeringen för de avslutande studierna där smarta glasögon med en speciellt framtagen mjukvara testas av vårdpersonal.
Den första delstudien Healthcare professionals’ views of smart glasses in intensive care: A qualitative study finns publicerad open access här.
Mer information om projektet bakom produkten och utvecklingen finns här.
Daniel Karlsson, hälsoinformatiker på Socialstyrelsen deltar I följande tre föreläsningar:
Snomed CT Hur fungerar logiken i Snomed CT och hur kan man använda den för att söka i Snomed CT-kodad data? Daniel Karlsson kommer att beskriva grunderna i hur Snomed CT fungerar på insidan och ge exempel på hur man kan söka i Snomed CT-kodade patientdata.
Medicinsk terminologi – förhållande till klassifikationer och kodverk, samt medicinska referensverk
Hur skapar Socialstyrelsen stöd för en entydig och strukturerad informationshantering? Daniel Karlsson och Rikard Lövström från Socialstyrelsen beskriver hur begreppssystem används för att sätta etiketter på vad som görs och finns i vården och hur relationen till klassifikationer är för att kunna följa upp och jämföra vård.
Praktiskt arbete med terminologi inom hälso- och sjukvården (urval och terminologibindning) Daniel Karlsson, Rikard Lövström & Anna Rossander
Hur arbetas det praktiskt med terminologi nationellt och regionalt? Vi kommer att ge vår bild av några av de olika arbeten som bedrivs inom landet och internationellt samt visa exempel. Vi kommer också ge några rekommendationer för hur sådana arbeten kan göras samt peka på de metoder och riktlinjer som finns.
Hur uppnå digital kompetens inom läkarprofessionen? –nationell plan för grundutbildning och bastjänstgöring. Evalill Nilsson och Rikard Lövström. Rikard Lövström beskriver, som medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, hur hälsoinformatik och närliggande frågor kommer in i myndighetens nyss utremitterade författning om innehållet i bastjänstgöring och specialisttjänstgöring för läkare. Evalill Nilsson är universitetslektor som arbetar med utbildning i ehälsa och beskriver hur ehälsa kommer in i dagsläget på grundutbildningen för läkare vid Linköpings universitet samt hur samtliga lärosäten för närvarande diskuterar ett eventuellt gemensamt upplägg. Tillsammans diskuterar vi utvecklingen framgent.
MinMedicinApp. MinMedicinApp är en smart app för alla som äter mediciner. Appen hämtar information om läkemedel från kvalitetssäkrade källor. Appen visar om medicinerna passar ihop med varandra, hur de ser ut och varnar för läkemedel som inte bör användas av äldre, ammande och gravida kvinnor. Appen påminner när det är dags att ta sin medicin.
eHealth Arena. Akademi, region och näringsliv i samverkan för Vision ehälsa 2025. Fia Mårdfelt, projektledare och Magnus Persson, utvecklingsdirektör för Region Kalmar län berättar om regionens långsiktiga satsning för att etablera eHealth Arena. En arena där näringsliv, akademi och det offentliga samverkar för att öka användandet av e-hälsotjänster och produkter samt stimulera näringslivstillväxten inom området.
IVO:s fleråriga nationella tillsyn av digitala vårdtjänster – vad har IVO sett?
Jag kommer att presentera IVO:s fleråriga nationella tillsyn av digitala vårdtjänster. Jag berättar om förstudien IVO gjorde under 2018 som ledde till granskningen av 13 vårdgivare 2019. Avslutningsvis får ni veta vad IVO planerar för 2020 inom ramen för tillsynen.
Länkar till nyheter på vår hemsida och rapporter: nyheter 2018, nyheter 2019, rapporter.
Vision eHälsa 2025: Vad innebär och vad omfattar begreppet eHälsa? Göran Petersson, senior professor i hälsoinformatik, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för eHälsa och tidigare verksamhetsledare vid eHälsoinstitutet. Göran Petersson kommer att belysa olika gruppers perspektiv på eHälsa och att peka på bristen på utvärderingar, kompetens och forskning.
Dokumentation med mallar i journalsystemet. När man i Region Kalmar län för drygt 10 år sedan införde digital journalföring i samma system i hela verksamheten ändrade man inte sitt arbetssätt och dessutom lät man alla vårdenheter bestämma själva hur man skulle dokumentera. Nu har vi funktionalitet i systemet tillsammans med verktyg från Socialstyrelsen (NI/NF) som gör att vi kan få till en vårddokumentation som är strukturerad, ändamålsenlig och gemensam. I ett projekt som heter Gemensam vårddokumentation kommer vi i Region Kalmar län att utveckla nya gemensamma och strukturerade dokumentationsmallar och vårdplaner, men framförallt att införa en ny syn på vårddokumentation och nya arbetssätt. Med detta får vi en effektivare hantering av vårdinformation och en ökad patientsäkerhet, med bl a förutsättningar för automatiserad överföring till kvalitets- och hälsodataregister. Vi gör också en omställning inför framtidens journal med t ex taligenkänning och artificiell intelligens.
Vad är hälsodata? AI lär från data man ger den, och i kontext av hälso- och sjukvård samt hälsa så handlar det om hälsodata. Vad är då hälsodata? Vart kan vi hitta data och information för eHälso-lösningar? Hur kan man skapa bättre förutsättningar och bra kvalité på den hälsodata som finns. Vilka skillnader kan det finnas mellan det longitudinella patientperspektivet och professionens populationsperspektiv, och vilka olika problem kan man lösa med de olika perspektiven. Hur kan dessa skillnader användas för att skapa bättre hälsa hos befolkningen.
Digitalisering inom primärvården –mer än chatt. Digitaliseringen av vården går extremt snabbt och de framtida möjligheterna är enorma. Samtidigt är det komplexa lösningar som införs, som kräver förändrade processer och nya arbetssätt i kärnverksamheterna. Johan Hallenborg, IT-direktör i Region Kalmar län berättar om hur Region Kalmar arbetar med samverkan mellan IT och vårdverksamheterna för att få en sammanhållen och gemensam digital vårdplattform. I syfte att de nya digitala lösningarna ska skapa nytta för invånarna genom förbättrad kvalitet och tillgänglighet, ökad patientsäkerhet och kortare vårdprocesser – samtidigt som lösningarna effektiviserar Regionens verksamheter.
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp (förut benämnt SVF, Standardiserade Vårdförlopp). Vad innebär personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp? Hur långt har arbetet kommit? Vilka förlopp är aktuella att starta under 2020? Ingeborg Franzén beskriver arbetet med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp som är ett område inom Nationellt system för kunskapsstyrning inom Hälso- och sjukvård.
Hälsoappar vid Linnéuniversitetet. Dr Jean Stevenson Ågren berättar om det tvärvetenskapliga forskningprojekt SADIMA, en eHälsotjänst i form av en mobilapplikation som barnmorskor kan använda när de vill kommunicera med arabisktalande gravida kvinnor inom mödrahälsovården. Barnmorskan får genom användning av appen stöd med att kommunicera på arabiska och kan visa filmer på arabiska som berättar om svensk mödrahälsovård, vilka tester som skall tas och vilka förberedelser som görs inför förlossningen.
Säkerhet och integritet-Hur myndigheterna samverkar och underlättar för professionen. Jean_Luc af Geigerstam föreläser om vad som är viktigt från ett patient-/brukar och medborgarperspektiv i vårdens digitalisering med utgångspunkt ifrån några aktuella rapporter från myndigheten.
Länkar: vardanalys.se/rapporter/granslosa-mojligheter-granslosa-utmaningar/
vardanalys.se/rapporter/fran-mottagare-till-medskapare/
vardanalys.se/rapporter/for-sakerhets-skull/
Utmaningar för en IT-direktör. Digitaliseringen av vården går extremt snabbt och de framtida möjligheterna är enorma. Samtidigt är det komplexa lösningar som införs, som kräver förändrade processer och nya arbetssätt i kärnverksamheterna. Johan Hallenborg, IT-direktör i Region Kalmar län berättar om hur Region Kalmar arbetar med samverkan mellan IT och vårdverksamheterna för att få en sammanhållen och gemensam digital vårdplattform. I syfte att de nya digitala lösningarna ska skapa nytta för invånarna genom förbättrad kvalitet och tillgänglighet, ökad patientsäkerhet och kortare vårdprocesser – samtidigt som lösningarna effektiviserar Regionens verksamheter.
Monitorering på distans- Digitalt stöd i vårdpraktiken. Vad behöver vi tänka på när vi etablerar nya arbetssätt med ny teknik? Kan vi öka närheten och tryggheten hos våra kroniker och samtidigt arbeta mer resurseffektivt med hjälp av monitorering på distans? Johanna Wahlgren, verksamhetsutvecklare i Region Kalmar län berättar om det projekt som Region Kalmar län arbetar med för att samla kunskap och erfarenhet med syfte att skapa förutsättningar för att implementera nya arbetssätt med hjälp av monitorering på distans.
Vad innebär kunskapsstyrning och vad är nationella programområden? Jag kommer att beskriva det gemensamma arbete som Sveriges regioner gör för att åstadkomma en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Arbetet sker genom ett gemensamt system för kunskapsstyrning under visionen ”Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa, tillsammans gör vi varandra framgångsrika”. Information om Nationellt system för kunskapsstyrning, Hälso- och sjukvård.
NSG strukturerad vårdinformation. Nationella samverkansgruppen för strukturerad vårdinformation har i uppdrag att samordna regioners arbete mot en mer enhetlig informationsstruktur. Jag kommer att berätta om gruppens arbete och hur det relaterar till annat som sker inom Nationellt system för kunskapsstyrning som exempelvis arbetet med utveckling och införande av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.
Läkemedelsbehandling och IT-stöd –projekt vid eHälsoinstitutet. Dr Lina Hellström, klinisk apotekare på Läkemedelssektionen, Region Kalmar län och affilierad forskare vid Linnéuniversitetet, deltar i Early Bird, meet the experts. Hon kommer att berätta om sin kliniska forskning kring metoder för att förbättra patienters läkemedelsanvändning samt om en studie om eLärande till äldre.
Förändringsledning och utbildning inom ehälsa
Lina Nilsson (universitetslektor, eHälsoinstitutet. Universitetslektor, Blekinge Tekniska Högskola) och Stefan Lagrosen (professor, eHälsoinstitutet & institutionen för organisation och entreprenörskap). För att samverkan vid vårdens digitalisering ska fungera behövs förståelse och kunskap om dels att eHälsa är en del av en organisations verksamhetsutveckling, dels ledarskapets betydelse vid förändring och förbättring av verksamhetens arbetssätt och processer.
eHealth Arena. Akademi, region och näringsliv i samverkan för Vision ehälsa 2025. Magnus Persson, utvecklingsdirektör för Region Kalmar län och Fia Mårdfelt, projektledare eHealth Arena, berättar om regionens långsiktiga satsning för att etablera eHealth Arena. En arena där näringsliv, akademi och det offentliga samverkar för att öka användandet av e-hälsotjänster och produkter samt stimulera näringslivstillväxten inom området. De inledande tre åren innebär en satsning på 22 miljoner och drivs som ett samverkansprojekt mellan Region Kalmar län, Kalmar Science Park och Linnéuniversitetet med medfinansiering från Tillväxtverket.
Förskrivarnas syn på NLL. Stora förhoppningar knyts nationellt kring att nationell läkemedelslista ska lösa många av de problem och risker för patientsäkerheten som idag finns i läkemedelskedjan i öppen vård. Hur ser förskrivare själva på vad som kan lösas med NLL? Vad förväntar de sig? Och är deras förväntningar realistiska? Vad behöver vi tänka på framöver?
Läkemedelsbehandling och IT-stöd –projekt vid eHälsoinstitutet. Digitala journaler är en guldgruva med stora mängder data, men det gäller att vara noggrann med validering när man använder datan för att göra prediktionsmodeller för olika utfall. Varje parameter, t.ex. sökord, ATC-koder och diagnoskoder bör analyseras tekniskt, men även stämmas av med sjukvårdspersonalen, när man bygger utdata-rapporter. Detta gäller såväl när rapporten ska användas för kvalitetsuppföljning, som när den ska användas för forskning. I ett av mina forskningsprojekt har jag tagit fram ett index med fem ingående parametrar för att skatta risker för lågenergifrakturer hos patienter som använder antiepileptiska läkemedel. I studien har vi med drygt 23 000 patienter med drygt 2000 registrerade lågenergifrakturer under nära 10 års uppföljning.
Datafångst och big data input resp output till/från vårdinformations-system –klinik och forskning. Vårdgivare producerar idag stora mängder hälsodata som primärt används för att dokumentera utförd vård. I en tid av resursbrist och avsaknad av bra beslutsunderlag är det extra viktigt att försöka återanvända redan registrerad hälsodata. Jag kommer att beskriva hur insamling och presentation för uppföljning och kvalitetskontroll fungerar idag både på ett regionalt och nationellt perspektiv i form av nationella kvalitetsregister. Slutligen kommer jag också att ge lite konkreta exempel på forskning och projekt som görs inom området.
Vad ska NLL vara bra för? Nationella läkemedelslistan ska ge en och samma bild av patientens läkemedelsbehandlingar, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel. E-hälsomyndigheten har regeringens uppdrag att utveckla och införa Nationella läkemedelslistan. Men många aktörer behöver bidra med sina kunskaper och erfarenheter för att listan ska bli så bra som möjligt.
Hur skapar Socialstyrelsen stöd för en entydig och strukturerad informationshantering? Rikard Lövström och Daniel Karlsson från Socialstyrelsen beskriver hur begreppssystem används för att sätta etiketter på vad som görs och finns i vården och hur relationen till klassifikationer är för att kunna följa upp och jämföra vård.
Praktiskt arbete med terminologi inom hälso- och sjukvården (urval och terminologibindning) Daniel Karlsson, Rikard Lövström & Anna Rossander
Hur arbetas det praktiskt med terminologi nationellt och regionalt? Vi kommer att ge vår bild av några av de olika arbeten som bedrivs inom landet och internationellt samt visa exempel. Vi kommer också ge några rekommendationer för hur sådana arbeten kan göras samt peka på de metoder och riktlinjer som finns.
Förändringsledning och utbildning inom eHälsa. Stefan Lagrosen (professor, eHälsoinstitutet & institutionen för organisation och entreprenörskap) och Lina Nilsson (universitetslektor, eHälsoinstitutet. Universitetslektor, Blekinge Tekniska Högskola)
För att samverkan vid vårdens digitalisering ska fungera behövs förståelse och kunskap om dels att eHälsa är en del av en organisations verksamhetsutveckling, dels ledarskapets betydelse vid förändring och förbättring av verksamhetens arbetssätt och processer.
Vad innebär regeringens satsning på 1177 och Inera? Inera AB svarar för regionernas och kommunernas nationella gemensamma IT infrastruktur. Tyngdpunkten ligger hälso- och sjukvård. En av dessa infrastrukturer är 1177 som en välkänd kanal för innevånarna men också vårdgivarna. Under perioden 2019 till 2021 görs en stor satsning tillsammans med staten för att bättre möta innevånarnas krav och för att tillvarata digitaliseringens möjligheter till effektiviseringar. Detta görs i en snabbt föränderlig omvärld med alla de utmaningarna och beslut detta innebär.
Status för kvalitetsregister. Svenska kvalitetsregister har under 30-40 års tid utvecklats från ofinansierade, ideella projekt i liten skala till etablerade storspelare i medicinsk informatik med statlig finansiering på ett par hundra miljoner kronor årligen. Ett drygt hundratal register samlar detaljerade medicinska data om olika interventioner och kroniska sjukdomar och deras behandlingsresultat. Dessa data utgör grund för ett stort antal förbättringsprojekt i vården, för ett stort antal forskningsartiklar och avhandlingar och som underlag för den kunskapsstyrning som är under uppbyggnad i landet.
Hur vet vi om NLL blir bra och för vem? Dr Tora Hammar, universitetslektor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet, deltar i blocket Nationella läkemedelslistan (NLL) och berättar om sitt uppdrag från E-hälsomyndigheten att ta fram en modell för att mäta kvalitativa aspekter och göra en föremätning innan införandet av NLL. Tora berättar också om de fortsatta planer som finns på forskning om effekter av NLL. Under förmiddagen Early Bird, meet the experts, är hon också på plats för att berätta och svara på frågor kring sin forskning inom läkemedelsinformatik och eHälsa i läkemedelsprocessen.
Effektivare vårdprocesser med stöd av AI. Viktor Kaldo, leg psykolog och professor vid Linnéuniversitet och KI, berättar om sin forskning kring hur vi med hjälp av internbaserad KBT-terapi och AI kan skapa effektivare vårdprocesser för patienter som lider av psykisk ohälsa.
Digifysik vård - Borgholmsmodellen. Digifysisk vård – Några lågt hängande frukter att plocka! Åke Åkesson, distriktsläkare och ansvarig för Borgholmsmodellen och Hemsjukhuset berättar om nya digitala arbetssätt som kan revolutionera vården.
Avgift
Utbildningsdagen 24 mars
Medlem SLS 1200 SEK
Icke medlem 1900 SEK
Inspirationsdagen 25 mars
Medlem SLS 1200 SEK
Icke medlem 1900 SEK
I priset ingår fika både förmiddag och eftermiddag, samt lunch.
Alla priser är exklusive moms.
Middag på Kalmar Slott 24 mars
Trerätters middag. Kostnad inklusive kaffe och alkoholfri dryck. 500 SEK exklusive moms.
Läs mer om Kalmar Slott här: Kalmarslott.se
Arrangörer
eHälsodagarna är ett samarbete mellan:
- Svenska Läkaresällskapets kommitté för eHälsa
- eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet
Medarrangörer är:
- Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk kvalitet
respektive sektion för medicinsk informatik (SFMI) - Region Kalmar Län
- eHealth Arena
Resa till Kalmar
Det smidigast sättet att ta sig till Kalmar är att åka tåg dagen innan konferensen startar alternativt flyg. SAS och BRA har båda flyglinjer till Kalmar. Väl framme tar du Flygbussen, linje 402 till Kalmar Centralstation. Flygplatsen ligger endast ca 5 km från centrum.
Kalmar Centralstation ligger i Kalmars centrum och granne med Linnéuniversitet. Du har aldrig långt till vare sig Universitetet, ditt hotell, Kalmar slott eller Centralstationen.
För att hitta ditt bästa resealternativ och boka hittar du länkar via Kalmar.com:
Med flyg på Kalmar.com
Med tåg på Kalmar.com
Med buss på Kalmar.com
Om du behöver taxi besök Flygtaxi.se eller ring:
Taxi Kalmar +46 (0)480-44 44 44
Netto Taxi +46 (0)480-160 00
Vi rekommenderar att du förbokar din taxi.
Under fliken "Hotell och vandrarhem" hittar du information om olika hotell och vandrarhem samt den bokningskod som ger dig konferensen specialpris på boende.
Kalmar och ett nytt samlat universitetsområde
I Kalmar slår historiens vingslag mellan de vackra husen, de små gränderna och torgen. Kalmars är en småländsk idyll precis vid havet och Öland bara en bro bort. Här får du stad och natur på en och samma plats. Kalmar slott och stadsparken, universitetsbyggnadernas, promenadvägarna längst havet – avstånden är små och på fem till 10 minuter når du det mesta. I Kalmar, som till stor del består av öar, är du alltid nära havet.
Studenterna är en viktig del av Kalmar och vi bygger ett nytt universitetsområde på kajen med utsikt mot havet och Öland. Det är inte så konstigt att en stor del av den utbildning och forskning som Linnéuniversitetet gör här hör ihop med Kalmars historia och natur. Och så klart – med havet.
Inte långt från Kalmar hittar du även Glasriket där glas du kan se och uppleva glas och glasbrukens historia.
Att se och göra i Kalmar på Kalmar.com
Att se och göra på Öland på Oland.se
Att se och göra i Glasriket på Glasriket.se
