Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS)

Östersjön är en känslig vattenmassa som är starkt påverkad av mänskliga aktiviteter i de omgivande länderna. Den svenska regeringen har också uppmärksammat Östersjön som ett ekosystem av särskild samhällelig betydelse.

Vi lever i en föränderlig värld och alla organismer, inklusive vi själva, påverkas när livsmiljön blir annorlunda. En del förändringar i miljön är naturliga och förutsägbara, som exempelvis säsongsbundna variationer i väderförhållanden. Men ekosystemen påverkas också av mänsklig aktivitet i form av övergödning och utfiskning, eller i form av utsläpp av växthusgaser som är en bidragande orsak till den globala uppvärmningen.

Effekterna av mänsklig påverkan förvärras som en följd av befolkningsökning och tilltagande urbanisering. Detta kan komma att få allvarliga konsekvenser för bland annat biologisk mångfald, organismers utbredning och genetisk variation. I slutändan innebär detta negativa konsekvenser för både människors och djurs hälsa och för livsmedelsproduktion.

För att förstå effekterna av olika typer av miljöpåverkan behöver vi kunskap om de allra minsta organismerna. Mikroorganismer interagerar med alla levande varelser, från mikroskopiska alger till oss människor. Exempelvis är växtplankton viktiga för djur- och växtbestånden i våra hav då de producerar kol och kväve som är livsnödvändigt för de marina ekosystemen. Men vissa typer av växtplankton, såsom cyanobakterier, producerar också gifter som vid övergödning av våra hav kan skada det marina livet och i slutändan oss människor.

Genom att kraftsamla och använda mikrobiella system för sina undersökningar kommer medarbetarna i EEMiS att kunna utnyttja en nästintill ledig nisch i forskningsvärlden och bidra med nya viktiga insikter.

Traditionellt har man inom evolutionär ekologi forskat om stora iögonfallande djur och växter med spektakulära former, färger, beteenden och levnadsmönster.

Inom EEMiS studerar vi mikroorganismer som, även om de är ganska intetsägande, lämpar de sig väl för experimentell forskning. Deras litenhet, snabba tillväxt och korta generationstid innebär att både komplicerade och långsiktiga processer kan studeras i liten rumslig och tidsmässig skala. Trots detta har de sällan använts i syfte att besvara generella ekologiska och evolutionära frågeställningar. Dessutom utgör ekologi, evolutionär ekologi och mikrobiell ekologi traditionellt sett olika discipliner, vilket tidigare har försvårat tvärvetenskaplig forskning.