FEKIS 2025: Företagsekonomi i den digitala eran – hur rör vi oss framåt?

Panel/SV
Staffan Furusten SU, Ulla Eriksson-Zetterberg GU, Mathilda Dahl, UU och Mikael Lönnborg, SH.

Ett återkommande tema inom akademin och inom vårt ämne, är att det var bättre förr. Det var lättare att göra empiriska studier, studenterna var mer engagerade, det var lättare att få forskningsmedel, när man var färdig doktor blev man raskt anställd, ämnet var mer sammanhållet och publiceringstrycket fanns inte. Trots den långa listan kommer vi med hjälp av kollegorna i panel göra några tillbakablickar för att belysa det vi tycker blivit bättre inom vårt ämne.

Några exempel är: Det är svårare att antas som doktorand men det är numer en fast tjänst. När engelska alltmer blir ett arbetsspråk gör det oss attraktiva som forskningsmiljöer för personer som inte har svenska som modersmål. Covid innebar stora utmaningar men det är idag betydligt enklare att samarbeta med personer som befinner sig på olika platser. Det finns på många lärosäten möjlighet att bli befordrad till professor. Tekniska lösningar som Gen AI ger nya möjligheter, både för studenter och forskare. Med den utveckling som sker kommer vi diskutera: vad är bättre nu?

Panel Hybrid/ENG
Selcen Öztürkcan LnU

Panel participants:

• Selcen Öztürkcan (Linnaeus University)
• Melis Ceylan (Heriot-Watt University)
• Rodrigo Perez-Vega (Henley Business School, University of Reading)
• Ezgi Merdin-Uygur (Brunel University of London)
• Chrysostomos Apostolidis (Durham University)

This panel will focus on the intersection of AI, robotic technologies, and business administration, addressing the theme "Business administration in the digital era—how to move forward?" As the digital landscape evolves, the integration of AI and robotics presents both challenges and opportunities for business practices and research.

The session will feature a roundtable discussion among leading academics working in the fields of AI and robotics, focusing on how these technologies are reshaping strategies, research, and organizational practices. Key discussion points will include:

• The transformative impact of AI and robotics.
• Barriers to the adoption of AI and robotics in a range of use cases and among different types of users
• A discussion on the sustainability (environmental, cultural and societal) factors that are impacted by the use of these technologies.
• Ethical and ontological dilemmas associated with AI and robotics, particularly regarding data governance and consumer trust.
• The implications of AI and robotic advancements for decision-making processes in business.
• Future research priorities and interdisciplinary collaborations to address emerging challenges.

Participants will gain valuable insights into leveraging AI and robotics for effective strategies, ensuring alignment with societal interests, and enabling innovative research partnerships.

Panel/SV
Sarah Philipson LnU + Helén Anderson LnU

Panel:
Robert Leonardi SH
Soniya Bilore LNU
Eddy Nehls HV
Carmen Lara Johnsson
Gymnasielärare i ekonomi/UF (Stagneliusskolan)
Linda Petersson Telin rekrytering & konsult

Går våra studenter igenom vår utbildning bara för att få stämpeln i pannan att de är “anställningsbara”? Och uppfattar deras senaste arbetsgivare att de har något att bidra med? Eller ser de dem bara som tillräckligt litterata för att duga för en “on the job training”?

Erfarenhetsutbyte som en del av utbildningen. Interaktion med avnämare. Hur mäta progression? Specialisering eller bredd? Management och/eller entreprenörskap?

Vi tänker hålla ett panelsamtal mellan lärare som utvecklat radikalt olika och mot dagens sätt radikalt annorlunda modeller för att undervisa i företagsekonomi. Därefter diskussion och framåtsyftande sammanfattning för inspiration.

Presentation/SV
Marina Jogmark LnU, Katarina Ellborg LnU & Alexandra Stiernspets, Kulturparken Småland

Digitalisering och AI förändrar förutsättningarna för små museer och arkiv som ofta drivs med begränsade resurser men med stort ansvar för kunskap, kultur och berättelser. I denna session diskuterar vi hur dessa organisationer använder AI för att säkerställa bevarandet, öka tillgänglighet, effektivisera arbete och utveckla nya publikerbjudanden. Utgångspunkt är ett pågående projekt vid Svenska Emigrantinstitutet där tusentals timmar intervjuer digitaliseras och analyseras med hjälp av AI, vilket öppnar för frågor om digitaliseringens organisering styrning, kvalitet, samverkan och etiska överväganden.

Sessionen kopplar till FEKIS 2025:s tema genom att synliggöra företagsekonomiska perspektiv på organisering, innovation, resurser och samverkan i en digital era. Vi diskuterar även hur akademi och praktiker tillsammans kan utveckla kunskap i gränslandet mellan teknik, kultur och ekonomi.

Panel i lokal/SV

Christina Öberg, Linnéuniversitetet, Per Kornhall, Läromedelsförfattare och Ola Håkansson, Studentlitteratur

Powerpoint-studier, sammanfattningar, artificiell intelligens och olaglig kopiering har förändrat kurslitteraturens ställning och användning i grunden. Samtidigt ser vi mindre fokus på djupinlärning och förändrade läsvanor. Detta hotar utgivningen av svensk kurslitteratur. På bara två år har försäljningen av ny kurslitteratur minskat med hela 40 procent och snart kan delar av den högre utbildningen stå utan aktuell svensk kurslitteratur. Detta fångas i Läromedelsförfattarnas rapporter Den perfekta stormen och Studenters tillgång till kurslitteratur och användning av AI-verktyg .

Men är inte detta bara en naturlig utveckling i den tid vi lever i? Nej, frågan är långt mer komplex än så. När försäljningen sjunker minskar möjligheten att ge ut ny kurslitteratur och om ingen ny kurslitteratur skrivs, finns inte heller underlag för uppdatering av det alternativa material som studenterna förlitar sig på. Den svenskspråkiga kurslitteraturen befinner sig i en akut kris – och det riskerar att försämra både den högre utbildningen och Sveriges framtid som kunskapsnation.

I denna session utgår vi från rapporterna Den perfekta stormen och Studenters tillgång till kurslitteratur och användning av AI-verktyg och deras resultat. Vad innebär den förändrade marknaden för Sverige som kunskapsnation? Vad händer när studenter tar sig genom en högskoleutbildning utan att läsa kurslitteratur? Och kanske viktigast av allt: Hur kan vi vända den negativa trenden? Vi ser fram emot debatt och öppen diskussion om kurslitteraturfrågans olika aspekter och risker.

Länk till rapporten Den perfekta stormen finner ni här

Länk till rapporten Studenters tillgång till kurslitteratur och användning av AI-verktyg finner ni här 

Panel/SV

Deltagare:

Peter Ekman MäU
Christina Keller (Professor, informatik, Lunds universitet)
Fredrik Nilsson (Professor, FEK, Uppsala universitet)
Fredrik Tell (Professor, FEK, Uppsala universitet)
Pär Ågerfalk (Professor, informationssystem, Uppsala universitet)

Digitaliseringens genomgripande påverkan på företagande har under de senaste decennierna kommit att bli ett centralt forskningsområde. Denna utveckling påverkar forskarutbildningen utifrån såväl tematik (vad som beforskas) som metodik (hur det beforskas). Rundabordssamtalet syftar till att diskutera denna dualitet utifrån perspektivet ”hur bäst organisera forskarutbildning i den digitala eran?”

Genom att presentera den nationella forskarskolan Management och IT och dess hantering av digitaliseringsfrågor under sin 25-åriga existens skapas en grund för att diskutera behov, likheter och skillnader utifrån olika lärosätens perspektiv. Ambitionen är att skapa en bättre förståelse för hur forskarutbildning om digitalisering och digitalt företagande bäst kan bedrivas, samt hur digitala metoder och verktyg kan stödja en sådan utbildning och forskning.

Deltagarna förväntas lämna samtalet med nya perspektiv och insikter om framtidens forskarutbildning.

Presentation/ENG
Martin Svendsen SU

Technologies change our social world, but there are some things that seem to remain unaffected by these technological changes; one example is the electrical light, which changes social interaction. Another example are letters that form sentences and syntagms, thus creating memory banks outside of memory itself, and telling stories without explicit voices. This makes it interesting to look at the permanency, what is left untouched. Businesses rely in part upon stories, but so do Business Studies. In books, as well as in lectures, we tell stories that portray organizations and consumers. I will focus on one way of portraying, one that I think is pertinent in a lot of these portrayals. I wish to point to the commonality in the telling of these portraits and how they relate to a general understanding and description of phenomena. And how deeply intertwined the mode of telling within Business Studies is with general human traits in the telling of tales and descriptions of experiences.

Panel/ENG
Svetlana Gross Södertörns Högskola, Peter Dobers SH, Malin Elvin PhD student Mälardalen University, Ivana Suradja PhD student Mälardalen University och doktorander

This panel discussion is a result of the PhD course 'Pluralistic perspectives on sustainability' that was organised by FEKIS at Södertörn University in the spring and autumn of 2025. The aim of the PhD course was to broaden the often-narrow sustainability-related knowledge base that currently exists in economics-profiled departments by introducing perspectives from other humanities and social science disciplines such as environmental humanities and political ecology, and thereby to inspire more pluralism in the business studies research and education. Doctoral students who will just have finished the course will share their experiences, and all participants will be invited to discuss and reflect.

Panel
Lars Engwall UU + Bengt Johannisson LnU

Entreprenörskap är numera föremål för undervisning och forskning vid många svenska lärosäten liksom vid dess internationella motsvarigheter. Så har det inte alltid varit. Ämnet företagsekonomi dominerades under decennierna efter andra världskrigets slut av problem i stora företag. Det var därför en innovation då Dick Ramström som professor i Umeå i slutet av 1960-talet valde att fokusera på små företag och en utbildning av ”barfotaekonomer”. Bland hans tidiga medarbetare fanns Bengt Johannisson, som 1971 skrev en licentiatavhandling med titeln Företagens anpassningsprocesser: en systemanalys med tillämpning på mindre företag. Efter en utlandsvistelse kom han att bli den som byggde upp och under många år drev undervisning och forskning kring entreprenörskap vid först universitetsfilialen i Växjö och sedan vid Högskolan i Växjö och Linnéuniversitetet. När FEKIS nu håller sin konferens vid Linnéuniversitetet är det passande att genom ett samtal med Bengt Johannisson belysa hur ämnet entreprenörskap har etablerats och utvecklats under de senaste fem decennierna. Ett liknande samtal rörande tjänstemarknadsforskning genomfördes vid förra årets ämneskonferens i Karlstad med Bo Edvardsson (se vidare https://media.medfarm.uu.se/play/video/15750/ok).

Workshop/ENG
Susanne Sandberg LnU/Waheed A Bhatti LnU & Waqas Mir Cesim

The capstone course ‘International Business Strategy’ 7,5 credits at the IB bachelor programme includes a simulation to ensure student interaction and practical international business experience. The students plan and react to changes in a global market, making decisions to steer their company towards a sustainable and strong position in the market, also handling competition from their peers. CESIM provides the Global Challenge Simulation where students take part of manuals and market outlooks, and make decisions related to e.g. prices, outsourcing, R&D, marketing and sustainability. All results are viewed jointly for comparison and analysis after each round. As support for the teachers, an AI tool has been introduced to facilitate support and feedback to the students on their decision making and process of surviving and thriving in a global market. In this session, teachers from the course and representatives from CESIM present the simulation and discuss experiences and outcomes.

Panel/SV
Maria Grafström SU/Score + Anna Jonsson SU

Medverkande:
Carolina Frände (SU)
Matilda Dahl (UU, Campus Gotland)
Mathias Lafolie (Kalmar kommun)

Hur kommunicerar och når vi ut med forskning så att fler kan ta del av den? Vilken roll kan konsten – genom att erbjuda andra linser – spela i hur vi ser och pratar om forskning? I denna panel diskuterar vi olika erfarenheter av möten mellan konst och vetenskap. Vi diskuterar hur sådana möten kan organiseras och hur vårt arbete som lärare och forskare kan berikas, utmanas och utvecklas genom att brytas genom andra perspektiv.

Presentation/SV
Magnus Forslund LnU, John Jeansson LnU & Kristina Lagerstedt Region Kronoberg

Genom åren har det varit stort fokus på vikten av att organisationer aktivt arbetar med sin digitala omställning. Begreppet digital transformation har visat sig vara lätt att säga men allt annat än enkelt att omsätta in i den dagliga verksamheten. Alternativen, möjligheterna och strategierna är många, men hur går man från tanke till handling?

Sedan 2019 har Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet genomfört uppdragsutbildningen Digilyft i och tillsammans med Region Kronoberg. Ambitionen har varit att med en kort utbildning ”kickstarta” digitaliseringsarbete i regionens vardag. Sedan starten har sex omgångar genomförts med deltagare från olika verksamhetsgrenar inom regionen. I den här presentationen kommer vi berätta om upplägget av utbildningen, dela erfarenheter kring utmaningar och framgångsfaktorer, visa upp konkreta resultat samt reflektera kring lärdomar och insikter från att ha kommit bredvid personal i den operativa, dagliga verksamheten som försökt initiera och driva digitala förändringsinitiativ.

Workshop/SV
Nina Forssblad Akavia, Charlotte Hemmingsson KaU, Robert Leonardi SH & Christina Öberg LnU

Under FEKIS 2024 uppmärksammades problematiken kring ekonomistudenters matematikkunskaper. Under våren 2025 nådde detta media genom en debattartikel. Vi är många som på olika sätt – kopplat till typ av kurser och program – ställs inför dessa brister. Vad gör vi när ekonomer inte klarar av grundläggande matematik? Vad händer när de inte förstår att föra logiska resonemang kring ekonomi? Hur påverkar det pedagogiken?

Sessionen inleds av kortare anföranden av seissionsledarna men är avsedd att vara interaktiv där deltagare dels lyfter problematiken, dels diskuterar erfarenheter av hantering av dessa brister. Deltagarna förväntas dela med sig av egna erfarenheter och diskutera möjliga lösningar.

Vi belyser frågor som:

• Hur ser det ut på olika lärosäten? Utvecklingen över tiden?
• Orsaker och effekter?
• Hur kan vi hantera detta inom de snäva kurs- och programramar vi har? Vad är alternativen?

Panel/SV
Anette Hallin MDU, Josef Pallas UU och Rolf Solli, GU

Gästprofessoruppdraget är ett vanligt inslag i de flesta institutioners verksamheter – både som meriteringsmöjlighet och som ett sätt för lärosäten att tillfälligt stärka den lokala miljön (främst på forskningssidan). Men vad innebär det egentligen att vara gästprofessor? Vilka förväntningar är rimliga att ställa? Vilka organisatoriska och resursmässiga villkor kan/bör kopplas till uppdraget? Och vad kan man egentligen åstadkomma under ett tidsbegränsat uppdrag som ofta ska genomföras utan extra resurser eller tydligt mandat?

• Vad förväntas av en gästprofessor? Undervisning? Forskningssamverkan? Externt nätverkande? Miljöbyggande?
• Hur ser samspelet ut mellan gästprofessorn och lokala forskargrupper, institutionsledning och doktorander?
• Vad betyder gästprofessorer för den lokala miljön/den lokala forskargruppen?
• Vilka är de strukturella förutsättningarna – och hindren – för att gästprofessorer ska kunna göra avtryck?
• Kan uppdraget bidra till verklig akademisk utveckling, eller riskerar det att bli en symbolisk handling?
• Hur kan gästprofessorskapet utvecklas?

Workshop/ENG
Åsa Devine LnU & Michaela Sandell LnU

We will hold an interactive future proofing workshop about capacity building for sustainable futures aligned with SDG4 in Agenda 2030. In groups participants will tackle the most pressing questions and create a dialogue of inspiration to implement transformations in education. Based on your experience, what do you see as main challenge(s) relatated to equipping our students for the unknown future?

Panel/SV
Jan Marton GU, Fredrik Nilsson UU & Peter Öhman MiU

Under lång tid har hållbarhetsrapportering och hur den ska revideras fått stor uppmärksamhet, både bland praktiker och forskare. Det har av många setts som ett uttryck för en övergång till ett samhälle där hållbarhet fokuseras på ett annat sätt än tidigare. Under senare tid har emellertid utvecklingen i vår omvärld medfört att det finns en ökande osäkerhet kring hur hållbarhetsrapportering och revision kommer att utvecklas i framtiden. Bland annat har EU nyligen föreslagit betydande förändringar i krav på rapportering, vilket orsakat både osäkerhet och kostnader för rådgivare och revisorer. Eftersom denna utveckling kan förväntas påverka praktik, forskning och utbildning finns det anledning att diskutera möjliga utvecklingstendenser och dess implikationer. En panel, bestående av praktiker och forskare, diskuterar detta.

Presentation/ENG
The winner and...Andreas Werr SSE

During this session, the winner of the Oscar Sillén award for the Thesis of the year in Business administration will present his or her thesis, and the jury will provide their reflection of 2024s theses in business administration. There will also be time for questions and conversation.

Presentation i lokal SV/ENG

Ulrika Sjödin MiU och Pamela Schultz-Nybacka SöH

Business education faces several major challenges: underfunded expansion, too narrow theories, a growing gap between theory and practice, and a risk of educating students in amorality and greed. At the same time, there are initiatives, such as the Stockholm School of Economics’s focus on arts and humanities that are trying to offer a different path. The core question is how the subject can be developed so that it more clearly serves society and humanity at large? How can we think new and perhaps introduce elements of art and culture into a world that has perhaps been too much and too long governed by numbers and calculations?

 Workshop/SV
Elin Nilsson UmU, Virginie Fernandez UmU & Malin Näsholm UmU

Med digitaliseringen, och specifikt med intåget av AI aktualiseras frågan: Är möjligt att fortsätta med studenters uppsatser på samma sätt som tidigare? Vi hävdar att digitaliseringen kommer att skifta fokus från produkten till processen. Efter en kortare introduktion fokuserar sessionen på erfarenhetsutbyte och vi reflekterar och diskuterar tillsammans kring digitaliseringens betydelse och framtidens uppsatskurser.

Från denna session får du med dig insikter och idéer kring hur din institution kan arbeta med uppsatskurser, på ett sätt som bidrar till att förbättra lärandet och är anpassat till utmaningarna med digitalisering och AI.

Workshop i Fo1040 BusinessLab /ENG
Timo Lainema RealGame Business Simulation & Veronica Ulgen Svensson LnU

In this session, participants take part in a real-time operated business simulation and operate companies in a simulated environment. RealGame business simulation game offers a dynamic context for putting theoretical knowledge into practice in a setting that requires collaboration and communication. Despite the pervasiveness of digitalization, both at university and in organizations, people need an ability to align goals across various fields. This is key in preventing silo thinking. Similarly, while AI has taken over many analytical tasks, business professionals still need to master how to analyze and interpret data, and how to make strategic conclusions.

The aim of this session is to provide the teachers with insights into how business students can be equipped with future-proof skills and competencies while appreciating the multiple modalities of teaching, the teachers’ valuable working time and the institutional resources.

Participants are requested to bring their laptops with them to take part in the interactive simulation game.

Workshop/SV
Per Forsberg ÖU & Thomas Lennerfors UU

I en tid när AI snabbt levererar svar, mallar och checklistor blir det tydligt att företagsekonomisk utbildning behöver mer än färdiga koncept. De kan ge struktur men skapar inte det utrymme där verkligt lärande och meningsskapande uppstår. Tvärtom riskerar de att motverka de ”spaces” som krävs för att träna studenter att använda AI på ett meningsfullt sätt.

Med inspiration från pragmatism och buddhism vill vi lyfta vikten av pedagogiska space: en öppen, dynamisk och inkluderande miljö där studenter får utforska, pröva, misslyckas, reflektera och utveckla egna perspektiv tillsammans med andra. Pragmatismen betonar erfarenhet och lärande i verkliga situationer som grund för meningsfullt handlande. Buddhismen lyfter helhet, närvaro och ömsesidigt beroende. Tillsammans skapar de en pedagogik som stärker omdömesförmågor svåra att automatisera: att urskilja vad som är meningsfullt i en viss kontext, växla perspektiv, initiera samspel och bidra med något unikt.

Fakultetens IKT-pedagog Christoph Tiedtke och Pedagogiska utvecklare
Katarina Ellborg Linnéuniversitetet

Ekonomihögskolans IKT-pedagog Christoph Tiedtke och Pedagogiska utvecklare Katarina Ellborg  ger besökaren  möjlighet att bekanta sig med hur vi , med olika tekniska och analoga metoder, arbetar med att skapa interaktion i undervisning, samverkan och forskning.

Helén Anderson LnU + Sarah Philipson LnU

Medverkande:

Ulla Eriksson-Zetterquist GU
Jens Hultman, HKr
Fredrik Nilsson UU
Leif Melin, JIBS
Saara Taalas, Lnu

Gör vi rätt saker? Gör vi någon skillnad? Både teknisk och medicinsk forskning förefaller mer ansedd i näringslivet (samhället) och får större forskningsanslag. Både i industrin och på de tekniska och medicinska fakulteterna arbetas i hög grad i team. Den företagsekonomiska forskningen är ofta ganska individualiserad. Vi arbetar i allt högre grad i stuprör, men verkligheten i näringslivet hänger produktutveckling, konstruktion, produktion, marknadsföring och försäljning ihop.

Hur definierar vi ämnet? Varifrån ’hämtar’ vi teori och metod? Alla våra delämnen! Vad säger våra avnämare och läsare av alla artiklar? Ämnets organisation! Forskningsfinansiering! Publiceringars format och kvalitet! Teknikutvecklingens betydelse! Globalisering? Rekrytering av framtida forskare?

I ett panelsamtal låter vi ett antal etablerade forskare inleda med sina tankar om dessa stora frågor? Därefter diskussion som syftar till inspiration inför framtida problemformulering.

Presentation/SV
Mari Paanaen GU

AI och digitalisering förändrar i de kompetenser som arbetsgivare förväntar sig av nyutexaminerade företagsekonomer. En undersökning vid Handelshögskolan i Göteborg visar att yrkesroller omformas och att tekniska och analytiska färdigheter blir allt viktigare, samtidigt som kraven på kritiskt tänkande, problemlösning och kommunikation ökar när rutinuppgifter automatiseras. I denna session diskuterar vi vad dessa förändringar innebär för utbildningen i företagsekonomi och hur vi som lärare kan möta utvecklingen. Jag beskriver även några av de initiativ som har påbörjats – såsom workshops med samtliga lektorer och planerade lärarkurser – och reflekterar över hur dessa skulle kunna bidra i arbetet med att förbereda studenterna för ett arbetsliv i snabb och komplex förändring.

Presentation/ENG
Daniel Nyberg University of Queensland/LnU, Friederike Döbbe University of Bath & Sara Persson MDU

Ecological crises such as climate change, environmental degradation, and biodiversity loss are becoming increasingly severe. This session explores the tensions surrounding human domination and destruction of nature through three paper presentations. It offers a critical examination of how nature is governed, drawing on the concepts of place capture, cruel optimism, and more-than-human biopolitics. Empirical cases include the impacts of climate change on Australia’s Great Barrier Reef, vanadium extraction in southern Sweden, and wildlife management in the United Kingdom. Conceptually, the session engages political-economic and discursive perspectives to explore debates around (de)commodification, the role of optimism in times of crisis, and the contrasting practices of harming versus caring for nature. Scholars attending this session will benefit from a cross-disciplinary dialogue that advances conceptual understandings of environmental governance and offers nuanced, empirically grounded critiques of dominant ecological narratives.

Presentation/SV
Johan Åkesson GU & Anna Karin Pettersson GU

En presentation av hur vi tillämpat/experimenterat med AI i undervisning och examination. Vi beskriver erfarenheter, utmaningar och möjliga vägar framåt. I fokus står två projekt. I det första projektet används AI som stöd för att rätta essäfrågor i tentor (inte ersätta manuell rättning). Det andra projekt är utveckling av en kursspecifik ChatBot under arbetsnamnet study-buddy.  Vi är båda involverade i stora grundkurser och en ”study-buddy” är tänkt att hjälpa studenterna att hitta rätt inom det kursspecifika material vi laddar upp.    

Efter presentationen tänker vi ge tid till dialog med deltagarna om deras erfarenheter av AI-stöd i undervisning och examination.

Grupparbete/SV

Sofia Isberg & Dan Frost, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Charlotte Hemmingsson & Inger Espri, Handelshögskolan vid Karlstads universitet, Helén Holmgren & Karin Svensson, Högskolan Väst

Grupparbeten är en självklar och ofta uppskattad del av undervisningen i många utbildningar. Samtidigt ställer de krav på oss som lärare och examinatorer – inte minst när det gäller att balansera det pedagogiska värdet med en rättssäker individuell examination.

I denna session lyfter vi de möjligheter och dilemman som uppstår när studenter arbetar tillsammans men ska bedömas enskilt. Vi fokuserar på studenters förhållningssätt till grupparbete, hur ojämn arbetsfördelning kan påverka motivation och prestation, samt vilka strategier som kan stödja lärande och samtidigt uppfylla kraven på individuell bedömning.

Utifrån både ett inlärningsperspektiv – där samarbete, ansvarstagande och generiska kompetenser står i centrum – och ett rättssäkerhetsperspektiv, diskuterar vi examination, betygsättning och upplevelsen av rättvisa.

Sessionen bjuder in till inspiration, reflektion och erfarenhetsutbyte om hur vi kan utveckla grupparbeten som både främjar studenters lärande och uppfyller kraven på rättssäkerhet.

Panel/SV
Christina Öberg LnU & Josef Pallas UU

Panel:

Daniel Ericsson Lnu
Nils Brunsson UU   
Andreas Werr Handelshögskolan Stockholm

Finns det anledning till oro inom ämnet företagsekonomi över kvaliteten i framlagda doktorsavhandlingar? Och vad händer när manus som inte håller för godkännande ändå hamnar hos opponenter och medlemmar i betygsnämnden? Denna panel tar avstamp i erfarenheter från betygskommittéarbete för att diskutera strukturella, organisatoriska och individbaserade orsaker till att svaga avhandlingar läggs fram, och vad som kan/bör göras för att stärka disputationen bortom dess ceremoniella roll.

Panelen belyser frågor som:

• Hur fångar vi otillräckliga manus i tid?
• Hur bör kommunikationen ske mellan betygsnämnd, handledare och doktorand när kvaliteten brister?
• Vad innebär det – för doktoranden, för handledarna, för betygsnämnden, för ämnet företagsekonomi och för förtroendet för akademin – när svaga avhandlingar godkänns?

Presentation/SV
Lars Engwall UU, Fredrik Tell UU & Andreas Werr, SSE

Den 11 november 1950 försvarade Nils Västhagen vid Handelshögskolan i Göteborg den första doktorsavhandlingen i företagsekonomi i Sverige. Hösten 2025 har därmed 75 år gått sedan dess. Under denna tid har Västhagen fått ett stort antal efterföljare. Vi önskar belysa detta genom att presentera övergripande resultat från våra studier av utvecklingen. Presentationen bygger på en databas som omfattar omkring 2000 avhandlingar. Den bygger på de förteckningar som presenterats i den andra upplagan av Mercury Meets Minerva (2009) samt det material som insamlats inför utdelningar av Oskar Sillén-priset till läsårets bästa avhandling. Vi kommer att bland annat belysa hur antalet avhandlingar ökat, var de lagts fram, vilken form de haft, vilket språk de använt och deras ämnesval. Efter presentationen kommer vi att inbjuda deltagarna till diskussion.

Panel/ENG
Soniya Billore LnU, Selcen Öztürkcan LnU and Miranda Kajtazi Lunds Universitetet, Richard Owusu LnU och Irene Achieng Ocheing LnU

Given that we are in the midst of a rather evolutionary digital landscape ahead of us, open access information, increasingly complex AI tools and compounded by the increasing attention to GDPR issues, we would like to evoke a discussion on:

• What is Digital Erasure in the scholarly and academic domain?
• Can the Right to be Erased or Forgotten be applied to academic outputs?’ Scope and Challenges?

Workshop/ENG
Sofia Isberg UmU and Lenka Klimplová HD

This session creates a shared space for reflection and learning, focusing on experiences with generative AI in higher education in business administration. It covers both practical applications in course planning and assessment, as well as active use of AI in classroom settings.

The session begins with practical examples of how GenAI can support teaching – from designing engaging classroom exercises to generating exam questions, case studies and assessment rubrics. Participants will also hear about a workshop where students used GenAI for writing seminar papers, gaining hands-on experience with GenAI tools while reflecting on their opportunities, limitations, and ethical considerations.

Following the demonstration, participants will join small-group discussions to share experiences, tips, questions, and reflections. The session concludes with a collective summary of key lessons and ideas for further development and collaboration.

Workshop/ENG
Anna Tyllström UU, Linda Wedlin UU & Susanne Boch Waldorff CBS

Digitalization and AI challenge core concepts like legitimation, isomorphism, and decoupling by accelerating change and weakening context-specific feedback. But despite this, its implications for institutional theory remain underexplored. This workshop invites scholars of all ranks to join in an open round-table discussion to rethink institutional theory amid un-precedented, fast-paced idea diffusion that is enabled by generative AI. How do basic institutional concepts such as isomorphism, decoupling and institutional fields manifest in the era of digitalization? What is the impact and explanatory power of institutional theory in studies of digitalization? How do micro-level processes of translation and editing play out in the era of digitalization? Can we use institutional theory to understand the fashion and hype surrounding AI, and if so, how? The session serves as mid-term event for a standing NFF track “Organization translation in a new era”.

Panel/SV
Annika Schilling HB och Tina Carlson Ingdahl HB

Enligt högskolelagen finns krav på forskningsanknytning i utbildning på både högskolor och universitet lika genom formuleringen ”högskolan ska bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig (eller konstnärlig) grund”. Dock skiljer sig förutsättningarna för forskning mellan högskolor och universitet. Bland annat kan man se betydande skillnader i basansalg för forskning och forskarutbildning från staten.

• Vad innebär forskningsanknytning i praktiken när vi planerar och genomför undervisning?
• Vilken betydelse har det att lärare är aktiva forskare för att säkerställa forskningsanknytning? Och hur möjliggörs det på högskolor med låga forskningsanslag?
• Vems ansvar är det att utbildningen ges förutsättningar för forskningsanknytning? Lärarna, lärosätet, regeringen?
• Kan och bör vi bli bättre på forskningsanknytning i undervisning?

Workshop/SV
Nils Brunsson SU, David Sörhammar University of Inland Norway/SU & Christina Öberg LnU

Allt fler avhandlingar författas inte bara av doktoranden själv utan av doktoranden tillsammans med andra. Ett antal samförfattade artiklar eller artikelutkast är en del av avhandlingen. Ofta är medförfattarna till dessa artiklar seniora forskare, ibland t o m doktorandens handledare. Detta ställer bedömare av avhandlingen som del av doktorsexamen inför ett svårlöst problem – hur avgöra vilket doktorandens bidrag till dessa artiklar har varit? Hur bedöma deras meritvärde för doktorsexamen?

Under konferensen i Karlstad förra året hade vi ett välbesökt seminarium om detta ämne. Idén är att nu gå vidare och diskutera olika möjliga lösningar av problemet, dessas fördelar och nackdelar och kanske enas om ett förslag. Deltagarna uppmanas att innan seminariet fundera på vilka lösningar som kan finnas och kanske höra med kollegor i andra discipliner än företagsekonomi hur de löser problemet.

Presentation/SV 
Malin Tillmar LnU, Annie Roos LnU, & Josefina Jonsson SLU

Sessionen handlar om landsbygdens- och landsbygdsentreprenörskapets framtida roll, samt vilka frågor, metoder och perspektiv som blir relevanta för oss forskare och lärare. Som input till en gemensam diskussion ger vi tre korta presentationer med olika fokus. Tillmar presenterar huvudbudskapen i ett nytt specialnummer i Entrepreneurship and Regional Development med titeln ”Rural entrepreneurship: foundations and future directions during a time of transformation. Därefter presenterar Roos resultat från forskningsprojektet ”Female-Led Innovation in Agriculture and Rural Areas”, vilket inkluderar förändringar som behövs i policy. Jonsson presenterar därefter hur digitaliseringens möjligheter och baksidor påverkar entreprenörskap på landsbygden och hur dessa processer kan studeras med hjälp av netnografi.