Language and Law in Research, Education and Practice
Welcome to the conference Language and Law in Research, Education and Practice at Linnaeus University in Växjö, 16–17 October 2019.
The conference Language and Law in Research, Education and Practice will take place at Linnaeus University in Växjö, 16–17 October 2019. The aim is that researchers, teachers and practitioners in language and law should exchange ideas about current research and practical experience to promote development and cooperation in the field of language and law.
The field of legal linguistics has grown in the Nordic countries in recent years. Researchers in the Nordic countries need to find common platforms for presenting research and creating joint projects, preferably in collaboration with the surrounding society. We want to create such an opportunity through a conference where research, education and practice can meet.
The conference is both Nordic and international and will be a Nordic forum where people talk across national and subject boundaries to stimulate development and cooperation concerning official language, forensic and legal linguistics and law. With this initiative, we want to meet societal challenges in collaboration between academics and practitioners who work with language, law and society, for example within the police, courts and social administrations.
The legal systems of the Nordic countries with police and courts are relatively similar. Therefore, we have invited researchers from Denmark, Norway and Finland to the conference. We also welcome practitioners in the police, social services, lawyers and others with an interest in language and law.
Plenary lecture and panel debate
In addition to four plenary lectures, the conference will have a panel with representatives of practice, education and research. The participants in the panel will discuss language and law in research, education and practice with each other and with the audience.
Paper sessions and poster presentations
We invite conference participants to submit papers and poster presentations on the theme of language and law, and we extend this invitation to academics and authorities in the Nordic countries.
Questions
For questions about the content of the conference, please contact the conference secretary Joacim Lindh, joacim.lindh@lnu.se
For practical issues about the conference, please contact konferens@lnu.se
Keynote speakers
Tanya Karoli Christensen
Tanya Karoli Christensen, associate professor and researcher in linguistics with expertise in forensic linguistics, Copenhagen University. The title of the lecture: Sproget som bevismateriale. Møder mellem retslingvistisk forskning og praksis
Abstract (Danish):
Med afsæt i en oversigt over den del af retslingvistikken der beskæftiger sig med sproget som bevismateriale, viser jeg eksempler på hvordan forskning og praksis kan informere hinanden gensidigt.
For det første gør retslingvisten rutinemæssigt brug af veletablerede discipliner og metoder som grammatik, semantik, pragmatik, sociolingvistik og korpuslingvistik for at kunne afdække sammenhænge som den læge læser typisk overser. Det gælder i analyser af alt fra teksters sandsynlige ophav (authorship analyses), dialogers indforståede og underforståede betydning, kontrakters forståelighed og til krænkelser af varemærkeretten.
For det andet giver erfaringen med praksis anledning til en række interessante forskningsmæssige spørgsmål som kan formuleres enten som grundforskning eller anvendt forskning. Jeg vil i foredraget især fokusere på forskningen i trusler, men perspektiverer også til to andre emner der interesserer mig, nemlig dels undersøgelser af politirapporter, dels undersøgelser af intra- og interindividuel variation.
Stefan Holgersson
Stefan Holgersson, associate professor, Linköping University, police researcher with expertise in police practice and communication. The title of the talk: Kommunikation när en tilltalande yta är viktigare än verksamhetens innehåll
Abstract (Swedish):
I flera sammanhang har Polismyndighetens och polisanställdas sätt att kommunicera blivit utsatt för kritik. Ett exempel på detta är när en polischef använt krigsmetaforer såsom ”utplåna”, ”bekämpa”, ”neutraliserad” och ”anfall” i sociala medier. En professor i retorik menade att polischefen lyfte fram en ensidig bild av polisarbetet och att det huvudsakliga syftet var att visa upp myndigheten som en effektiv brottsbekämpare. Flera forskningsstudier pekar på att Polismyndigheten fäster stor vikt vid att presentera en positiv bild av verksamheten. I föredraget tänkte jag ge exempel på hur ordval och uttryck används på ett sätt som förespeglar att ett visst förhållande råder trots att så inte behöver fallet. Gränsen mellan vad som kan anses vara felaktig, missvisande och korrekt information är flytande. Jag tänkte redovisa exempel på hur kommunikationen från en myndighet kan se ut när det verkar vara viktigare att kommunicera ut en tilltalande yta än verksamhetens innehåll och vad en sådan ambition kan få för effekter.
Stefan Holgersson, lektor och systemvetare med en doktorsexamen i utveckling av informationssystem. Dessutom är han sedan 23 år verksam polis. Hans forskning är inriktad på Polismyndigheten, vilket gett honom insyn i arbetet på fler än hundra olika polisstationer.
Jon Christian F. Nordrum
Jon Christian F. Nordrum, Associate Professor, University of Oslo, clear language researcher with expertise in public law. The title of the talk: Hvordan kan vi teste om lovspråket er godt?
Abstract (Norwegian):
Det er flere grunner til at vi ønsker at lovene skal skrives i et godt språk. Lover med godt språk gir lover som virker og fremmer rettssikkerhet og demokrati. Alt dette er det lett å være enige om. Men hva er godt lovspråk og hvordan vet vi at språket er godt?
I Norge har flere lover blitt brukertestet de siste årene. Testene er utført av ulike konsulent- og forskermiljøer. Metoden som er brukt er stort sett at leserne har lest lovtekster for deretter å svare på om de forstår teksten. Men hva forteller egentlig slike tester oss? Lov- og regelspråk er en særegen sjanger som skiller seg fra annen sakprosa. For at leseren skal kunne bruke en lov må leseren (1) forstå at rettsregler kan være relevante, (2) finne lovbestemmelsene (3) tolke og forstå lovbestemmelsene (4) anvende lovbestemmelsene på sin sak (subsumsjon) og (5) være i stand til å handle i samsvar med sin rettsoppfatning (handlingsevne). Alle disse etappene er krevende, ikke bare den tredje etappen å forstå og tolke.
Det er flere andre utfordringer med lovspråket; Språket er en del av og blir til i en beslutningsprosess, språket fordeler myndighet – vaghet overlater til andre enn loven å presisere, lovspråket er byggestoffet i et system, språket må stå seg over tid og kunne utvikles i samsvar med virkeligheten. Alle disse særtrekkene ved lovtekst som sjanger, stiller oss overfor utfordringer når vi ønsker å teste om lovspråket er godt, leserens forståelse av teksten er bare ett av mange spørsmål.
Spørsmål jeg vil diskutere er: Hvilke funksjoner har lovspråket? Hvordan kan vi teste om lovspråket er godt? Hvordan skal testingen innpasses i beslutningsprosessen?
Ulla Tiililä
Ulla Tiililä, Associate Professor of Linguistics, University of Helsinki. She is a language researcher with expertise in the official language and forensic linguistics. The title of the talk: Texter och offentlig makt. Språkvetenskap i samhällets tjänst
Abstract (Swedish):
Den offentliga makten utövas under lagarna, som är skrivna texter. Det är också genom texter och språk som makt vanligtvis realiseras. Den offentliga makten, förvaltningen, och också t.ex. social- och hälsovården, grundar sig i hög grad på språkanvändning, men är därtill också textualiserade, det vill säga baserar sig i allt högre grad på skrivna texter. Det finns många faktorer som bidrar till en ökad textualisering, och vi kan i dag tala om textualiseringen som en global megatrend.
I mitt föredrag diskuterar jag drag som är typiska för textualiseringen av den offentliga sektorn, och vilken inverkan den har på arbete, arbetstagare, medborgare, patienter och klienter. Hur inverkar den på möjligheten till delaktighet i samhället, och kan den leda till ojämlikhet? Vilka följder har denna textualisering i ett samhälle där närmare 15 procent av invånarna kan behöva lättläst information, eller information på lätt språk? Prioriteras rätten till en vårdplan på bekostnad av rätten till vård?
Jag kommer att visa att språk och texter har en betydande roll för hur delaktighet, jämlikhet och likvärdighet realiseras i våra samhällen, och i sista hand har betydelse för stabiliteten i samhället. Därtill kommer jag att peka på att språkvetenskap, och särskilt genreforskning, kan erbjuda fruktbara synvinklar och redskap för att granska samhälleliga problem – och bidra till att lösa dem.
Ulla Tiililä är språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors. Hennes specialområden är myndighetsspråk och textforskning. Under de senaste åren har hon bland annat fungerat som initiativtagare till ett nätverk av forskare inom språkanvändning i arbetslivet. Hon är också ordförande för delegationen för lättläst i Finland.
Panel
Moderator: Sofia Ask, Associate Professor, Researcher in forensic linguistics and author of textbooks, Department of Swedish Language in Växjö
Fredrik Bohlin, Judge at Ystad District Court
Monica Burman, Professor of law and former court attorney, now affiliated to the Institute of Police Education in Umeå
Sofia Karlsson, Prosecutor in Skövde and teacher at the Institute of Police Education in Växjö
Pär Stihl, Lecturer at the Police Education in Växjö
Karin Påle-Barthes, Judge at Södertörn district court
Programme
Programme with sessions and lectures for download.
Wednesday, 16 October 2019
09.15-10.45 Registration and coffee
10.45–12.00 Welcome and plenary lecture
12:00–13:00 Lunch
13.00-14.55 Papers in parallel sections
14:55-15:20 Coffee
15:20-16.50 Papers in parallel sections
16.50-17.00 Coffee and fruit
17.00-18.00 Plenary lecture
19.30 Dinner
Thursday, 17 October 2019
08.15–09.15 Plenary lecture
09.15-09.30 Coffee
09.30-10.30 Papers in parallel sections
10.30-11.30 Poster presentations
11.30-12.30 Lunch
12.30–13.30 Plenary lecture
13.30–13.50 Pause Refreshment
13.50–15.20 Panel debate
15.20–15.30 The conference ends
Conference committee
The main organizer of the conference is the Department of Swedish Language at Linnaeus University. The conference is arranged in collaboration with the Centre for Police Research and Development, Växjö:
Sofia Ask, Associate professor of Swedish Language with didactic orientation, Linnaeus University
Gunilla Byrman, Professor of Swedish Language, Linnaeus University (Chairman)
Cecilia Jonsson, PhD, Associate professor at the Institute of the Police Education, Linnaeus University
Joacim Lindh, PhD student in the Swedish Language, Linnaeus University (Secretary)
Mattias Örnerheim, PhD, Associate professor at the Institute of the Police Education, Linnaeus University
Contributors
The Swedish Academy
Department of Swedish Language, Växjö
Centre for Police Research and Development, Växjö
Publication after the conference
After the conference, we will possibly be publishing a digital conference volume in HumaNetten which is an open access journal available to everyone.
The forensic linguistic research environment in Växjö
The forensic linguistic research environment at the Linnaeus University in Växjö arose through the project Texts with Importance – Writing in education and professional practices, which focuses on writing and text in authorities, such as schools, the police and social administration. The project has resulted in papers at international and national conferences and international and national publications (Ask & Byrman 2009, 2010, Byrman & Drugge 2015, Ask 2018, Byrman & Byrman 2018). In addition, two doctoral theses have been published within the project: Peter Ström on social secretaries’ investigations (2017) and Annelie Johansson on teachers’ assessments of pupils (2018).
In 2011 and 2014 the forensic researchers in Växjö organized workshops in forensic linguistics with international lecturers. The environment in Växjö has contacts with the Centre for Forensic Linguistics, Aston University, Birmingham, and the network of legal and forensic researchers at the University of Copenhagen.
Since 2008, we have had recurring contracts with the Institute of the Police Education in Växjö and Umeå, and we have also contacts with police officers and lawyers at the Police and District Courts. An example of a spin-off of the research within the project Text with Importance is the textbook Skrivande polis (Ask 2014), which is used at the Police Schools in Sweden. Another example that indirectly led to research for the Court Administration of Sweden is the report Women and men in judgments: A research report on linguistic gender constructions in judgments on criminal cases, civil cases and LVU cases (Byrman & Skoglund 2018). All perspectives can add new knowledge about how language influences and can be influenced in the legal chain, and how this can be investigated and understood with the help of linguistic theories and methods. The research in forensic linguistics at Linnaeus University strives to develop best practice through collaboration with the surrounding society.
The Centre for Police Research
The Centre for Police Research and Development is a centre for research for development and collaboration at Linnaeus University. The ambition is to be a national centre for practising police research and a scientific resource for the police authority.
The research concerns police working methods, management and analysis of police work and the police in collaboration. It is a long-term initiative, and the centre wants to stimulate a multidisciplinary research environment in order to contribute to knowledge development within police research. The overall objectives include creating a meeting place and knowledge exchange between researchers, police officers and others working in the judicial system.